{"id":18405,"date":"2018-02-01T08:31:54","date_gmt":"2018-02-01T08:31:54","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18405"},"modified":"2018-02-01T08:39:42","modified_gmt":"2018-02-01T08:39:42","slug":"byggnader-tar-over-kashmirs-akermarker","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/02\/01\/byggnader-tar-over-kashmirs-akermarker\/","title":{"rendered":"Byggnader \u00f6vertar Kashmirs \u00e5kermarker"},"content":{"rendered":"

Srinagar, Kashmir 180201 (IPS)\u00a0\u2013 En snabb urbanisering och d\u00e5lig stadsplanering har lett till att stora \u00e5keromr\u00e5den g\u00e5r f\u00f6rlorade i den nordindiska delen av Kashmir.<\/p>\n

<\/p>\n

Javaid Ahmad Hurra, 40, bor i distriktet Ganderbal i Kashmir och har starka minnen av hur gr\u00f6nt och frodigt det var i hans hemby n\u00e4r han v\u00e4xte upp. Numera har de gr\u00f6na risf\u00e4lten ersatts av cementhus och nya byggnader \u00e4r hela tiden p\u00e5 v\u00e4g upp.<\/p>\n

\u2013Det blir allt fler bostadsomr\u00e5den och ingen brukar marken l\u00e4ngre, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

M\u00e5nga av Kashmirs tidigare jordbruksomr\u00e5den har p\u00e5 senare \u00e5r utsatts f\u00f6r en snabb utbyggnad. En statlig rapport slog nyligen fast att den bristande planeringen kring alla nya byggnader lett till att delstaten \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att f\u00f6rlora en majoritet av de b\u00f6rdiga markerna.<\/p>\n

Enligt dokumentet g\u00e5r i genomsnitt 1\u00a0375 hektar b\u00f6rdiga jordar om \u00e5ret f\u00f6rlorade p\u00e5 grund av nya f\u00f6retagsbyggnader, fabriker, bostadshus och aff\u00e4rsomr\u00e5den. Regionens jordbruksmyndigheter uppger i sin rapport att jordbruksmarkerna i Kashmir minskade fr\u00e5n 163\u00a0000 hektar 1996, till 141\u00a0000 hektar 2012.<\/p>\n

Detta samtidigt som n\u00e4rmare 70 procent av delstatens befolkning bor p\u00e5 landsbygden och \u00e4r beroende av jordbruket f\u00f6r sina inkomster.<\/p>\n

Forskaren Mir Yasir Ahmad, som arbetar vid Kashmirs universitet, menar att de marker som fr\u00e4mst g\u00e5r f\u00f6rlorade \u00e4r risf\u00e4lt som f\u00e5r ge plats f\u00f6r nya bostadshus.<\/p>\n

\u2013Myndigheterna genomf\u00f6r inga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att skydda jordbruksmarkerna vilket g\u00f6r att betonghus byggs p\u00e5 platser d\u00e4r det tidigare fanns enorma risf\u00e4lt, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

Samtidigt visar andra officiella unders\u00f6kningar att den lokala produktionen av mat inte t\u00e4cker efterfr\u00e5gan, vilket g\u00f6r att jordbruksprodukter m\u00e5ste importeras fr\u00e5n andra delar av Indien.<\/p>\n

Bonden Ghulam Nabi Dar s\u00e4ger till IPS att den fr\u00e4msta orsaken till att de odlade markerna minskar \u00e4r den sv\u00e5ra situation som regionens sm\u00e5b\u00f6nder st\u00e4lls inf\u00f6r.<\/p>\n

\u2013Myndigheterna hj\u00e4lper inte till med den bevattning som b\u00f6nderna beh\u00f6ver. Det enklaste s\u00e4ttet att tj\u00e4na pengar f\u00f6r b\u00f6nderna \u00e4r att s\u00e4lja marken eller att ers\u00e4tta odlingarna med kommersiella byggnader, s\u00e4ger Ghulam Nabi Dar.<\/p>\n

En f\u00e4rsk studie gjord vid Universitet f\u00f6r jordbruksvetenskap visar samtidigt att utvecklingen har lett till f\u00e4rre arbetstillf\u00e4llen, d\u00e5 mindre personal beh\u00f6vs inom jordbruket.<\/p>\n

Fruktodlaren Javaid Ahmad Hurra s\u00e4ger att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna ocks\u00e5 har slagit h\u00e5rt. Enligt honom har den oj\u00e4mna nederb\u00f6rden drabbat regionens fruktodlare, med sv\u00e5ra ekonomiska f\u00f6rluster som f\u00f6ljd. Han livn\u00e4r sig p\u00e5 att odla \u00e4pplen, men s\u00e4ger att f\u00f6rtj\u00e4nsterna blivit allt mindre de senaste fem \u00e5ren. \u00c4ven han funderar nu p\u00e5 att s\u00e4lja sina tv\u00e5 hektar marker f\u00f6r att satsa p\u00e5 n\u00e5gon annan bransch.<\/p>\n

\u2013B\u00f6nderna f\u00e5r en enkel m\u00f6jlighet att tj\u00e4na pengar genom att s\u00e4lja sina marker. Varf\u00f6r skulle vi vilja drabbas av fler f\u00f6rluster utan att vinna n\u00e5got?, fr\u00e5gar sig Javaid Ahmad Hurra.<\/p>\n