{"id":18396,"date":"2018-01-31T10:03:09","date_gmt":"2018-01-31T10:03:09","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18396"},"modified":"2018-01-31T10:03:09","modified_gmt":"2018-01-31T10:03:09","slug":"potatisen-tillagnas-varldskongress-i-peru","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/01\/31\/potatisen-tillagnas-varldskongress-i-peru\/","title":{"rendered":"Potatisen till\u00e4gnas v\u00e4rldskongress i Peru"},"content":{"rendered":"

Lima, 180131 (IPS) – Fr\u00e5n Peru har potatisen spridits och gett m\u00e4nniskor i hela v\u00e4rlden m\u00f6jlighet att \u00e4ta sig m\u00e4tta. Men den viktiga rotfrukten st\u00e5r inf\u00f6r utmaningar \u2013 som kommer att uppm\u00e4rksammas n\u00e4r Peru st\u00e5r v\u00e4rd f\u00f6r den kommande V\u00e4rldspotatiskongressen.<\/p>\n

<\/p>\n

Potatisen har sitt ursprung i Peru, och det var h\u00e4rifr\u00e5n kn\u00f6len b\u00f6rjade sin vandring ut i v\u00e4rlden under 1500-talet. I slutet av maj kommer V\u00e4rldpotatiskongressens tionde m\u00f6te att h\u00e5llas, och denna g\u00e5ng i den historiska staden Cusco, som en g\u00e5ng i tiden var navet i Inkariket i s\u00f6dra Peru. Att m\u00f6tet f\u00f6rl\u00e4ggs h\u00e4r betraktas som ett erk\u00e4nnande av Peru som potatisens hemland.<\/p>\n

\u2013Av de 5\u00a0000 potatissorter som existerar finns 3\u00a0500 i Peru. Potatisen representerar en livsstil, en k\u00e4nsla, en mystik. N\u00e4r det handlar om kommersiell produktion inneb\u00e4r kongressen en m\u00f6jlighet att visa nya potatisprodukter f\u00f6r v\u00e4rlden, s\u00e4ger Jesus Caldas, som \u00e4r chef f\u00f6r jordbruksforskningsinstitutet INIA, som \u00e4r med och organiserar den kommande kongressen.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta vetenskapliga kongressen med fokus p\u00e5 potatisen h\u00f6lls 1993 och har sedan dess anordnats vart tredje \u00e5r. M\u00f6tet i Peru \u00e4r det f\u00f6rsta som h\u00e5lls i Latinamerika.<\/p>\n

\u00c5rets tema \u00e4r \u201den \u00e5terg\u00e5ng till ursprunget f\u00f6r en b\u00e4ttre framtid\u201d och kommer att fokusera p\u00e5 biologisk m\u00e5ngfald, mats\u00e4kerhet och potatisen som kommersiell produkt.<\/p>\n

\u2013Att Peru har utsetts som v\u00e4rd f\u00f6r kongressen \u00e4r viktigt, d\u00e5 den del av forskarv\u00e4rlden som arbetar med innovationer kring produktionen av potatis \u00e5terv\u00e4nder till k\u00e4llan f\u00f6r gr\u00f6dan och dess m\u00e5ngfald – som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r mats\u00e4kerheten, s\u00e4ger Gonzalo Tejada, fr\u00e5n FN:s livsmedelsorganisation FAO, som \u00e4r med och organiserar m\u00f6tet.<\/p>\n

Potatisen b\u00f6rjade odlas redan f\u00f6r flera tusen \u00e5r sedan i en region som Peru delar med Bolivia. I samband med att spanjorerna anl\u00e4nde till denna del av kontinenten under 1500-talet tog de med sig gr\u00f6dan hem, varifr\u00e5n den sedan spreds vidare i Europa och blev en viktig basf\u00f6da i stora delar av v\u00e4rlden.<\/p>\n

Den Lima-baserade organisationen Internationella potatiscentret, CIP, uppger att den n\u00e4ringsrika rotfrukten i dag \u00e4r v\u00e4rldens tredje viktigaste gr\u00f6da, efter ris och vete. \u00d6ver en miljard m\u00e4nniskor ber\u00e4knas \u00e4ta potatis kontinuerligt. Enligt CIP odlas potatis p\u00e5 \u00f6ver 19 miljon hektar mark i 156 av jordens l\u00e4nder.<\/p>\n

