{"id":18023,"date":"2017-10-27T13:40:01","date_gmt":"2017-10-27T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/10\/27\/religiosa-spanningar-sprider-sig-i-burma\/"},"modified":"2017-10-27T13:40:01","modified_gmt":"2017-10-27T13:40:01","slug":"religiosa-spanningar-sprider-sig-i-burma","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/10\/27\/religiosa-spanningar-sprider-sig-i-burma\/","title":{"rendered":"Religi\u00f6sa sp\u00e4nningar sprider sig i Burma"},"content":{"rendered":"

Rangoon, 171027 (IPS) – Flyktingkrisen i Bangladesh har gjort v\u00e4rlden brutalt medveten om den muslimska minoritetsgruppen rohingyas utsatthet i Burma. Men \u00e4ven andra muslimska grupper i landet k\u00e4nner av de v\u00e4xande religi\u00f6sa sp\u00e4nningarna i det i huvudsak buddistiska landet. <\/p>\n

<\/p>\n

Jag g\u00f6r mitt b\u00e4sta f\u00f6r att h\u00e5lla mig kvar bakom motorcykelns f\u00f6rare som k\u00f6r l\u00e4ngs en guppig och lerig v\u00e4g. P\u00e5 hans hj\u00e4lm sitter en dekal med ett hakkors och en \u00f6rn, en del av en modetrend som kallas nazichic och som k\u00e4nns symbolisk f\u00f6r ett land d\u00e4r hat och rasism tycks bli allt mer normaliserat.<\/p>\n

Under mycket l\u00e5ng tid har rohingyer i delstaten Rakhine varit utsatta f\u00f6r statligt sanktionerad diskriminering och stigmatisering. I dag har den fiendskapen \u00e4ven b\u00f6rjat spridas mot andra muslimska grupper i landet.<\/p>\n

Vi n\u00e5r fram till utkanten av Dalla, en by som ligger vid Rangoon-floden.<\/p>\n

-Vi tycker inte om det som sker i Rakhine, men h\u00e4r har vi inga problem med muslimer. Det r\u00e5der en \u00f6msesidig respekt, s\u00e4ger en \u00e4ldre kvinna som bor i Dalla. Flera som IPS talar med i byn uttrycker en liknande uppfattning. Men en man, som tidigare var soldat, ser annorlunda p\u00e5 saken.<\/p>\n

-Buddister blir slaktade i Rakhine. Muslimer br\u00e4nner ner byar, sk\u00e4r halsen av m\u00e4nniskor och v\u00e5ldtar kvinnor. Jag tror inte l\u00e4ngre p\u00e5 att det finns n\u00e5gra goda muslimer, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Mannens hustru sammanfattar parets inst\u00e4llning: -Alla muslimer m\u00e5ste d\u00f6, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r uppfattningar som tycks ha blivit allt vanligare i Burma, p\u00e5 grund av felaktig information, ryktesspridning och propaganda. M\u00e5nga anser att alla rohingyer \u00e4r mordbr\u00e4nnare och m\u00f6rdare och att det d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r f\u00f6rsvarligt att anv\u00e4nda v\u00e5ld mot minoritetsgruppen. Att rohingyerna i verkligheten \u00e4r offer f\u00f6r n\u00e5got som har liknats vid en etnisk rensning f\u00f6rnekas av m\u00e5nga.<\/p>\n

U Aye Lwin \u00e4r muslim och har varit med och grundat en interreligi\u00f6s grupp kallad Religioner f\u00f6r fred Myanmar, och han menar att f\u00f6rdomarna har djupa r\u00f6tter.<\/p>\n

-Religionen har utnyttjats f\u00f6r att st\u00e4lla m\u00e4nniskor mot varandra sedan milit\u00e4rkuppen 1962, s\u00e4ger U Aye Lwin, n\u00e4r IPS tr\u00e4ffar honom vid en mosk\u00e9 i Rangoon. Det \u00e4r en v\u00e4lsk\u00f6tt men enkel byggnad. Det finns inga yttre tecken p\u00e5 att mosk\u00e9n ocks\u00e5 \u00e4r gravplats f\u00f6r Indiens siste stormogul, Bahadur Shah Zafar.<\/p>\n

U Aye Lwin s\u00e4ger att den gamla milit\u00e4rdiktaturen inte hade folkets st\u00f6d.<\/p>\n

-Det gjorde att arm\u00e9n b\u00f6rjade manipulera de burmesiska k\u00e4nslorna kring identitet och religion. Till den buddistiska majoriteten f\u00f6rde de fram att muslimerna utgjorde ett hot mot landet och dess religion. Det \u00e4r d\u00e4rifr\u00e5n islamofobin kommer, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Demokratiseringen av landet har inte haft n\u00e5gon inverkan p\u00e5 dessa uppfattningar. F\u00f6rhoppningarna om att Aung San Suu Kyi och hennes parti Nationella f\u00f6rbundet f\u00f6r demokrati, NLD, skulle f\u00f6rsvara minoriteterna grusades snart.<\/p>\n

-N\u00e4r NLD vann valet blev det \u00e4nnu v\u00e4rre. Nu utnyttjar arm\u00e9n religionen f\u00f6r att skapa instabilitet och f\u00f6r att kunna h\u00e4nga kvar vid makten, s\u00e4ger U Aye Lwin.<\/p>\n

