New York, 171205 (IPS) \u2013 Allt fler m\u00e4nniskor tvingas l\u00e4mna sina hem p\u00e5 grund av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. \u00c4nd\u00e5 erk\u00e4nns inte klimatflyktingar inom FN:s flyktingkonvention.<\/p>\n
<\/p>\n
Inf\u00f6randet av en s\u00e4rskild flyktingkategori f\u00f6r m\u00e4nniskor som hotas av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna skulle kr\u00e4va en omskrivning eller ett till\u00e4gg till FN:s flyktingkonvention.<\/p>\n
Enligt flyktingkonventionen fr\u00e5n 1951 \u00e4r en flykting en person som k\u00e4nner en v\u00e4lgrundad fruktan f\u00f6r att uts\u00e4ttas f\u00f6r f\u00f6rf\u00f6ljelse i sitt hemland p\u00e5 grund av sin etnicitet, nationalitet, tillh\u00f6righet till en viss samh\u00e4llsgrupp eller p\u00e5 grund av sin religi\u00f6sa eller politiska uppfattning. N\u00e4r flyktingkonventionen skapades fanns ingen k\u00e4nnedom om klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n
Stigande havsniv\u00e5er kan leda till att sm\u00e5 \u00f6stater fr\u00e4mst i Stillahavsomr\u00e5det, som Tuvalu, Kiribati, Samoa, Salomon\u00f6arna, Nauru, Marshall\u00f6arna, Palau, Mikronesien och Vanuatu riskerar att f\u00f6rsvinna fr\u00e5n jordens yta eller st\u00e4llas inf\u00f6r katastrofer p\u00e5 grund av de stigande havsniv\u00e5er som v\u00e4ntas bli en konsekvens av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n
Anwarul K. Chowdhury, tidigare undergeneralsekreterare inom FN f\u00f6r de minst utvecklade l\u00e4nderna, inlandsstater och sm\u00e5 \u00f6stater under utveckling, s\u00e4ger till IPS att tanken om en s\u00e4rskild flyktingkategori f\u00f6r m\u00e4nniskor som hotas av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna har diskuterats ett bra tag.<\/p>\n
\u2212Som undergeneralsekreterare lyfte jag fram situationen f\u00f6r de mest utsatta l\u00e4nderna som p\u00e5verkas av milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6relse och f\u00f6respr\u00e5kade ett erk\u00e4nnande av flyktingarna i den situation som uppst\u00e5tt. Dessa klimatflyktingar m\u00e5ste f\u00e5 ett formellt erk\u00e4nnande och omfattas av flyktingkonventionen. Det \u00e4r h\u00f6g tid f\u00f6r detta, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Han f\u00f6rklarar att det skulle vara m\u00f6jligt att anta ett till\u00e4ggsprotokoll till flyktingkonventionen f\u00f6r att klimatflyktingarna ska omfattas.<\/p>\n
\u2212Det internationella samfundet har en skyldighet att erk\u00e4nna dessa m\u00e4nniskor som drabbats av dessa milj\u00f6katastrofer.V\u00e4rldssamfundet m\u00e5ste vara f\u00f6rutseende och visa flexibilitet och r\u00e4tta sig efter nya f\u00f6rh\u00e5llanden som v\u00e5r v\u00e4rld st\u00e5r inf\u00f6r, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Han anser att det inte \u00e4r klokt att sitta fast i den enda kategorin \u201dpolitiska flyktingar\u201d n\u00e4r v\u00e4rlden bevittnar en massflykt d\u00e4r m\u00e4nniskor korsar gr\u00e4nser av ekonomiska sk\u00e4l, som f\u00f6rst\u00e4rks av milj\u00f6faktorer.<\/p>\n
\u2212Vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss att FN-chefen Antonio Guterres, som tidigare var chef f\u00f6r FN:s flyktingorgan UNHCR, h\u00f6jer sin r\u00f6st f\u00f6r klimatflyktingarna, eftersom han har r\u00e4tt bakgrund och erfarenhet av att hantera den globala flyktingsituationen under l\u00e5ng tid.<\/p>\n
F\u00f6rslag om inf\u00f6randet av s\u00e4rskild flyktingkategori f\u00f6r m\u00e4nniskor som hotas av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna diskuteras f\u00f6r n\u00e4rvarande i samband med International Civil Society Week som h\u00e5lls fr\u00e5n 4 till 8 december i Fiji och som samlar f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r civilsamh\u00e4llesorganisationer fr\u00e5n fler \u00e4n 100 l\u00e4nder.<\/p>\n
Enligt FN hotas en tredjedel av v\u00e4rldens 47 minst utvecklade l\u00e4nder, d\u00e4ribland sm\u00e5 \u00f6stater under utveckling, av stigande havsniv\u00e5er.<\/p>\n
Selena Victor vid organisationen Mercy Corps s\u00e4ger till IPS att globala institutioner och konventioner m\u00e5ste utvecklas f\u00f6r att kunna hantera nya utmaningar.<\/p>\n
\u2212Vid v\u00e5r organisation konstaterar vi att m\u00e4nniskor tvingas att fly p\u00e5 grund av m\u00e5nga olika orsaker \u2013 politisk f\u00f6rf\u00f6ljelse, krig, v\u00e5ld, extrem fattigdom \u2013 och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r en orsak.<\/p>\n
Simon Bradshaw vid hj\u00e4lporganisationen Oxfam Australia, som \u00e4r medf\u00f6rfattare till ett nytt policydokument om klimatflyktingar, s\u00e4ger till IPS att klimatf\u00f6r\u00e4ndringar redan tvingar m\u00e4nniskor fr\u00e5n mark och hem och uts\u00e4tter m\u00e5nga fler f\u00f6r allt st\u00f6rre risker f\u00f6r att tvingas p\u00e5 flykt i framtiden. Han p\u00e5pekar ocks\u00e5 att \u00f6staterna \u00e4r s\u00e4rskilt utsatta.<\/p>\n
\u2212De som b\u00e4r minst ansvar f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna drabbas h\u00e5rdast. Men mycket kan g\u00f6ras f\u00f6r att minimera riskerna f\u00f6r att m\u00e4nniskor tvingas p\u00e5 flykt och f\u00f6r att skydda deras grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
Simon Bradshaw framh\u00e5ller att f\u00f6rhandlingarna inom FN om en global \u00f6verenskommelse kring migrationen \u00e4r positiva och kan ge m\u00f6jlighet att f\u00f6rb\u00e4ttra situationen f\u00f6r m\u00e4nniskor som drivs p\u00e5 flykt till f\u00f6ljd av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
![Tusentals m\u00e4nniskor \u00e4r sedan flera generationer tillbaka bosatta p\u00e5 konstgjorda \u00f6ar i Salomon\u00f6arna. Befolkningen p\u00e5 \u00f6n Raolo \u00e4r en av m\u00e5nga som nu hotas av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Foto: Catherine Wilson\/IPS<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"New York, 171205 (IPS) \u2013 Allt fler m\u00e4nniskor tvingas l\u00e4mna sina hem p\u00e5 grund av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. \u00c4nd\u00e5 erk\u00e4nns inte klimatflyktingar inom FN:s flyktingkonvention.<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":18181,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9,10,3,12,11],"tags":[],"class_list":["post-18178","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-global-fragor","category-manskliga-rattigheter","category-migration-och-minoriteter","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18178","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18178"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18178\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18180,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18178\/revisions\/18180"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media\/18181"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18178"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18178"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18178"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}](\"http:\/\/farm9.staticflickr.com\/8395\/8695556602_809d94db54_o.jpg\"){kind=link}