{"id":17988,"date":"2017-10-04T13:40:01","date_gmt":"2017-10-04T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/10\/04\/vattenkraftverk-drankte-deras-by\/"},"modified":"2017-10-04T13:40:01","modified_gmt":"2017-10-04T13:40:01","slug":"vattenkraftverk-drankte-deras-by","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/10\/04\/vattenkraftverk-drankte-deras-by\/","title":{"rendered":"Vattenkraftverk dr\u00e4nkte deras by"},"content":{"rendered":"

Rodelas, Brasilien, 171004 (IPS) – \u00d6n Itaparica lades under vatten till f\u00f6ljd av ett kraftverksbygge. Sedan dess har ursprungsbefolkningen varit utan jord. Nu har m\u00e5nga b\u00f6rjat tappa t\u00e5lamodet och kr\u00e4ver kompensation och r\u00e4tt till mark.<\/p>\n

<\/p>\n

Ursprungsbefolkningen har levt i hundratals \u00e5r l\u00e4ngs floden S\u00e3o Francisco i de norra delarna av delstaten Bahia i Brasilien. Mellan 1 500 och 2 000 personer i omr\u00e5det tillh\u00f6r tux\u00e1folket.<\/p>\n

Dorinha Tux\u00e1, ledare f\u00f6r tux\u00e1folket, sitter och sjunger l\u00e4ngs stranden vid det som ursprungsbefolkningen fortfarande kallar en flod men som numera \u00e4r en 828 kvadratkilometer stor kraftverksdamm i den nord\u00f6stra delstaten Pernambuco som gr\u00e4nsar till Bahia i s\u00f6der.<\/p>\n

Medan hon sjunger en s\u00e5ng om den heliga floden och r\u00f6ker en pipa med tobak och \u00f6rter som anv\u00e4nds vid ritualer ser hon dr\u00f6mmande mot vattnet d\u00e4r det som kallades “\u00e4nkans \u00f6” dr\u00e4nktes i vattenmassorna. Det var en av flera \u00f6ar i S\u00e3o Francisco-floden och det var h\u00e4r som tux\u00e1folket bodde tidigare.<\/p>\n

Vattenkraftverket i omr\u00e5det har en kapacitet p\u00e5 1 480 megawatt och \u00e4r en av \u00e5tta anl\u00e4ggningar som har uppf\u00f6rts av det brasilianska kraftbolaget CHESF l\u00e4ngs floden S\u00e3o Francisco i den nord\u00f6stra delen av landet.<\/p>\n

Efter kraftverksbygget 1988 f\u00f6rflyttades tux\u00e1folket till tre olika platser, bland annat Rodelas i delstaten Bahia. D\u00e4r bor \u00e4ven Dorinha Tux\u00e1 numera.<\/p>\n

Efter en 19 \u00e5r l\u00e5ng r\u00e4ttslig strid har 442 familjer som tvingades flytta \u00e4ntligen f\u00e5tt ers\u00e4ttning fr\u00e5n det brasilianska kraftbolaget. Men de v\u00e4ntar fortfarande p\u00e5 att f\u00e5 tillg\u00e5ng till de 4 000 hektar mark som de fick l\u00f6fte om n\u00e4r de f\u00f6rdrevs och som myndigheterna m\u00e5ste l\u00e4mna \u00f6ver till dem.<\/p>\n

Folket minns sina forna marker med nostalgi.<\/p>\n

-Dessa v\u00e4lsignade platser d\u00e4r vi f\u00f6ddes, d\u00e4r vi inte beh\u00f6vde sakna n\u00e5got. Floden d\u00e4r vi brukade fiska. Jag blir nostalgisk n\u00e4r jag t\u00e4nker p\u00e5 den tiden, fr\u00e5n barndomen och till dess att jag gifte mig. \u00c4ven om vi drabbades av lidanden var vi optimistiska. Vi odlade ris, l\u00f6k och sk\u00f6rdade mango. Allt detta \u00e4r borta, s\u00e4ger Manoel Jurum Af\u00e9 till IPS.<\/p>\n

Den nya byn \u00e4r v\u00e4ldigt annorlunda j\u00e4mf\u00f6rt med platsen d\u00e4r de levde tillsammans p\u00e5 \u00f6n Itaparica.<\/p>\n

Luiza de Oliveira, som \u00e4ven har tux\u00e1namnet Aluna Flexia Tux\u00e1, studerar juridik f\u00f6r att kunna forts\u00e4tta f\u00f6ra sitt folks kamp f\u00f6r mark och r\u00e4ttigheter. Hennes mamma har likt m\u00e5nga andra tux\u00e1kvinnor varit folkets ledare.<\/p>\n

