Seattle, 180110 (IPS) – F\u00f6r hundra \u00e5r sedan sade en italiensk migrant som anl\u00e4nt till USA: \u201dInnan jag kom till USA trodde jag att gatorna var gjorda av guld. N\u00e4r jag kom hit fick jag l\u00e4ra mig tre saker: gatorna \u00e4r inte gjorda av guld, de hade inte ens en bel\u00e4ggning – och det var jag som f\u00f6rv\u00e4ntades g\u00f6ra bel\u00e4ggningsarbetet\u201d.<\/p>\n
<\/p>\n
Migranter fr\u00e5n Mexiko och Centralamerika har begett sig till USA till f\u00f6ljd av efterfr\u00e5gan p\u00e5 arbetskraft. Fr\u00e5n och med 1980-talet \u00f6kade migrationen och var som st\u00f6rst runt \u00e5r 2000. Majoriteten av migranterna har varit mexikaner och de flesta pappersl\u00f6sa. De gav sig av till f\u00f6ljd av den ekonomiska depressionen i Mexiko p\u00e5 1990-talet som p\u00e5gick samtidigt med h\u00f6gkonjunkturen i USA. M\u00e4nniskor har r\u00f6rt sig mellan l\u00e4nderna utifr\u00e5n den ekonomiska situationen i respektive land. Den mexikanska dr\u00f6mmen \u2013 allas m\u00f6jlighet att lyckas med hj\u00e4lp av h\u00e5rt arbete, kunna skicka hem pengar och bygga ett hus \u2013 har f\u00e5tt m\u00e5nga att ge sig av till USA.<\/p>\n
M\u00e5nga har hamnat inom exempelvis byggindustrin och slagit sig ned i Mellanv\u00e4stern, syd\u00f6stra eller nord\u00f6stra USA. Antalet migranter minskade efter dotcomkraschen \u00e5r 2000 och n\u00e4r bostadsbubblan sprack samt den konjunkturnedg\u00e5ng som det ledde till. Sedan 2008 har n\u00e5got fler pappersl\u00f6sa \u00e5terv\u00e4nt till Mexiko \u00e4n antalet som anl\u00e4nt till USA.<\/p>\n
Migrationen till USA kring millennieskiftet var den st\u00f6rsta i USA:s historia i absoluta tal. Den latinamerikanska befolkningsgruppen p\u00e5 16,3 procent blev sedan den st\u00f6rsta minoriteten. Det f\u00f6r\u00e4ndrade den demografiska strukturen och den politiska balansen i m\u00e5nga omr\u00e5den.<\/p>\n
N\u00e4stan tio \u00e5r senare blev det tydligt att migranterna bidragit med sm\u00e5 men konkreta f\u00f6rdelar f\u00f6r n\u00e4stan alla konsumenter och arbetstagare i landet. \u00c4ven de sex procent av arbetsstyrkan som inte har n\u00e5gon studentexamen upplevde f\u00e5 eller inga negativa konsekvenser till f\u00f6ljd av migrationen, utan de drabbades fr\u00e4mst negativt p\u00e5 grund av automatiseringen eller f\u00f6r att arbete lades ut i andra l\u00e4nder.<\/p>\n
De flesta pappersl\u00f6sa har saknat den utbildning eller de engelskkunskaper som skulle g\u00f6ra att de skulle konkurrera med de som \u00e4r f\u00f6dda i landet. De har i st\u00e4llet befunnit sig i parallella, kompletterande arbetsmarknader.<\/p>\n
De flesta arbetstagarorganisationer och samh\u00e4llsorganisationer i USA har v\u00e4lkomnat migranter. M\u00e5nga pappersl\u00f6sa har dock tvingats leva i r\u00e4dsla och os\u00e4kerhet. De \u00e4r mer s\u00e5rbara och kan tvingas att acceptera l\u00e4gre l\u00f6ner och s\u00e4mre arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden. De flesta \u00e4r \u00f6verens om att det b\u00e4sta s\u00e4ttet att skydda b\u00e5de migranter och de arbetstagare som \u00e4r f\u00f6dda i USA \u00e4r att sluta sig samman och f\u00f6rsvara alla m\u00e4nniskors m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och arbetsr\u00e4ttigheter.<\/p>\n
Migranter och medborgare har n\u00e4stan samma r\u00e4ttigheter i enlighet med internationell lag och den amerikanska konstitutionen. Men USA:s nuvarande system f\u00f6r invandring g\u00f6r det sv\u00e5rt f\u00f6r m\u00e5nga migranter att ut\u00f6va sina r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
Den interamerikanska kommissionen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter har tv\u00e5 g\u00e5nger f\u00f6rd\u00f6mt USA:s regering n\u00e4r det g\u00e4ller diskriminering av mexikanska arbetstagare. FN:s s\u00e4rskilda rapport\u00f6r f\u00f6r migranters m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter har kritiserat USA f\u00f6r f\u00f6rdomsfull och om\u00e4nsklig behandling av migranter, s\u00e4rskilt barn, och har framh\u00e5llit att landet inte f\u00f6ljt ett korrekt f\u00f6rfarande.<\/p>\n
