{"id":18216,"date":"2017-12-13T09:04:44","date_gmt":"2017-12-13T09:04:44","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18216"},"modified":"2018-03-05T12:07:39","modified_gmt":"2018-03-05T12:07:39","slug":"anvandning-av-glyfosat-moter-kritik-i-argentina","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/12\/13\/anvandning-av-glyfosat-moter-kritik-i-argentina\/","title":{"rendered":"Anv\u00e4ndning av glyfosat m\u00f6ter kritik i Argentina"},"content":{"rendered":"<p>Buenos Aires, 171213 (IPS) &#8211; I staden Rosario f\u00f6rbj\u00f6ds nyligen glyfosat &#8211; det bek\u00e4mpningsmedel som \u00e4r mest anv\u00e4nt i Argentina. Men tv\u00e5 veckor senare hade starka p\u00e5tryckningar fr\u00e5n producenter tvingat fram ett l\u00f6fte om att f\u00f6rbudet skulle upph\u00e4vas.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>H\u00e4ndelsen \u00e4gde rum i november och \u00e5terspeglar de starka ekonomiska intressen som st\u00e5r p\u00e5 spel och den v\u00e4xande debatten kring anv\u00e4ndningen av jordbrukskemikalier och dess p\u00e5verkan p\u00e5 h\u00e4lsan och milj\u00f6n.<\/p>\n<p>I och omkring staden Rosario finns de flesta av landets anl\u00e4ggningar f\u00f6r bearbetning av sojab\u00f6nor. F\u00f6rra \u00e5ret uppgick Argentinas jordbruksexport till 24 miljarder dollar, vilket motsvarar 46 procent av landets totala export. Sojamj\u00f6l, majsmj\u00f6l och sojaolja utgjorde den st\u00f6rsta delen av exporten.<\/p>\n<p>\u2012Jordbruket i Argentina har genomg\u00e5tt stora f\u00f6r\u00e4ndringar under de senaste decennierna och den jordbruksindustriella produktionen \u00e4r starkt baserad p\u00e5 soja, vilket har ersatt vete och majs, s\u00e4ger Emilio Satorre, professor och forskare vid avdelningen f\u00f6r agronomi vid Buenos Aires universitet.<\/p>\n<p>Han f\u00f6rklarar att sojaodlingarna har \u00f6kat snabbt och nu uppg\u00e5r till 36 miljoner hektar d\u00e4r upp till 65 procent best\u00e5r av genmodifierad soja. Samtidigt har anv\u00e4ndningen av bek\u00e4mpningsmedel tredubblats.<\/p>\n<p>\u2012Detta system har skapat inkomster f\u00f6r landet, men naturligtvis inneb\u00e4r det st\u00f6rre risker, s\u00e4ger Emilio Satorre till IPS.<\/p>\n<p>\u00d6ver h\u00e4lften av de jordbrukskemikalier som anv\u00e4nds i landet inneh\u00e5ller glyfosat. Detta sedan regeringen 1996 godk\u00e4nde anv\u00e4ndningen av genmodifierat sojauts\u00e4de som \u00e4r resistent mot bek\u00e4mpningsmedlet glyfosat. Odlarna kunde d\u00e4rmed spruta ihj\u00e4l ogr\u00e4s utan att sj\u00e4lva gr\u00f6dan dog. Bek\u00e4mpningsmedlet producerades tidigare uteslutande av den amerikanska bioteknikj\u00e4tten Monsanto som har ett stort dotterbolag i Argentina.<\/p>\n<p>Tillsammans med direkts\u00e5dd \u00e4r glyfosat och genmodifierad soja grunden f\u00f6r den stora expansionen av jordbruket i Argentina, som har en befolkning p\u00e5 44 miljoner. Jordbruks- och boskapssektorn representerar omkring 13 procent av landets bruttonationalprodukt.<\/p>\n<p>Expansionen har \u00e4gt rum p\u00e5 bekostnad av f\u00f6rlusten av miljontals hektar av naturliga betesmarker i provinsen La Pampa, som \u00e4r en av v\u00e4rldens mest b\u00f6rdiga regioner, och f\u00f6rlust av naturskog i provinsen Chaco i norra Argentina.<\/p>\n<p>Den storskaliga sojaproduktionen har expanderat s\u00e5 mycket att den n\u00e5tt utkanten av m\u00e5nga st\u00e4der. Det g\u00e4ller bland annat Cordoba som \u00e4r den n\u00e4st st\u00f6rsta staden i landet. H\u00e4r tog en grupp kvinnor i arbetarkvarteren Ituzaing\u00f3 initiativ till protester 2002. Protesterna tog fart efter att ett stort antal cancerfall och missbildningar hos nyf\u00f6dda barn hade rapporterats, n\u00e5got som kopplades samman med de h\u00e5rt besprutade sojaf\u00e4lten som fanns bara n\u00e5gra meter fr\u00e5n bost\u00e4derna.<\/p>\n<p>Kvinnorna lyckades f\u00e5 till ett domstolsbeslut som f\u00f6rbj\u00f6d besprutning n\u00e4rmare \u00e4n 500 meter fr\u00e5n bost\u00e4der samt en f\u00e4llande dom mot en jordbruksproducent och den som haft ansvar f\u00f6r besprutningarna. Det ingav hopp till m\u00e5nga sociala r\u00f6relser i landet.<\/p>\n<p>\u2012Min dotter, som var tre \u00e5r, fick diagnosen leukemi. Vi tackar Gud f\u00f6r att hon lever i dag. De har inte besprutat h\u00e4r i n\u00e4rheten sedan 2008, men vi utsattes f\u00f6r giftet i \u00e5ratal och m\u00e4nniskor blir fortfarande sjuka, ber\u00e4ttar Norma Herrera fr\u00e5n Ituzaing\u00f3, som har fem barn och tv\u00e5 barnbarn.