{"id":18385,"date":"2018-01-29T10:54:28","date_gmt":"2018-01-29T10:54:28","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18385"},"modified":"2018-01-29T10:54:28","modified_gmt":"2018-01-29T10:54:28","slug":"politiska-fangar-friges-i-etiopien","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/01\/29\/politiska-fangar-friges-i-etiopien\/","title":{"rendered":"Politiska f\u00e5ngar friges i Etiopien"},"content":{"rendered":"

Addis Abeba, 180129 (IPS) \u2013 Det \u00f6k\u00e4nda Maekelawi-f\u00e4ngelset ska st\u00e4ngas och politiska f\u00e5ngar har redan sl\u00e4ppts fria i Etiopien. Om det handlar om verkliga reformer \u00e5terst\u00e5r att se.<\/p>\n

<\/p>\n

Maekelawi-f\u00e4ngelset vid torget i Etiopiens huvudstad Addis Abeba ligger i de gamla kvarteren som lockar mycket folk p\u00e5 helgerna med sina neonskyltar och h\u00f6gljudda diskotek. Kontrasten \u00e4r en av m\u00e5nga i detta land med ofta sm\u00e4rtsamma mots\u00e4gelser.<\/p>\n

Maekelawi-f\u00e4ngelset har under \u00e5rtionden f\u00f6rknippats med tortyr, polisbrutalitet och blivit en symbol f\u00f6r det auktorit\u00e4ra styret i landet.<\/p>\n

Men den 3 januari presenterade premi\u00e4rminister Hailemariam Desalegn planerna p\u00e5 att st\u00e4nga f\u00e4ngelset och sl\u00e4ppa politiska f\u00e5ngar.<\/p>\n

Eftersom det aldrig h\u00e4nt f\u00f6rut och eftersom regeringen \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sin of\u00f6rsonliga h\u00e5llning vid kritik mot dess f\u00f6rtryckande metoder, kom det som en \u00f6verraskning f\u00f6r de flesta. Det bem\u00f6ttes med f\u00f6rsiktigt positiva reaktioner fr\u00e5n regeringens starkaste kritiker som internationella m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer.<\/p>\n

Sedan det meddelades har dock nya tillk\u00e4nnagivanden fr\u00e5n regeringen skapat oklarhet och lett till att m\u00e5nga \u00e4r os\u00e4kra p\u00e5 om regeringen menar allvar.<\/p>\n

Vad de flesta observat\u00f6rer \u00e4r mer s\u00e4kra p\u00e5 \u00e4r att det h\u00e4r visar hur snabbt och i vilken stor skala som f\u00f6r\u00e4ndring sker bland de fyra parter som utg\u00f6r den allians av partier, EPRDF, som styr landet.<\/p>\n

\u2012Beslutet handlade om att tillm\u00f6tesg\u00e5 ett starkt krav fr\u00e5n de styrande i regionen Oromia, s\u00e4ger Awol Allo, lektor i juridik vid Keele University i Storbritannien.<\/p>\n

Han kan sj\u00e4lv inte \u00e5terv\u00e4nda till Etiopien av r\u00e4dsla f\u00f6r att bli gripen.<\/p>\n

Det var Tigreanska folkets befrielsefront, TPLF, en marxistisk-leninistisk r\u00f6relse, som en g\u00e5ng tog initiativ till EPRDF. TPLF gick i spetsen f\u00f6r kampen mot milit\u00e4rjuntan Derg f\u00f6r att befria regionen Tigray. Tigreanerna utg\u00f6r endast 6,5 procent av landets befolkning p\u00e5 mer \u00e4n 100 miljoner.<\/p>\n

Under de sista dagarna av Etiopiens inb\u00f6rdeskrig s\u00e5g TPLF till att tre satellitpartier skapades – OPDO, ANDM och SEPDM – f\u00f6r att ge skenet av att dessa representerade olika etniska grupper. Det gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r TPLF att beh\u00e5lla greppen om makten efter Dergregimens fall 1991.<\/p>\n