Lagarna som riktar sig mot pappersl\u00f6sa kallas av kritikerna f\u00f6r \u201dJuan Crow-lagar\u201d vilket \u00e4r en referens till sydstaternas rasistiska lagar som 1950- och 1960-talets medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relse bek\u00e4mpade och lyckades f\u00e5 avskaffade. Kritiker menar att de kriminaliserar migration och militariserar gr\u00e4nser. Att \u00e5ter komma in i landet har blivit ett brott som straffas med f\u00e4ngelse eller deportation. P\u00e5 det s\u00e4ttet kan man garantera en stadig str\u00f6m av icke-kriminella till privata f\u00e4ngelser vars \u00e4gare ekonomiskt backar upp kongressledam\u00f6ter som f\u00f6respr\u00e5kar privata anstalter.<\/p>\n
Det finns barn som inte g\u00e5r inte till skolan av r\u00e4dsla f\u00f6r att deras f\u00f6r\u00e4ldrar ska f\u00f6ras bort n\u00e4r de \u00e4r hemifr\u00e5n.<\/p>\n
\u201dJuan Crow-lagarna\u201d har inneburit m\u00e5ngdubblade kostnader n\u00e4r det g\u00e4ller budgeten f\u00f6r brottsbek\u00e4mpning. De har inte varit effektiva n\u00e4r det g\u00e4ller att stoppa migranter men har h\u00f6jt kostnaderna b\u00e5de i fr\u00e5ga om pengar och liv genom att driva de m\u00e4nniskor som vill korsa gr\u00e4nsen in i Sonora\u00f6knen. Det underst\u00f6der den organiserade brottsligheten i Mexiko som nu har kontroll \u00f6ver de flesta gr\u00e4ns\u00f6verg\u00e5ngar. M\u00e4nniskohandel, kidnappning och utpressning kan ge mer pengar \u00e4n handel med narkotika.<\/p>\n
De \u00f6kade riskerna och kostnaderna har ocks\u00e5 lett till att m\u00e5nga migranter inte l\u00e4ngre r\u00f6r sig \u00f6ver gr\u00e4nsen. Det har skapat en pappersl\u00f6s men djupt rotad diaspora i USA p\u00e5 \u00f6ver elva miljoner m\u00e4nniskor. Tv\u00e5 tredjedelar av dessa har bott i USA i mer \u00e4n tio \u00e5r och n\u00e4ra h\u00e4lften av dem \u00e4ger hus. Mer \u00e4n fyra femtedelar av deras barn \u00e4r amerikanska medborgare.<\/p>\n
Massmigration fr\u00e5n Mexiko verkar inte troligt i dag. Fler icke-mexikaner \u00e4n mexikaner h\u00e5lls kvar vid gr\u00e4nsen och b\u00e5da grupper har minskat mycket i antal. Kina och Indien har passerat Mexiko som de l\u00e4nder som de flesta nya migranter kommer fr\u00e5n.<\/p>\n
Casa Latina i Seattle \u00e4r en av de organisationer som st\u00f6ttar migrantarbetare som har tillf\u00e4lliga arbeten inom tr\u00e4dg\u00e5rdssk\u00f6tsel eller byggnation. Foto: Peter Costantini\/IPS<\/a><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Seattle, 180110 (IPS) – F\u00f6r hundra \u00e5r sedan sade en italiensk migrant som anl\u00e4nt till USA: \u201dInnan jag kom till USA trodde jag att gatorna var gjorda av guld. N\u00e4r jag kom hit fick jag l\u00e4ra mig tre saker: gatorna… Continue Reading
![Casa Latina i Seattle \u00e4r en av de organisationer som st\u00f6ttar migrantarbetare som har tillf\u00e4lliga arbeten inom tr\u00e4dg\u00e5rdssk\u00f6tsel eller byggnation. Foto: Peter Costantini\/IPS<\/a><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Seattle, 180110 (IPS) – F\u00f6r hundra \u00e5r sedan sade en italiensk migrant som anl\u00e4nt till USA: \u201dInnan jag kom till USA trodde jag att gatorna var gjorda av guld. N\u00e4r jag kom hit fick jag l\u00e4ra mig tre saker: gatorna… Continue Reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1770,"featured_media":18295,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,15,10,3,14],"tags":[],"class_list":["post-18292","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arbete","category-latinamerika","category-manskliga-rattigheter","category-migration-och-minoriteter","category-nordamerika"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18292","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1770"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18292"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18292\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18298,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18292\/revisions\/18298"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media\/18295"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18292"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18292"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18292"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}](\"http:\/\/ipsnews.net\/pictures\/casa_latina.jpg\"){kind=link}