<\/p>\n<p>Hon s\u00e4ger att det var en v\u00e4ldigt h\u00e5rd kamp i b\u00f6rjan.<\/p>\n<p>\u2012Under \u00e5ren har det visat sig att vi hade r\u00e4tt men vi har aldrig lyckats f\u00e5 experter att vetenskapligt fastst\u00e4lla sambandet mellan besprutningarna och h\u00e4lsoproblemen, s\u00e4ger Norma Herrera till IPS.<\/p>\n<p>Tack vare sociala r\u00f6relser som den i Ituzaing\u00f3 besl\u00f6t kommunfullm\u00e4ktige i staden Rosario att f\u00f6rbjuda glyfosat. Det skedde vid ett m\u00f6te den 16 november i \u00e5r.<\/p>\n<p>Beslutet grundade sig p\u00e5 en studie som genomf\u00f6rdes f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan av IARC, WHO:s byr\u00e5 f\u00f6r cancerforskning, som slog fast att glyfosat troligen \u00e4r cancerframkallande. Beslutet blev en \u00f6verraskning f\u00f6r jordbruksproducenterna som mest varit oroliga \u00f6ver huruvida EU skulle f\u00f6rl\u00e4nga tillst\u00e5ndet f\u00f6r anv\u00e4ndning av glyfosat.<\/p>\n<p>Tre dagar efter att EU beslutat att f\u00f6rl\u00e4nga tillst\u00e5ndet f\u00f6r anv\u00e4ndning av glyfosat m\u00f6tte jordbruksf\u00f6retag politiker i kommunfullm\u00e4ktige i Rosario och \u00f6vertygade dem om att det inte fanns n\u00e5gra vetenskapliga sk\u00e4l f\u00f6r att f\u00f6rbjuda glyfosat. Som ett resultat lades ett nytt f\u00f6rslag fram om att till\u00e5ta anv\u00e4ndningen om f\u00f6rsiktighets\u00e5tg\u00e4rder vidtas. F\u00f6rslaget ska diskuteras denna m\u00e5nad.<\/p>\n<p>&#8220;Det \u00e4r beklagligt att kommunfullm\u00e4ktige har tagit tillbaka det lovv\u00e4rda beslutet att skydda h\u00e4lsan och milj\u00f6n i Rosario och att de vikt sig f\u00f6r p\u00e5tryckningar fr\u00e5n sojalobbyister,&#8221; skrev milj\u00f6organisationer och sociala organisationer i regionen i ett pressmeddelande.<\/p>\n<p>\u2012N\u00e4sta generation argentinare m\u00e5ste lyfta fram kostnader och vinster med den nuvarande produktionsmodellen. I dag ber\u00e4knas inte p\u00e5verkan p\u00e5 h\u00e4lsan och milj\u00f6n, s\u00e4ger Lilian Correa, chef f\u00f6r avdelning f\u00f6r h\u00e4lsa och milj\u00f6 vid l\u00e4karutbildningen p\u00e5 Buenos Aires universitet.<\/p>\n<p>Hon varnar f\u00f6r bristerna p\u00e5 regleringar och h\u00e4nvisar till att n\u00e4r insektsgiftet endosulfan f\u00f6rbj\u00f6ds i Argentina 2011 fick det \u00e4nd\u00e5 s\u00e4ljas i ytterligare tv\u00e5 \u00e5r.<\/p>\n<p>\u2012Det gjordes p\u00e5 ett oetiskt och olagligt s\u00e4tt, f\u00f6r att gynna ett f\u00f6retag, s\u00e4ger hon.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/c1.staticflickr.com\/5\/4548\/25020061558_3cf728823d_o.jpg\">Akademiker m\u00f6ttes den 6 december p\u00e5 Buenos Aires universitet f\u00f6r att diskutera anv\u00e4ndningen av glyfosat i det argentinska jordbruket och dess p\u00e5verkan p\u00e5 h\u00e4lsan och milj\u00f6n. Foto: Daniel Gutman\/IPS<\/a><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Buenos Aires, 171213 (IPS) &#8211; I staden Rosario f\u00f6rbj\u00f6ds nyligen glyfosat &#8211; det bek\u00e4mpningsmedel som \u00e4r mest anv\u00e4nt i Argentina. Men tv\u00e5 veckor senare hade starka p\u00e5tryckningar fr\u00e5n producenter tvingat fram ett l\u00f6fte om att f\u00f6rbudet skulle upph\u00e4vas.<\/p>\n","protected":false},"author":1725,"featured_media":18217,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,9,4,1,15,12],"tags":[],"class_list":["post-18216","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-ekonomi","category-global-fragor","category-halsa","category-headlines","category-latinamerika","category-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18216","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1725"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18216"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18216\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18218,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18216\/revisions\/18218"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media\/18217"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18216"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18216"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18216"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}