New York, 171004 (IPS) – USA:s FN-ambassad\u00f6r Nikki Haley kr\u00e4vde vid ett m\u00f6te i FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d nyligen i praktiken ett stopp f\u00f6r export av vapen till burmesiska arm\u00e9n. Samtidigt kritiserade hon de tv\u00e5 andra medlemsstater med vetor\u00e4tt – Kina och Ryssland – som \u00e4r de fr\u00e4msta vapenexport\u00f6rerna till det allt mer politiskt isolerade landet. <\/p>\n
<\/p>\n
-Varje land som f\u00f6r n\u00e4rvarande f\u00f6rser den burmesiska milit\u00e4ren med vapen b\u00f6r stoppa detta fram till att tillr\u00e4ckliga ansvarsutkr\u00e4vande \u00e5tg\u00e4rder har genomf\u00f6rts, sade Nikki Haley under f\u00f6rra veckans debatt inom s\u00e4kerhetsr\u00e5det.<\/p>\n
Arm\u00e9n i Burma har anklagats f\u00f6r att genomf\u00f6ra en etnisk rensning gentemot den muslimska minoritetsgruppen rohingya, ett agerande som lett till en stor flyktingkris i grannlandet Bangladesh.<\/p>\n
Burmas milit\u00e4ra offensiv och politiska arrogans mot omv\u00e4rlden bygger till stor del p\u00e5 arm\u00e9ns stora arsenal av vapen, som fr\u00e4mst importerats fr\u00e5n Kina och Ryssland. Och varje resolution som kr\u00e4ver ekonomiska eller milit\u00e4ra sanktioner mot landet skulle troligtvis bel\u00e4ggas med veto av n\u00e5got av dessa l\u00e4nder, eller b\u00e5da tv\u00e5.<\/p>\n
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, uppger att Kina mellan 2010 och 2016 uppr\u00e4ttade vapenavtal med Burma om export av ett antal olika missiler, milit\u00e4rb\u00e5tar och stridsvagnar. Under samma period sl\u00f6t \u00e4ven Ryssland avtal om export av stridsflygplan, stridshelikoptrar och missiler.<\/p>\n
USA:s f\u00f6rra president Barack Obama valde att lyfta de l\u00e5ngvariga amerikanska sanktionerna mot Burma eftersom landet med tiden hade utvecklats i en mer demokratisk riktning. Detta trots att vissa m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer varnade f\u00f6r att de minskade p\u00e5tryckningarna kom f\u00f6r tidigt.<\/p>\n
Den 18 september uppmanade dock en ledare i New York Times till ett \u00e5teruppr\u00e4ttande av dessa sanktioner mot landets milit\u00e4ra ledare “fram till att blodbadet stoppas”.<\/p>\n
\u00c4ven en global koalition best\u00e5ende av 88 organisationer, d\u00e4ribland Amnesty International och Human Rights Watch, uppmanar gemensamt FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d att allvarligt \u00f6verv\u00e4ga ett vapenembargo mot Burmas milit\u00e4r, samt riktade sanktioner mot individer som anses b\u00e4ra ett s\u00e4rskilt stort ansvar f\u00f6r brott och \u00f6vergrepp mot den muslimska minoritetsgruppen.<\/p>\n
Den burmesiska arm\u00e9n har en mycket stor vapenarsenal inklusive stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsvagnar, milit\u00e4ra b\u00e5tar, missiler, granatkastare och andra olika former av krigsmateriel som har importerats fr\u00e5n Ryssland och Kina.<\/p>\n
Milit\u00e4ranalytikern Daniel Darling vid det amerikanska f\u00f6retaget Forecast International Inc, som erbjuder analyser till f\u00f6rsvarsindustrin, s\u00e4ger till IPS att andra l\u00e4nder som exporterar vapen till Burma inkluderar Nordkorea och Pakistan.<\/p>\n
Han p\u00e5pekar att Burma uppges ha best\u00e4llt 16 kinesisk-pakistanska stridsflygplan som enligt planerna ska b\u00f6rja levereras i slutet av \u00e5ret.<\/p>\n
Enligt Daniel Darling har dock inte USA s\u00e5lt vare sig n\u00e5gra vapen eller erbjudit Burmas arm\u00e9 n\u00e5gon milit\u00e4r utbildning, efter att sanktionerna mot landet lyftes av Obamaadministrationen. Detta eftersom den amerikanska kongressen har fortsatt att blockera s\u00e5dana uppg\u00f6relser med den burmesiska arm\u00e9n.<\/p>\n
Daniel Darling s\u00e4ger att Burmas milit\u00e4r, som fortfarande har mycket stor makt i landet, p\u00e5 egen hand kan ta beslut om extra tillskott till sin budget utan att ta h\u00e4nsyn till landets parlament. Han understryker att landet faktiska ledare Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD hela tiden m\u00e5ste ta h\u00e4nsyn till landets m\u00e4ktiga milit\u00e4ra ledare, eftersom det annars finns en risk f\u00f6r att de avs\u00e4tter regeringen och \u00e5terinf\u00f6r det gamla milit\u00e4rstyret.<\/p>\n
Natalie J. Goldring, expert p\u00e5 s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor och verksam vid Georgetown-universitetet i USA, s\u00e4ger att FN-ambassad\u00f6ren Nikki Haley uttalanden \u00e4r v\u00e4lgrundade. Samtidigt menar hon att kravet p\u00e5 ett vapenembargo mot Burma fr\u00e5n en f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r president Donald Trumps administration kan uppfattas som \u00f6verraskande. Detta eftersom krav p\u00e5 en \u00e5terh\u00e5llsam vapenexport inte \u00e4r n\u00e5got som fram till nu har k\u00e4nnetecknat den amerikanska regeringen. Natalie J. Goldring p\u00e5pekar att uppgifter g\u00f6r g\u00e4llande att Vita huset f\u00f6r n\u00e4rvarande ser \u00f6ver landets politik f\u00f6r vapenexport, i syfte att ut\u00f6ka den. Hon menar att det tycks vara betydligt l\u00e4ttare f\u00f6r administrationen att argumentera f\u00f6r vapenembargon mot l\u00e4nder som inte \u00e4r dess egna kunder.<\/p>\n
Natalie J. Goldring menar att samma argument f\u00f6r ett vapenembargo mot Burma ocks\u00e5 kan anv\u00e4ndas mot andra l\u00e4nder som USA exporterar vapen till. Som exempel kan n\u00e4mnas att m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer som Human Rights Watch har dokumenterat hur de styrkor som leds av Saudiarabien i det p\u00e5g\u00e5ende kriget i Jemen beg\u00e5r omfattande och systematiska brott mot m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dem.<\/p>\n
New York, 171004 (IPS) – USA:s FN-ambassad\u00f6r Nikki Haley kr\u00e4vde vid ett m\u00f6te i FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d nyligen i praktiken ett stopp f\u00f6r export av vapen till burmesiska arm\u00e9n. Samtidigt kritiserade hon de tv\u00e5 andra medlemsstater med vetor\u00e4tt – Kina och… Continue Reading