TPLF har p\u00e5 det s\u00e4ttet ett j\u00e4rngrepp om makten och r\u00f6relsen dominerar aff\u00e4rslivet och ekonomin samt landets milit\u00e4r och s\u00e4kerhetsapparat, vilket andra etniska grupper betraktar med best\u00f6rtning, s\u00e4rskilt oromofolket.<\/p>\n

Oromofolket, som utg\u00f6r 35 procent av Etiopiens befolkning, \u00e4r landets st\u00f6rsta etniska grupp. Majoriteten av de f\u00e4ngslade i Maekelawi-f\u00e4ngelset och i resten av landets federala och regionala f\u00e4ngelser \u00e4r oromer.<\/p>\n

Awol Allo s\u00e4ger att detta inte kan f\u00f6rklaras med oromofolkets storlek.<\/p>\n

\u2012Det finns ett godtyckligt f\u00f6rtryck av oromofolket eftersom de misst\u00e4nks utg\u00f6ra ett hot enbart p\u00e5 grund av att de \u00e4r den enskilt st\u00f6rsta etniska gruppen i landet, s\u00e4ger Awol Allo till IPS.<\/p>\n

Det upplevda hotet har bara \u00f6kat i regeringens \u00f6gon – liksom bland de andra etniska minoriteterna i landet, som somalierna – sedan november 2015 n\u00e4r oromer gick ut p\u00e5 gatorna. Det blev starten p\u00e5 en protestr\u00f6relse som fortsatt.<\/p>\n

Amharer ansl\u00f6t sig till protesterna 2016. De tv\u00e5 etniska grupperna utg\u00f6r 67 procent av landets befolkning vilket inneb\u00e4r att regeringen varit tvungen att k\u00e4nnas vid den ilska som riktats mot de styrande.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ker regeringen d\u00e4mpa ilskan och missn\u00f6jet som utg\u00f6r det st\u00f6rsta hotet mot landets stabilitet sedan 1991 – och kanske \u00e4ven den etiopiska nationalstatens \u00f6verlevnad. Instabiliteten har \u00f6kat. I Fund for Peace m\u00e4tning “Fragile State Index” rankas Etiopien p\u00e5 plats 15 av 178 l\u00e4nder. \u00c5r 2016 var landet p\u00e5 plats 24.<\/p>\n

\u2012EPRDF har tagit ansvar f\u00f6r den politiska krisen i landet och bett om urs\u00e4kt f\u00f6r sina misslyckanden och odemokratiska handlingar. Men de har inte erk\u00e4nt att det finns politiska f\u00e5ngar i landet. Det \u00e4r mots\u00e4gelsefullt och det \u00e4r ett tydligt tecken p\u00e5 att den styrande alliansen inte \u00e4r redo f\u00f6r verklig f\u00f6r\u00e4ndring, s\u00e4ger Lidetu Ayele, som grundat det lokala oppositionspartiet Ethiopia Democratic Party.<\/p>\n

Alliansen EPRDF har l\u00e4nge blivit kritiserad \u2013 b\u00e5de inom landet och internationellt \u2013 f\u00f6r att ha anv\u00e4nt sig av antiterrorlagar f\u00f6r att f\u00e4ngsla politiska motst\u00e5ndare och sedan argumentera f\u00f6r att det inte finns n\u00e5gra politiska f\u00e5ngar i Etiopien. Enligt m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer finns det tiotusentals politiska f\u00e5ngar i landet.<\/p>\n

N\u00e4r planerna p\u00e5 att st\u00e4nga Maekelawi-f\u00e4ngelset och frisl\u00e4ppande av f\u00e5ngar presenterades verkade det f\u00f6rst som att regeringen tydligt ville bryta med det f\u00f6rflutna och erk\u00e4nna f\u00f6rekomsten av politiska f\u00e5ngar. Men kort d\u00e4refter f\u00f6rs\u00f6kte regeringen backa. Regeringens talesperson tvekade om vad som menats med politiska f\u00e5ngar.<\/p>\n

\u2212Hur det gick till n\u00e4r det meddelades att f\u00e5ngar skulle sl\u00e4ppas fria \u00e4r h\u00f6gst symtomatiskt f\u00f6r oordningen, eller kakofonin bland ledarskapet, s\u00e4ger Ren\u00e9 Lefort som bes\u00f6kt landet och skrivit om Etiopien sedan revolutionen, 1974 d\u00e5 Haile Selassie avsattes.<\/p>\n

