{"id":18000,"date":"2017-10-12T13:40:01","date_gmt":"2017-10-12T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/10\/12\/dammbygge-i-vastra-brasilien-tvingar-invanare-att-flytta\/"},"modified":"2017-10-12T13:40:01","modified_gmt":"2017-10-12T13:40:01","slug":"dammbygge-i-vastra-brasilien-tvingar-invanare-att-flytta","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/10\/12\/dammbygge-i-vastra-brasilien-tvingar-invanare-att-flytta\/","title":{"rendered":"Dammbygge i v\u00e4stra Brasilien tvingar inv\u00e5nare att flytta"},"content":{"rendered":"

Sinop, Brasilien, 171012 (IPS) – M\u00e4nniskor f\u00f6rlorar sin mark och tvingas flytta till f\u00f6ljd av ett kraftverksbygge i delstaten Mato Grosso. Inv\u00e5nare i en av de drabbade byarna uppger att den kompensation som betalas ut \u00e4r alldeles f\u00f6r l\u00e5g. <\/p>\n

<\/p>\n

Efter att ha tvingats flytta f\u00f6r tredje g\u00e5ngen blev Daniel Schlindewein en aktivist som numera k\u00e4mpar f\u00f6r m\u00e4nniskors r\u00e4ttigheter i samband med dammbyggen i Brasilien. Hans kamp har lett till att myndigheterna f\u00f6rbjudit honom att vistas n\u00e4ra det stora kraftverksbygget i staden Sinop.<\/p>\n

Han var en ton\u00e5ring 1974 n\u00e4r Igua\u00e7u nationalpark utvidgades i den sydv\u00e4stra delen av landet och hans familj och andra lokala jordbrukare tvingades flytta. Sju \u00e5r senare tvingades hans familj \u00e5terigen att flytta till f\u00f6ljd av bygget av Itaipu-dammen vid gr\u00e4nsen till Paraguay d\u00e5 1 350 kvadratkilometer mark \u00f6versv\u00e4mmades. Det var under milit\u00e4rdiktaturen i landet d\u00e5 kamp f\u00f6r m\u00e4nniskors r\u00e4ttigheter kunde leda till f\u00e4ngelse och tortyr.<\/p>\n

I dag finns det lagar och erk\u00e4nnande av r\u00e4ttigheter och mekanismer f\u00f6r att f\u00f6rsvara m\u00e4nniskor. Det g\u00f6r konflikterna mer synliga – som den som utl\u00f6sts till f\u00f6ljd av bygget av fyra dammar i bifloden Teles Pires i delstaten Mato Grosso, d\u00e4r Daniel Schlindewein nu bor.<\/p>\n

N\u00e4r beskedet om planerna p\u00e5 de nya dammarna kom f\u00f6r flera \u00e5r sedan ledde det till att olika sociala r\u00f6relser organiserade sitt motst\u00e5nd i Mato Grosso, ber\u00e4ttar Maria Luiz Troian, l\u00e4rare vid en teknisk yrkesutbildning i Sinop.<\/p>\n

\u00c5r 2010 skapades Teles Pires Forum, ett n\u00e4tverk f\u00f6r fackf\u00f6reningar, icke-statliga organisationer, religi\u00f6sa grupper, grupper f\u00f6r ursprungsbefolkningen och fiskare, akademiker och grupper som R\u00f6relsen f\u00f6r de som p\u00e5verkas av dammbyggen, MAB, och De jordl\u00f6sas r\u00f6relse, MST.<\/p>\n

-Det handlar om f\u00f6rsvaret av r\u00e4ttigheter, de r\u00e4ttigheter som hotas av vattenkraftverken, s\u00e4ger Maria Luiz Troian, som \u00e4r en av n\u00e4tverkets mest aktiva deltagare.<\/p>\n

Jordbrukare vars marker kommer att \u00f6versv\u00e4mmas genom dammbyggen tvingas acceptera l\u00e5ga ers\u00e4ttningar, eftersom alternativet \u00e4r att driva r\u00e4ttsprocesser, som tar l\u00e4ngre tid och vars utg\u00e5ng \u00e4r os\u00e4ker, ber\u00e4ttar hon.<\/p>\n

-I f\u00f6rl\u00e4ngningen handlar det om att mark beslagtas. De betalar oss fyra g\u00e5nger mindre \u00e4n det lokala marknadspriset, klagar Daniel Schlindewein, 56, en av de f\u00f6rsta som bosatte sig i byn Gleba Mercedes 1997.<\/p>\n

Det var fem \u00e5r efter att han l\u00e4mnat delstaten Paran\u00e1 i s\u00f6der i jakt p\u00e5 billig mark i Mato Grosso.<\/p>\n

-M\u00e5nga gav upp eftersom det regnade f\u00f6r mycket och det tog timmar att komma till staden Sinop som l\u00e5g tio mil bort, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

Elektricitet kom inte till omr\u00e5det f\u00f6rr\u00e4n tio \u00e5r senare.<\/p>\n