Gonzalo Tejada uppger att den st\u00f6rsta delen av potatisen g\u00e5r till industrif\u00f6retag som anv\u00e4nder den till att producera bland annat chips, st\u00e4rkelse eller f\u00f6r tillverkning av sprit. I m\u00e5nga l\u00e4nder bedrivs odlingarna av stora jordbruksf\u00f6retag.<\/p>\n

Detta \u00e4r inte fallet i Peru eller i dess grannl\u00e4nder Bolivia och Ecuador, d\u00e4r de gamla odlingsmetoderna fortfarande lever vidare. Vilket i sin tur gjort det m\u00f6jligt att bevara de gamla potatissorter som utg\u00f6r grunden f\u00f6r gr\u00f6dans stora m\u00e5ngfald.<\/p>\n

Dessa mindre odlare st\u00e5r dock inf\u00f6r sv\u00e5ra utmaningar, d\u00e4ribland klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, bristande teknisk hj\u00e4lp och sn\u00e4va marginaler.<\/p>\n

En av dessa sm\u00e5jordbrukare \u00e4r 42-\u00e5riga Josefina Baca, som odlar potatis i Huaro, ett omr\u00e5de som ligger p\u00e5 3\u00a0100 meters h\u00f6jd \u00f6ver havet, utanf\u00f6r staden Cusco. Hon s\u00e4ger att de varma perioderna numera \u00e4r varmare \u00e4n de var tidigare och hon \u00e4r ocks\u00e5 oroad \u00f6ver att nederb\u00f6rden blivit s\u00e5 op\u00e5litlig.<\/p>\n

\u2013Jag arbetar h\u00e5rt med min odling, men klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna f\u00f6rst\u00f6r sk\u00f6rdarna. Om frosten kommer f\u00f6r tidigt s\u00e5 f\u00f6rst\u00f6rs allting. Ibland kommer inga regn och d\u00e5 g\u00e5r odlingarna f\u00f6rlorade. Jag odlar ekologiskt, utan kemikalier, men vi beh\u00f6ver st\u00f6d f\u00f6r att kunna skydda v\u00e5r biologiska m\u00e5ngfald, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n

Mois\u00e9s Quispe \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r Nationella f\u00f6rbundet f\u00f6r ekologiska producenter, Anpe, som har 12\u00a0000 potatisodlare som medlemmar. Han s\u00e4ger att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna utg\u00f6r ett stort hot mot befolkningen p\u00e5 landsbygden. Han menar \u00e4ven att det saknas politisk vilja att satsa p\u00e5 utvecklingen f\u00f6r de sm\u00e5b\u00f6nder som odlar m\u00e5nga olika sorters potatis. Odlingarna av de inhemska och mindre vanliga potatissorterna kr\u00e4ver mer arbete, f\u00f6rklarar han.<\/p>\n

\u2013Det leder till \u00f6kande kostnader, men vi f\u00e5r inte ut r\u00e4ttvisa priser, s\u00e4ger Mois\u00e9s Quispe.<\/p>\n

De ovanliga potatissorterna har annan textur, andra former och f\u00e4rger j\u00e4mf\u00f6rt med de potatisar som anv\u00e4nds i konventionellt jordbruk. De har bevarats genom de kunskaper som g\u00e5tt i arv genom m\u00e5nga generationer bland ursprungsbefolkningarna, och odlas utan n\u00e5gra kemikalier.<\/p>\n

Mois\u00e9s Quispe menar att de sm\u00e5odlare som bevarat dessa potatissorter i generationer aldrig f\u00e5tt det erk\u00e4nnande de f\u00f6rtj\u00e4nar.<\/p>\n

Miguel Ordinola vid Internationella potatiscentret, CIP, menar att den kommande kongressen blir ett tillf\u00e4lle att presentera nya forskningsresultat, som i sin tur kan komma att gynna sm\u00e5odlare.<\/p>\n

\u2013CIP och amerikanska och europeiska universitet har genomf\u00f6rt studier kring hur vi kan anpassa oss till nya f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 grund av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n