Nairobi\/New Delhi 171208 (IPS)\u00a0– Norrmannen Erik Solheim \u00e4r chef f\u00f6r FN:s milj\u00f6program Unep och dess globala kampanj f\u00f6r att stoppa f\u00f6roreningarna av v\u00e4rldens hav. I denna intervju med IPS understryker han att det kr\u00e4vs politisk beslutsamhet f\u00f6r att m\u00e5let ska kunna uppn\u00e5s.<\/p>\n
<\/p>\n
Norges tidigare milj\u00f6minister p\u00e5pekar att politiskt ledarskap \u00e4r avg\u00f6rande i kampen mot f\u00f6roreningarna av haven.<\/p>\n
\u2013En stor f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r att det finns en \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r fr\u00e5gan och en \u00f6kad insikt om de extremt allvarliga problem vi st\u00e5r inf\u00f6r. Som ett resultat av detta har vi sett flera olika nya initiativ.<\/p>\n
Enligt Erik Solheim har \u00e4ven f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r den privata sektorn b\u00f6rjat agera p\u00e5 allvar, exempelvis genom att \u00e4ndra hur de paketerar sina varor.<\/p>\n
\u2013Vissa stora nationella och internationella kedjor har exempelvis b\u00f6rjat byta ut plasten mot papper. \u00c4ven stater har agerat, vilket \u00e4r avg\u00f6rande. Vissa l\u00e4nder har f\u00f6rbjudit mikroplast, vissa plastp\u00e5sar. H\u00e4r har exempelvis Kenya, Rwanda och Bangladesh g\u00e5tt i t\u00e4ten.<\/p>\n
Erik Solheim s\u00e4ger att det finns en v\u00e4xande f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vad den marina nedskr\u00e4pningen inneb\u00e4r.<\/p>\n
\u2013Vi m\u00e5ste f\u00e5 industrierna att \u00e4ndra sig och m\u00e4nniskor m\u00e5ste anv\u00e4nda sig av sin konsumentmakt.<\/p>\n
Kampen mot plasten f\u00f6rs mot en m\u00e5ngmiljardindustri. Samtidigt visade en OECD-studie f\u00f6rra \u00e5ret att den ekonomi som v\u00e4rldshaven st\u00e5r f\u00f6r har en stor tillv\u00e4xtpotential, som dock hotas av havens f\u00f6rs\u00e4mrade h\u00e4lsa.<\/p>\n
\u2013Regeringar m\u00e5ste se till att de som f\u00f6rorenar f\u00e5r betala f\u00f6r sig, och arbeta h\u00e5rdare f\u00f6r \u00e5tervinning, \u00e5teranv\u00e4ndning och avfallshantering. L\u00f6sningen ligger i att se till att avfallet till att b\u00f6rja med inte hamnar i haven, s\u00e4ger Erik Solheim.<\/p>\n
Enligt Unep-chefen kostar allt det plastavfall som hamnar i haven v\u00e4rlden minst motsvarande \u00e5tta miljarder dollar om \u00e5ret.<\/p>\n
\u2013Men den ber\u00e4kningen \u00e4r s\u00e4kerligen i underkant, om vi skulle r\u00e4kna in de samlade l\u00e5ngsiktiga konsekvenserna.<\/p>\n
Varje \u00e5r ber\u00e4knas upp till \u00f6ver tolv miljoner ton plast hamna i haven, varav 80 procent kommer fr\u00e5n landomr\u00e5den och h\u00e4nger samman med bristande sophantering.<\/p>\n
Enligt forskningsinstitutet Worldwatch Institute \u00f6kar samtidigt den globala produktionen av plast med mellan 4 och 5 procent varje \u00e5r.<\/p>\n
Plastavfallet sprider sig \u00f6ver hela v\u00e4rldshaven. Till och med p\u00e5 en pytteliten obebodd \u00f6 i Stilla havet, som ligger l\u00e5ngt fr\u00e5n platser bebodda av m\u00e4nniskor, har flera ton av uppspolad plats \u00e5terfunnits. Plast har \u00e4ven \u00e5terfunnits p\u00e5 extrema havsdjup.<\/p>\n
Vid sidan av plastavfallet drabbas v\u00e4rldshaven ocks\u00e5 av de stora utsl\u00e4pp som fr\u00e4mst kommer via floder, vars vatten \u00e4r f\u00f6rorenat av en rad olika n\u00e4ringssektorer, d\u00e4ribland jordbruket.<\/p>\n
Vissa milj\u00f6aktivister menar att det kr\u00e4vs tuffa och impopul\u00e4ra \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att stoppa nedskr\u00e4pningen av haven men att m\u00e5nga folkvalda politiker drar sig f\u00f6r att genomf\u00f6ra dessa.<\/p>\n
\u2013Det handlar om att presentera milj\u00f6\u00e5tg\u00e4rder p\u00e5 ett positivt och konstruktivt s\u00e4tt. Vi f\u00e5r inte betrakta det som kostnader eller uppoffringar, utan som en m\u00f6jlighet \u2013 n\u00e5got som gynnar h\u00e4lsa, ekonomi och planeten i stort, s\u00e4ger Erik Solheim.<\/p>\n
Han understryker att en ren natur \u00e4ven inneb\u00e4r aff\u00e4rsm\u00f6jligheter, eftersom turister inte vill spendera tid p\u00e5 en strand fylld av plastp\u00e5sar.<\/p>\n
\u2013Om inga \u00e5tg\u00e4rder genomf\u00f6rs nu s\u00e5 f\u00e5r vi l\u00e4ngre fram f\u00f6rbereda oss f\u00f6r den st\u00f6rsta kostnaden \u2013 f\u00f6rst\u00f6relsen av haven. Det \u00e4r billigare att stopp f\u00f6roreningarna nu \u00e4n att tvingas rensa upp i framtiden. Det \u00e4r det budskapet vi m\u00e5ste f\u00e5 fram, f\u00f6r att regeringarna kan k\u00e4nna sig inspirerade och st\u00e4rkta att agera.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Uneps chef Erik Solheim s\u00e4ger att milj\u00f6kostnaderna f\u00f6r det plastavfall som dumpas i haven ligger p\u00e5 minst \u00e5tta miljarder dollar om \u00e5ret. Foto: Zadie Neufville\/IPS<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Nairobi\/New Delhi 171208 (IPS)\u00a0– Norrmannen Erik Solheim \u00e4r chef f\u00f6r FN:s milj\u00f6program Unep och dess globala kampanj f\u00f6r att stoppa f\u00f6roreningarna av v\u00e4rldens hav. I denna intervju med IPS understryker han att det kr\u00e4vs politisk beslutsamhet f\u00f6r att m\u00e5let ska… Continue Reading