-F\u00f6rr var det som att de levde i ett paradis. De beh\u00f6vde inte tigga hos myndigheterna som de m\u00e5ste g\u00f6ra nu. De brukade odla allt – b\u00f6nor och kassava. De levde tillsammans i fullst\u00e4ndig harmoni. Allt fick ett slut n\u00e4r \u00f6versv\u00e4mningen slog till, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

-Vi har f\u00f6rlorat allt. Den plats som var helig f\u00f6r oss har st\u00e4llts under vatten, s\u00e4ger Armando Apak\u00e1 Caramuru Tux\u00e1 sorgset.<\/p>\n

Han \u00e4r en “paj\u00e9” – beskyddare av tux\u00e1folkets traditioner.<\/p>\n

Folket som i hundratals \u00e5r varit fiskare, j\u00e4gare, samlare och jordbrukare, upph\u00f6rde med sina sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande jordbruk p\u00e5 den nya platsen. En del k\u00f6pte sm\u00e5 bitar mark och b\u00f6rjade odla gr\u00f6dor f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning, som kokosn\u00f6tter.<\/p>\n

-Vi beh\u00f6ver ett v\u00e4rdigare liv. Tidigare kunde vi leva p\u00e5 det som vi sj\u00e4lva fick fram genom jordbruket och fisket. I dag \u00e4r det inte m\u00f6jligt s\u00e5 vi vill ta upp jordbruket igen och f\u00f6r att kunna g\u00f6ra det beh\u00f6ver vi v\u00e5r mark, s\u00e4ger ledaren Uilton Tux\u00e1 till IPS.<\/p>\n

\u00c5r 2014 beslutades att 4 392 hektar mark skulle \u00f6verl\u00e4mnas till tux\u00e1folket. I juni i \u00e5r gick de vinnande ur en r\u00e4ttsprocess i en federal domstol. Funai, den brasilianska urfolksmyndigheten, fick tre m\u00e5nader p\u00e5 sig att skapa en arbetsgrupp f\u00f6r att p\u00e5b\u00f6rja avgr\u00e4nsningen av ett omr\u00e5de. Det beslutades att ny ers\u00e4ttning skulle betalas ut till tux\u00e1folket.<\/p>\n

Men misstron mot myndigheter och statens byr\u00e5krati har lett till att tux\u00e1folket beslutat att ockupera Surubabel, ett omr\u00e5de i n\u00e4rheten av byn d\u00e4r m\u00e5nga av dem bor. Det ligger n\u00e4ra den nya reservoaren och \u00e4r en plats som de f\u00e5tt l\u00f6fte om att de ska f\u00e5 ta \u00f6ver, men \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge har inget skett.<\/p>\n

De har b\u00f6rjat att bygga upp en ny by h\u00e4r.<\/p>\n

-Ockupationen visar att l\u00e5gan har t\u00e4nts igen. Vi har \u00e5terv\u00e4nt till denna plats d\u00e4r vi fanns redan innan koloniseringen och innan mission\u00e4rerna kom hit p\u00e5 1500-talet. Vi bygger denna by f\u00f6r att regeringen ska uppfylla sina skyldigheter och staka ut v\u00e5rt territorium, s\u00e4ger Uilton Tux\u00e1.<\/p>\n

M\u00e5nga har andra jobb under veckan men kommer hit p\u00e5 l\u00f6rdagarna och bygger sina hus enligt gamla metoder.<\/p>\n

-Vi var det f\u00f6rsta ursprungsfolket i den nord\u00f6stra regionen att erk\u00e4nnas och vi \u00e4r de sista som f\u00e5r r\u00e4tt till v\u00e5r mark. Det h\u00e4r \u00e4r bara b\u00f6rjan. Om r\u00e4ttssystemet inte ger oss r\u00e4tten att forts\u00e4tta dialogen kommer vi att ta till kraftfulla \u00e5tg\u00e4rder, vi kommer att mobilisera, s\u00e4ger ledaren Xirlene Liliana Xurichana Tux\u00e1 till IPS.<\/p>\n

Samtidigt hotas den lilla mark de har kvar som inte \u00f6versv\u00e4mmats och de omr\u00e5den de nu ockuperar av nya megaprojekt. Bland annat p\u00e5g\u00e5r en oml\u00e4ggning av S\u00e3o Francisco-floden.<\/p>\n

-Det finns ocks\u00e5 planer p\u00e5 ett k\u00e4rnkraftverk, vilket skulle p\u00e5verka oss, s\u00e4ger Uilton Tux\u00e1 till IPS.<\/p>\n

*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dem.<\/p>\n