Han menar att arm\u00e9n vill bevisa att man \u00e4r den enda maktfaktorn som kan f\u00f6rsvara ett buddistiskt Burma. Kritiker menar samtidigt att fredsprismottagaren Aung San Suu Kyi st\u00e5r maktl\u00f6s inf\u00f6r detta, eftersom hennes regering inte kan kontrollera den m\u00e4ktiga arm\u00e9n. Dessutom menar kritiker att hon inte vill f\u00f6rsvara rohingyerna av r\u00e4dsla f\u00f6r att f\u00f6rlora sitt folkliga st\u00f6d.<\/p>\n

Kyaw Min Yu \u00e4r en ofrivillig f\u00e4ngelseexpert, muslim och rohingyer. Han tvingades avtj\u00e4na \u00e5tta \u00e5r i f\u00e4ngelse efter studentrevolten i landet 1988. I samband med nya folkliga protester 2007 greps han igen och fick avtj\u00e4na ytterligare fem \u00e5r i f\u00e4ngelse. I dag \u00e4r han ledare f\u00f6r partiet Demokrati och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. IPS m\u00f6ter honom vid det lilla partikansliet i Rangoon. Han har sv\u00e5rt att g\u00e5 p\u00e5 grund av skador han fick under f\u00e4ngelsetiden.<\/p>\n

-Jag trodde p\u00e5 Aung San Suu Kyi. Jag arbetade f\u00f6r henne. Jag satt i f\u00e4ngelse f\u00f6r henne. Men i dag har jag f\u00e5tt nog av henne, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Kyaw Min Yu menar att landets de facto-ledare numera uttalar sig p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt.<\/p>\n

-Hon talar bara som representant f\u00f6r de buddistiska burmeserna, landets st\u00f6rsta etniska grupp. Och det \u00e4r n\u00e5got som inte passar i hennes roll som landets inofficiella ledare.<\/p>\n

Ingen f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r NLD vill tala med IPS. Men partiets tidigare talesperson Htin Lin Oo svarar p\u00e5 telefon. Han \u00e4r buddist och en f\u00f6rsvarare av religi\u00f6s tolerans. I december 2014 var han en av dem som v\u00e5gade kritisera de buddistmunkar som spred ett hatiskt budskap.<\/p>\n

“Budda var inte burmes. Burmesiska extremnationalister borde d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00f6lja buddismen om det \u00e4r deras egen etnicitet de vill f\u00f6rsvara,” sade han.<\/p>\n

Det uttalandet kostade honom tv\u00e5 \u00e5rs tv\u00e5ngsarbete, eftersom milit\u00e4rjuntan ans\u00e5g att det innebar en f\u00f6rol\u00e4mpning mot religionen. Efter p\u00e5tryckningar fr\u00e5n buddistmunkar utesl\u00f6ts han \u00e4ven ur NLD.<\/p>\n

Htin Lin Oo \u00e4r trots den senaste utvecklingen i landet optimistisk om framtiden.<\/p>\n

-Det kommer alltid att finnas problem mellan migranter och inf\u00f6dda, men det kommer inte att stoppa v\u00e5r demokratiska utveckling. Av det sk\u00e4let b\u00f6r inte det internationella samfundet s\u00e4tta oss under p\u00e5tryckningar, utan hj\u00e4lpa oss. De b\u00f6r inte beklaga sig \u00f6ver problem med bengaler i Rakhine, s\u00e4ger Htin Lin Oo.<\/p>\n

Trots att han predikar fred s\u00e5 anv\u00e4nder han sig inte av ordet rohingya, utan av “bengaler”, en beskrivning som h\u00e4nvisar till att det r\u00f6r sig om illegala invandrare.<\/p>\n

Inom landet f\u00f6rs\u00f6ker nu m\u00e5nga aktivister att f\u00f6rhindra att v\u00e5ldet i Rakhine ska sprida sig till andra delar av Burma. En av dem \u00e4r Tet Swei Win, som \u00e4r chef f\u00f6r ett socialt center i Rangoon.<\/p>\n

-Genom sociala medier sprids alla m\u00f6jliga typer av falska rykten. Vi l\u00e4r ut hur m\u00e4nniskor ska hantera ensidig information, det \u00e4r v\u00e5rt s\u00e4tt att f\u00f6rhindra v\u00e5ld, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Vi bes\u00f6ker omr\u00e5det Thingangyun, som domineras av muslimska inv\u00e5nare. Hit kommer ibland buddistiska munkar f\u00f6r att provocera lokalbefolkningen, ber\u00e4ttar Tet Swei Win.<\/p>\n

-Det kan komma hit med hundra personer f\u00f6r att skrika ut slagord. D\u00e5 m\u00e5ste vi agera snabbt f\u00f6r att hindra v\u00e5ldsamheter.<\/p>\n

F\u00f6r att undvika ytterligare sp\u00e4nningar menar Tet Swei Win att det \u00e4r s\u00e4krast att inte ber\u00e4tta att en journalist kommit p\u00e5 bes\u00f6k i omr\u00e5det.<\/p>\n

-M\u00e5nga burmeser trodde att demokratin var n\u00e5got som skulle komma som en g\u00e5va fr\u00e5n himlen. De inser inte att demokratiseringen inneb\u00e4r en process. Om du vill ha demokrati m\u00e5ste du arbeta f\u00f6r den. Olika religi\u00f6sa grupper m\u00e5ste l\u00e4ra sig att tala med varandra. Det kan komma att dr\u00f6ja flera decennier innan det problemet \u00e4r l\u00f6st, s\u00e4ger Tet Swei Win.<\/p>\n

Han menar att Burmas framtid just nu st\u00e5r och v\u00e4ger.<\/p>\n

-Vi har att v\u00e4lja mellan att skapa ett land i harmoni eller en stat som fallerar.<\/p>\n

*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dem.<\/p>\n