{"id":18414,"date":"2018-02-02T08:45:42","date_gmt":"2018-02-02T08:45:42","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18414"},"modified":"2018-02-02T08:46:48","modified_gmt":"2018-02-02T08:46:48","slug":"latinamerika-tar-upp-kampen-mot-markforstorelse","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/02\/02\/latinamerika-tar-upp-kampen-mot-markforstorelse\/","title":{"rendered":"Latinamerika tar upp kampen mot markf\u00f6rst\u00f6relse"},"content":{"rendered":"

Santiago 180202 (IPS)\u00a0\u2013 De flesta l\u00e4nder i Latinamerika har nu fastst\u00e4llt m\u00e5ls\u00e4ttningar f\u00f6r hur f\u00f6rst\u00f6relsen av regionens jordar ska kunna hejdas. Enligt FN g\u00e5r enorma omr\u00e5den av \u00e5kermarker f\u00f6rlorade varje \u00e5r, en utveckling som hotar jordbruket och m\u00e5nga m\u00e4nniskors f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n

<\/p>\n

Tv\u00e5 tredjedelar av de 33 l\u00e4nderna i Latinamerika och Karibien har redan, eller \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att, meddela FN sina m\u00e5ls\u00e4ttningar f\u00f6r att bek\u00e4mpa f\u00f6rst\u00f6relsen av jordar. Detta i enlighet med en \u00f6verenskommelse som 2015 togs inom FN:s organ mot \u00f6kenspridning, UNCCD. Beslutet g\u00e5r ut p\u00e5 att v\u00e4nda utvecklingen genom att de deltagande l\u00e4nderna l\u00e4gger fram nationella m\u00e5ls\u00e4ttningar som ska vara uppfyllda till 2030.<\/p>\n

\u2013Vi arbetar nu f\u00f6r att etablera en politik f\u00f6r en neutral anv\u00e4ndning av jordar. Det inneb\u00e4r att om marker f\u00f6rst\u00f6rs, ska detta samtidigt kompenseras. Vi kan inte forts\u00e4tta med dessa enbart exploaterande satsningar, s\u00e4ger Jos\u00e9 Miguel Torrico,\u00a0som \u00e4r UNCCD:s koordinator i regionen, till IPS.<\/p>\n

Han understryker att den m\u00e5ls\u00e4ttningen inneb\u00e4r att det som tas ur markerna \u00e4ven ska \u00e5terf\u00f6ras, f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla b\u00f6rdigheten.<\/p>\n

Enligt UNCCD finns det i v\u00e4rlden i dag tv\u00e5 miljarder hektar med skadade jordar som skulle kunna \u00e5terst\u00e4llas. Runt 14 procent av dessa omr\u00e5den finns i Latinamerika.<\/p>\n

Sally Bunning, som \u00e4r jordbruksexpert vid FN-organet FAO:s avdelning f\u00f6r Latinamerika, s\u00e4ger till IPS att en femtedel av skogarna och \u00e5kermarkerna i regionen \u00e4r skadade.<\/p>\n

\u2013Den fr\u00e4msta orsaken \u00e4r det kommersiella jordbruket, i synnerhet p\u00e5 grund av produktionen av k\u00f6tt, soja och palmolja, s\u00e4ger Sally Bunning fr\u00e5n sitt kontor i Santiago.<\/p>\n

Hon understryker att f\u00f6rst\u00f6relsen av marker och \u00f6kenspridning drivs p\u00e5 av en \u00f6kande global efterfr\u00e5gan p\u00e5 k\u00f6tt och soja, socker och bomull. I Latinamerika \u00e4r avskogning det st\u00f6rsta problemet f\u00f6ljt av ett allt f\u00f6r intensivt utnyttjandes av betesmarker.<\/p>\n

\u2013Den stigande internationella efterfr\u00e5gan leder till att b\u00f6nder och stora mark\u00e4gare hugger ner skog f\u00f6r att expandera sina \u00e5krar och betesmarker f\u00f6r boskap, s\u00e4ger Sally Bunning till IPS.<\/p>\n

Hon understryker behovet av \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att v\u00e4nda utvecklingen och kunna skapa en h\u00e5llbar djurproduktion, och f\u00f6r att se till att inte alla tidigare marker ers\u00e4tts med jordbruksodlingar.<\/p>\n

\u2013I Sydamerika kr\u00e4vs det snabba \u00e5tg\u00e4rder i omr\u00e5det Gran Chaco, som delas av Paraguay, Argentina, Bolivia och till en mindre del Brasilien, s\u00e4ger Sally Bunning.<\/p>\n

Jos\u00e9 Miguel Torrico p\u00e5pekar att m\u00e5nga l\u00e4nder i regionen \u00e4ven drabbats mycket h\u00e5rt av olika klimatfenomen, d\u00e4ribland El Ni\u00f1o.<\/p>\n

\u2013Det har ocks\u00e5 f\u00f6rekommit mycket allvarliga torkor som h\u00e4nger samman med f\u00f6rst\u00f6relsen av jordar, vilket drabbat befolkningarna.<\/p>\n

Han s\u00e4ger att m\u00e5nga sm\u00e5b\u00f6nder drabbats s\u00e4rskilt h\u00e5rt eftersom de f\u00e5tt problem med bevattningen av sina marker. I vissa fall har sm\u00e5b\u00f6nder tvingats flytta fr\u00e5n sina hemregioner. F\u00f6rst\u00f6relsen av \u00e5kermarker och \u00f6kenspridning har tydliga kopplingar till migration, p\u00e5pekar han. Som exempel n\u00e4mner han de haitier som p\u00e5 senare tid har gett sig av fr\u00e5n hemlandet.<\/p>\n

\u2013Det handlar om m\u00e4nniskor som kommer fr\u00e5n landsbygdsomr\u00e5den d\u00e4r det inte l\u00e4ngre g\u00e5r att bedriva jordbruk, s\u00e4ger Jos\u00e9 Miguel Torrico.<\/p>\n

F\u00f6rst\u00f6relsen av jordar h\u00e4nger \u00e4ven t\u00e4tt samman med klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n

\u2013Det st\u00e5r redan klart att nederb\u00f6rden kommer att minska kraftigt i vissa omr\u00e5den. D\u00e4r kr\u00e4vs tidiga varningssystem som i tid varnar f\u00f6r kommande torkor, s\u00e4ger han.<\/p>\n