{"id":18388,"date":"2018-01-30T10:05:29","date_gmt":"2018-01-30T10:05:29","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18388"},"modified":"2018-01-30T10:42:24","modified_gmt":"2018-01-30T10:42:24","slug":"miljontals-indiska-kvinnor-flyttar-i-samband-med-giftermal","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/01\/30\/miljontals-indiska-kvinnor-flyttar-i-samband-med-giftermal\/","title":{"rendered":"Miljontals indiska kvinnor flyttar i samband med gifterm\u00e5l"},"content":{"rendered":"<p>New Delhi, 180130 (IPS) \u2013 Under de senaste tio \u00e5ren har n\u00e4stan sju av tio indiska kvinnor l\u00e4mnat sin hemort efter att de gift sig. Deras nya tillvaro kan liknas vid migrantarbetarnas \u2013 det \u00e4r inte ovanligt att de k\u00e4nner sig utsatta och socialt isolerade.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Rekha Rajagopalan, 26, som arbetar som l\u00e4rare, flyttade till huvudstaden New Delhi fr\u00e5n Chennai 2015 efter att hon gift sig. Hennes man och hans familj bodde i Delhi. Likt m\u00e5nga miljoner andra indiska kvinnor l\u00e4mnade hon sin hemort f\u00f6r att flytta till den nya staden och sin nya familj.<\/p>\n<p>Men problem uppstod kort d\u00e4refter. Rekha Rajagopalan som var van vid Chennais varma v\u00e4der avskydde Delhis sv\u00e5ra kyla under vintern. Stressen p\u00e5verkade henne och hon fick problem med oregelbundna menstruationer. Hon saknade sin yngre syster och sin mammas mat.<\/p>\n<p>\u2212Det var en stor kulturchock f\u00f6r mig att flytta till Delhi. Jag \u00e4lskar min man men det \u00e4r sv\u00e5rt att klara av den press som det inneb\u00e4r att bo i en stad s\u00e5 l\u00e5ngt bort fr\u00e5n mitt f\u00f6r\u00e4ldrahem. Maten, spr\u00e5ket, v\u00e4dret, allting k\u00e4nns s\u00e5 fr\u00e4mmande. Det \u00e4r n\u00e4stan som att bo p\u00e5 en annan planet, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n<p>Hon \u00e4r inte ensam. Enligt den senaste folkr\u00e4kningen som genomf\u00f6rdes 2011 hade n\u00e4stan 218 miljoner indiska kvinnor flyttat tv\u00e4rs \u00f6ver landet i samband med sina gifterm\u00e5l. Det visar p\u00e5 en betydande \u00f6kning fr\u00e5n 2001 n\u00e4r 154 miljoner kvinnor hade flyttat till en ny stad efter att de gift sig. Motsvarande siffror f\u00f6r m\u00e4nnen var oerh\u00f6rt mycket l\u00e4gre \u2013 7,4 miljoner och 6 miljoner f\u00f6r motsvarande \u00e5r.<\/p>\n<p>Att gifterm\u00e5len \u00e4r den fr\u00e4msta orsaken till att kvinnor flyttar \u00f6ver landet visar \u00e4ven uppgifter fr\u00e5n nyhetssajten IndiaSpend. Av de som flyttade i samband med gifterm\u00e5l var 97 procent kvinnor 2011.<\/p>\n<p>Unders\u00f6kningar visar att kvinnor \u2013 vars hemort best\u00e4ms genom gifterm\u00e5let \u2013 utg\u00f6r den st\u00f6rsta enskilda gruppen av migranter i landet. Under de senaste tio \u00e5ren har 69 procent av de indiska kvinnorna l\u00e4mnat sin hemort efter att de gift sig. Antingen har de flyttat hem till mannens familj eller flyttat tillsammans med mannen till en ny plats. Under det senaste \u00e5rtiondet har samtidigt endast 2,3 procent av landets kvinnor flyttat till f\u00f6ljd av ett nytt jobb och 1 procent p\u00e5 grund av studier.<\/p>\n<p>\u201dAtt migrationen i samband med gifterm\u00e5l inte har f\u00e5tt n\u00e5gon uppm\u00e4rksamhet har lett till att vi inte vet s\u00e5 mycket om omfattningen, den geografiska utbredningen, hur det har f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid och hur det \u00e4r kopplat till \u00e5lder, avst\u00e5nd, kast, hush\u00e5llens konsumtion och geografi,\u201d skriver Scott L. Fulford i en forskningsrapport fr\u00e5n 2015 med titeln \u201cMarriage migration in India: Vast, Varied, and Misunderstood\u201d.<\/p>\n<p>Scott L. Fulford skriver att migration i samband med gifterm\u00e5l \u00e4r den absolut vanligaste formen av migration i Indien och att n\u00e4stan alla kvinnor p\u00e5 landsbygden som gifter sig flyttar. Tre fj\u00e4rdedelar av kvinnorna i Indien \u00f6ver 21 har l\u00e4mnat sin f\u00f6delseort och n\u00e4stan alla i samband med gifterm\u00e5l, enligt Scott L. Fulford.<\/p>\n<p>Men det beh\u00f6ver inte inneb\u00e4ra att kvinnor som gifter sig och flyttar slutar att arbeta. En rapport fr\u00e5n 2017 fr\u00e5n departementet som har ansvar f\u00f6r bostadsfr\u00e5gor och fattigdomsbek\u00e4mpning i st\u00e4derna visar att m\u00e5nga kvinnor som flyttar i samband med gifterm\u00e5l forts\u00e4tter att arbeta.