\u2212Detta beslut hade kunnat vara det mest \u00f6vertygande beviset EPRDF:s uppriktighet att inleda en demokratiseringsprocess. Men det har kommit olika besked och det saknas viktig information. Vilka p\u00e5verkas av det h\u00e4r beslutet? N\u00e4r kommer de att sl\u00e4ppas fria? Och kommer det att vara villkorsl\u00f6st eller kommer det, som tidigare, kr\u00e4vas urs\u00e4kter fr\u00e5n de politiska f\u00e5ngarna? Detta beslut har till stor del f\u00f6rlorat den tyngd det kunde ha haft, s\u00e4ger han.<\/p>\n

De politiska kov\u00e4ndningarna och maktkamper inom regeringen g\u00f6r att en del har sv\u00e5rt att tro att dessa l\u00f6ften kommer inneb\u00e4ra slutet f\u00f6r den dokumenterade<\/a> tortyren och misshandeln p\u00e5 Maekelawi-f\u00e4ngelset.<\/p>\n

\u2212St\u00e4ngningen av denna tortyrkammare betyder inte n\u00e5gonting eftersom regeringen utan tvivel kommer att forts\u00e4tta p\u00e5 samma s\u00e4tt p\u00e5 andra st\u00e4llen, s\u00e4ger Alemante Selassie, professor emeritus vid den juridiska fakulteten vid College of William & Mary i USA.<\/p>\n

Andra \u00e4r mindre skeptiska.<\/p>\n

\u2212Det handlar inte om att l\u00e4gga en r\u00f6krid\u00e5. Det h\u00e4r har diskuterats bland partierna \u00e4nda sedan de r\u00e4knade upp sina \u00f6nskem\u00e5l i b\u00f6rjan av 2017. Det \u00e4r ett n\u00f6dv\u00e4ndigt steg inf\u00f6r valen 2018 och 2020 \u2013 och f\u00f6r landets framtid, om regeringen vill att oppositionen ska delta, och det vill de, s\u00e4ger Sandy Wade, tidigare EU-diplomat i Addis Ababa.<\/p>\n

Den 15 januari meddelade justitieminister Getachew Ambaye att \u00e5tal har lagts ned f\u00f6r 115 personer som ett f\u00f6rsta steg inf\u00f6r frisl\u00e4ppande av politiker och andra f\u00e5ngar. Den 17 januari sl\u00e4pptes Merera Gudina, ledare f\u00f6r oppositionsgruppen Oromos federalistkongress, OFC, efter mer \u00e4n 400 dagar i f\u00e4ngelse.<\/p>\n

Justitieministern tillade att De s\u00f6dra nationernas, nationaliteternas och folkens region har lagt ned \u00e5tal f\u00f6r 413 personer och att andra regioner kommer att g\u00f6ra detsamma under de n\u00e4rmaste m\u00e5naderna.<\/p>\n

\u2212Om regeringen p\u00e5 allvar f\u00f6resatt sig att inleda en demokratisk process kan detta vara ett \u00f6gonblick av f\u00f6r\u00e4ndring. Hur som helst kan inte Etiopien forts\u00e4tta att styras p\u00e5 samma s\u00e4tt som under de senaste 26 \u00e5ren, s\u00e4ger Awol Allo.<\/p>\n

Den stora fr\u00e5gan \u00e4r om regeringen kan och kommer att l\u00e4gga fram den n\u00f6dv\u00e4ndiga strategin och genomf\u00f6ra den framg\u00e5ngsrikt i tid f\u00f6r de lokala valen 2018 och de nationella valen 2020.<\/p>\n

\u2212Om EPRDF vill skydda sig sj\u00e4lv och landet fr\u00e5n total kollaps s\u00e5 beh\u00f6ver vi verkliga och snabba politiska reformer som kommer g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r landet att genomf\u00f6ra fria och r\u00e4ttvisa val. Allt annat \u00e4n detta kommer inte att kunna l\u00f6sa den r\u00e5dande politiska krisen, s\u00e4ger Lidetu Ayele.<\/p>\n

 <\/p>\n