Ulan Bator, 170921 (IPS) – Snabb ekonomisk tillv\u00e4xt leder ofta till milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring i en kolbaserad ekonomi. Mongoliet \u00e4r ett typexempel. Nu vill landets banker ta steg mot en gr\u00f6nare ekonomi.<\/p>\n
<\/p>\n
Vid sidan av en imponerande BNP-tillv\u00e4xt p\u00e5 5,3 procent har mycket kraftiga luftf\u00f6roreningar uppm\u00e4tts i landet. Mongoliet arbetar nu h\u00e5rt p\u00e5 en omst\u00e4llning till en gr\u00f6nare ekonomi. Det uppger experter som deltog vid ett m\u00f6te arrangerat av banksektorn om h\u00e5llbar finansiering. M\u00f6tet h\u00f6lls i Mongoliets huvudstad Ulan Bator den 14 september. Bland annat deltog politiker, f\u00f6retagsledare, investerare i den privata sektorn, bankdirekt\u00f6rer, regeringstj\u00e4nstem\u00e4n, representanter f\u00f6r nationella och internationella organisationer.<\/p>\n
Frank Rijsberman vid Global Green Growth Institute, som var medarrang\u00f6r, ber\u00e4ttar att m\u00f6tet medverkat till att skapa en gr\u00f6n klimatfond f\u00f6r Mongoliet. Fonden ska anv\u00e4ndas till gr\u00f6n ekonomisk tillv\u00e4xt – renare energiproduktion och transporter samt projekt f\u00f6r att g\u00f6ra Mongoliets st\u00e4der mer h\u00e5llbara. Fonden som ska ha medel p\u00e5 motsvarande mellan 8 och 10 miljoner dollar och ska bland annat finansiera projekt f\u00f6r att energieffektivisera offentliga byggnader i Ulan Bator.<\/p>\n
-I Mongoliet har ekonomin vuxit v\u00e4ldigt snabbt. Det har lett till allvarliga milj\u00f6problem. Landet har anv\u00e4nt mycket kolbaserad energi. Som en f\u00f6ljd av detta har Mongoliet de v\u00e4rsta luftf\u00f6roreningarna i regionen. Indiens huvudstad New Delhi har massiva luftf\u00f6roreningar. I Peking \u00e4r det \u00e4nnu s\u00e4mre, men i Ulan Bator \u00e4r det s\u00e4mst. Myndigheterna har utropat nationell katastrof till f\u00f6ljd av det bruna diset, s\u00e4ger Frank Rijsberman.<\/p>\n
Mongoliet \u00e4r ett av de l\u00e4nder som producerar mest kol. Enligt statistik fr\u00e5n landets energidepartement kommer 80 procent av energin fr\u00e5n kolkraft. Statistik fr\u00e5n Index Mundi visar att niv\u00e5erna av luftf\u00f6roreningarna \u00e4r farligt h\u00f6ga samtidigt som landets \u00e5rliga koldioxidutsl\u00e4pp ligger p\u00e5 14 ton per person och \u00e5r.<\/p>\n
Regeringen har \u00e5tagit sig att arbeta f\u00f6r att uppn\u00e5 FN:s 17 globala m\u00e5l i Agenda 2030 samt klimatavtalet som v\u00e4rldens l\u00e4nder kom \u00f6verens om i Paris 2015. Mongoliet har lovat att minska sina koldioxidutsl\u00e4pp med 14 procent till 2030. Det har ber\u00e4knats att det kommer att kosta motsvarande 7 miljarder dollar att investera i \u00f6kad energieffektivitet, f\u00f6rnyelsebar energiproduktion, investeringar i nya byggnader, avfallshantering och transport.<\/p>\n
Banksektorn har lovat att snabba p\u00e5 utvecklingen med initiativ f\u00f6r h\u00e5llbar finansiering och f\u00f6r en \u00f6verg\u00e5ng till en gr\u00f6n ekonomi.<\/p>\n
-F\u00f6rutom 7 miljarder dollar kommer sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag beh\u00f6va extra investeringar p\u00e5 motsvarande 1,5 biljoner dollar under de kommande fem \u00e5ren, fr\u00e4mst f\u00f6r byggprojekt och f\u00f6r tillverkningsindustrin. Att ta itu med f\u00f6roreningar i mark och luft skulle kosta motsvarande ytterligare 4,3 miljarder dollar. F\u00f6r att f\u00e5 fram medel till detta kr\u00e4vs det att b\u00e5de offentliga och privata akt\u00f6rer samt internationella organisationer samarbetar, s\u00e4ger Orkhon O, ordf\u00f6rande f\u00f6r landets banksammanslutning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ulan Bator, 170921 (IPS) – Snabb ekonomisk tillv\u00e4xt leder ofta till milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring i en kolbaserad ekonomi. Mongoliet \u00e4r ett typexempel. Nu vill landets banker ta steg mot en gr\u00f6nare ekonomi.<\/p>\n","protected":false},"author":1530,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,6,1,12],"tags":[],"class_list":["post-17970","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-ekonomi","category-headlines","category-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17970","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1530"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17970"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17970\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17970"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17970"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17970"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}