<\/p>\n<p>IndiaSpend rapporterade i juni 2016 att de som flyttar f\u00f6r att f\u00e5 arbete f\u00e5r det b\u00e4ttre \u00e4ven om livet i st\u00e4derna \u00e4r tufft. Den som flyttar fr\u00e5n Marathwada i Maharashtra, som \u00e4r en region som drabbats av sv\u00e5r torka, har m\u00f6jlighet att f\u00e5 en tre g\u00e5nger s\u00e5 h\u00f6g inkomst vid en flytt till j\u00e4ttestaden Mumbai, enligt IndiaSpend.<\/p>\n<p>Kvinnor\u00e4ttsaktivisten Kavita Krishnan, fr\u00e5n organisationen All India Progressive Women\u2019s Association, s\u00e4ger att villkoren f\u00f6r de kvinnor som flyttar i samband med gifterm\u00e5l liknar migrantarbetarnas situation.<\/p>\n<p>\u2212Kvinnorna k\u00e4nner sig utsatta och socialt isolerade eftersom de inte vuxit upp p\u00e5 platsen de flyttar till. De utnyttjas ofta av mannen och hans familj. De till\u00e5ts inte ha kontakt med sin ursprungsfamilj och de f\u00e5r inte r\u00f6ra sig fritt. V\u00e5ld i hemmet \u00e4r inte ovanligt, s\u00e4ger hon.<\/p>\n<p>Kavita Krishnan s\u00e4ger att det ocks\u00e5 f\u00f6rekommer att m\u00e4n k\u00f6per sig en fru fr\u00e5n andra regioner, till f\u00f6ljd av den snedvridna k\u00f6nsf\u00f6rdelning som r\u00e5der i Indien.<\/p>\n<p>\u2212Dessa kvinnor kommer fr\u00e5n avl\u00e4gsna platser i landet och \u00e4r ofta analfabeter. N\u00e4r n\u00e4ra och k\u00e4ra bor l\u00e5ngt borta och de \u00e4r p\u00e5 en fr\u00e4mmande plats hamnar de i en s\u00e4rskilt prek\u00e4r situation, s\u00e4ger hon.<\/p>\n<p>\u00c4ven Ranjana Kumari, ordf\u00f6rande f\u00f6r tankesmedjan Centre for Social Research i New Delhi, menar att den snedvridna k\u00f6nsf\u00f6rdelningen i Indien, till f\u00f6ljd av att flickfoster v\u00e4ljs bort, f\u00f6rv\u00e4rrar problemen.<\/p>\n<p>\u2212Till delstaten Haryana, som har en av v\u00e4rldens mest snedvridna k\u00f6nsf\u00f6rdelning (914 flickor per 1\u00a0000 pojkar), f\u00f6rs kvinnor med tv\u00e5ng fr\u00e5n andra delstater. De blir kulturellt isolerade. Vi har sett fall d\u00e4r kvinnor som \u00e4r analfabeter och kommer fr\u00e5n Bundelkhand s\u00e4ljs till m\u00e4n f\u00f6r s\u00e5 lite som 500 dollar. Det handlar om tv\u00e5ngsmigration och f\u00f6rekommer i m\u00e5nga delstater.<\/p>\n<p>Hon s\u00e4ger att dessa kvinnor i h\u00f6gre grad stannar i \u00e4ktenskap d\u00e4r det f\u00f6rekommer v\u00e5ld och utnyttjande i j\u00e4mf\u00f6relse med de som bor n\u00e4ra hemorten och kan f\u00e5 hj\u00e4lp att l\u00e4mna mannen genom st\u00f6d fr\u00e5n v\u00e4nner och familj.<\/p>\n<p>\u2212Om kvinnorna ans\u00f6ker om skilsm\u00e4ssa, vilket \u00e4r ovanligt, kan \u00e4rendet i domstol ta flera \u00e5r och det kn\u00e4cker dem. Ofta har inte dessa kvinnor r\u00e5d med l\u00e5nga processer och \u00e4r beroende av andra f\u00f6r att klara sitt uppeh\u00e4lle. Det slutar med att de stannar kvar med mannen, s\u00e4rskilt om de har barn.<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/c1.staticflickr.com\/5\/4756\/39233871004_4f38c8b583_o.jpg\">En kvinna vid sitt skrivbord p\u00e5 ett kontor i New Delhi. Under de senaste tio \u00e5ren har 69 procent av de indiska kvinnorna flyttat fr\u00e5n sin hemort i samband med att de gift sig. Foto: Neeta Lal\/IPS<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>New Delhi, 180130 (IPS) \u2013 Under de senaste tio \u00e5ren har n\u00e4stan sju av tio indiska kvinnor l\u00e4mnat sin hemort efter att de gift sig. Deras nya tillvaro kan liknas vid migrantarbetarnas \u2013 det \u00e4r inte ovanligt att de k\u00e4nner&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/01\/30\/miljontals-indiska-kvinnor-flyttar-i-samband-med-giftermal\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1557,"featured_media":18389,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,27,10,3,11],"tags":[],"class_list":["post-18388","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-jamstalldhet","category-manskliga-rattigheter","category-migration-och-minoriteter","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18388","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1557"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18388"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18388\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18395,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18388\/revisions\/18395"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media\/18389"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18388"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18388"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18388"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}