Trots sv\u00e5righeterna stannade han och tog \u00e4ven dit sin ett \u00e5r yngre bror Armando som k\u00f6pte mark bredvid hans, fast p\u00e5 andra sidan floden Matrinx\u00e3 som mynnar ut i bifloden Teles Pires. De har sedan dess bott tillsammans och delat p\u00e5 traktor och annan utrustning.<\/p>\n

Dammbygget s\u00e4tter dock stopp f\u00f6r br\u00f6dernas samarbete. Vattnet kommer att stiga med upp till \u00e5tta meter i omr\u00e5det och bron som sammanbinder den mark som br\u00f6derna \u00e4ger kommer att t\u00e4ckas med vatten.<\/p>\n

Br\u00f6derna har kr\u00e4vt att energibolaget CES f\u00f6rst\u00e4rker flodbankerna och bygger en h\u00f6gre bro. Det \u00e4r CES som \u00e4ger den nya kraftverksdammen.<\/p>\n

Av de 560 familjer som bor i byn som g\u00e5r under namnet Wesley Manoel dos Santos kommer 214 drabbas av att deras mark l\u00e4ggs helt eller delvis under vatten av dammen n\u00e4r dammen kommer att vara fylld 2018.<\/p>\n

Inv\u00e5narna h\u00e4vdar att skadeers\u00e4ttningen som de har blivit utlovade \u00e4r f\u00f6r l\u00e5g och att de inte har f\u00e5tt n\u00e5gon kompensation f\u00f6r alla tillg\u00e5ngar som de kommer att f\u00f6rlora.<\/p>\n

Jos\u00e9 da Silva Teodoro, hans fru Jacinta de Souza och deras fyra barn \u00e4ger mark som n\u00e4stan helt kommer att \u00f6versv\u00e4mmas. Genom skadeers\u00e4ttningen har de kunnat k\u00f6pa annan mark i n\u00e4rheten, men d\u00e4r finns inte de vattenk\u00e4llor som de har tillg\u00e5ng till nu. D\u00e4r de bor nu odlar de bananer, kassava, ananas och mango. De har h\u00f6ns och producerar mj\u00f6lk och ost.<\/p>\n

Deras granne Ely Tarabossi med fru och tv\u00e5 barn har gjort sig av med h\u00e4lften av de 100 kor som de tidigare \u00e4gt eftersom den tunga trafiken av lastbilar, traktorer och bussar till f\u00f6ljd av kraftverksbygget g\u00f6r att de inte l\u00e4ngre har tillg\u00e5ng till floden. Familjen planerar dock att stanna \u00e4ven om n\u00e4stan h\u00e4lften av deras marker kommer att l\u00e4ggas under vatten.<\/p>\n

-Jag har inget annat val, s\u00e4ger Ely Tarabossi.<\/p>\n

\u00c4ven om han f\u00f6rst var tveksam kommer han att b\u00f6rja odla soja. Mato Grosso \u00e4r Brasiliens st\u00f6rsta sojaproducerande delstat.<\/p>\n

-Vi har provat allt h\u00e4r, allt fr\u00e5n kassava till gurkor, men logistiken \u00e4r problemet. Jag bor 83 kilometer fr\u00e5n staden Sinop. Att odla f\u00e4rska produkter \u00e4r inte m\u00f6jligt, allting f\u00f6rg\u00e5s under den l\u00e5nga transporten.<\/p>\n

F\u00f6rst kom skogsbolagen och avverkade i omr\u00e5det och gjorde plats f\u00f6r jordbruken, uppger inv\u00e5narna. Sedan anv\u00e4ndes mark till boskapssk\u00f6tsel vilket ledde till att stora omr\u00e5den avverkades. Sedan anlades sojaodlingar, som varvades med majs och bomull. Boskapssk\u00f6tsel och sojaodlingar dominerade senare de centrala och norra delarna av delstaten Mato Grosso och allt spreds norr\u00f6ver mot Amazonas regnskog. Sedan p\u00e5b\u00f6rjades kraftverksbyggen i regionen.<\/p>\n

Dammen som anl\u00e4ggs 70 kilometer fr\u00e5n staden Sinop ska producera 408 megawatt och byggs till en kostnad av motsvarande 950 miljoner dollar. En 342 kvadratkilometer stor reservoar anl\u00e4ggs och tre vattenkraftverk nedstr\u00f6ms.<\/p>\n

Energibolaget CES uppger att alla deras ber\u00e4kningar f\u00f6ljer alla tekniska standarder som g\u00e4ller i landet. N\u00e4stan alla individuella f\u00f6rhandlingar med jord\u00e4gare i omr\u00e5det \u00e4r avslutade, uppger f\u00f6retagets kommunikationsavdelning.<\/p>\n

“Alla som p\u00e5verkas har regelbundna m\u00f6ten med v\u00e5ra representanter som alltid finns tillg\u00e4ngliga. Broar och v\u00e4gar kommer att anl\u00e4ggas vid samtycke och genom aktivt deltagande av de som ber\u00f6rs, med syftet att minimera dammens p\u00e5verkan,” uppger f\u00f6retaget.<\/p>\n

*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dem.<\/p>\n