Rio de Janeiro, 170823 (IPS) – Rekordstora sojask\u00f6rdar i Brasilien i \u00e5r har blivit en bekr\u00e4ftelse p\u00e5 att landet \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att g\u00e5 om USA och bli v\u00e4rldens st\u00f6rsta sojaproducent.<\/p>\n
<\/p>\n
Delstaten Mato Grosso i centrala och v\u00e4stra Brasilien st\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rvarande f\u00f6r den st\u00f6rsta produktionen av soja i landet \u2013 h\u00e4r odlas 27 procent av den soja som sk\u00f6rdas.<\/p>\n
Kommunen Sinop i Mato Grosso som har en befolkning p\u00e5 133 000 inv\u00e5nare kom till f\u00f6r 37 \u00e5r sedan och har blomstrat tack vare den v\u00e4xande sojaproduktionen i Brasilien.<\/p>\n
-Vi har 14 till 15 miljoner hektar mark som finns tillg\u00e4nglig f\u00f6r att ut\u00f6ka odlingen av soja med 150 procent i Mato Grosso utan att skog skulle beh\u00f6va avverkas, s\u00e4ger Antonio Galv\u00e1n, ordf\u00f6rande f\u00f6r Sinops jordbruksf\u00f6rbund.<\/p>\n
Han menar att det d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r en naturlig utveckling att Brasilien ganska kan g\u00e5 om USA och bli v\u00e4rldens st\u00f6rsta sojaproducent. Det uppger ocks\u00e5 FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, och OECD, v\u00e4stv\u00e4rldens ekonomiska samarbetsorganisation, i en ny rapport med titeln “2017-2026 Agricultural Outlook”.<\/p>\n
Antonio Galv\u00e1n f\u00f6rklarar att det \u00e4r klimatet som \u00e4r den stora tillg\u00e5ngen.<\/p>\n
-Mer eller mindre regelbunden nederb\u00f6rd fr\u00e5n oktober till maj \u00e4r det som mer \u00e4n n\u00e5got annat bidragit till jordbrukets tillv\u00e4xt i norra Mato Grosso, s\u00e4ger han.<\/p>\n
\u00c4ven bomull och majs odlas i regionen. Under de senaste fyra \u00e5ren har delstaten blivit landets st\u00f6rsta producent \u00e4ven av dessa gr\u00f6dor.<\/p>\n
Stats\u00e4gd mark i Cerradoregionen, ett stort savannomr\u00e5de i det inre av Brasilien, samt marker inne i Amazonas, v\u00e4rderades inte h\u00f6gt f\u00f6rr och betraktades ha l\u00e5g b\u00f6rdighet.<\/p>\n
Antonio Galv\u00e1n kommer fr\u00e5n s\u00f6dra Brasilien men flyttade till Sinop 1986 n\u00e4r det fortfarande var billigt att k\u00f6pa mark i omr\u00e5det.<\/p>\n
-Produktionen av soja hade precis p\u00e5b\u00f6rjats i Sinop n\u00e4r jag kom dit. D\u00e5 var den lokala ekonomin endast baserad p\u00e5 boskapssk\u00f6tsel och avverkning.<\/p>\n
\u00c5ret n\u00e4r han kom dit producerade Mato Grosso 1,9 miljoner ton soja. F\u00f6rra \u00e5ret hade delstatens produktion av soja \u00f6kat till \u00f6ver 26 miljoner ton och i \u00e5r v\u00e4ntas produktionen \u00f6ka med ytterligare upp till tolv procent, enligt landets jordbruksdepartement.<\/p>\n
Men alla som l\u00e4mnade s\u00f6dra Brasilien i jakt p\u00e5 ett b\u00e4ttre liv f\u00f6r att bos\u00e4tta sig i Sinop fick inte del av framg\u00e5ngarna.<\/p>\n
-De gick i konkurs och \u00e5terv\u00e4nde till de st\u00e4der de kommit fr\u00e5n. De h\u00e5rda livsvillkoren och bristen p\u00e5 infrastruktur f\u00f6r transporter drev dem att \u00e5terv\u00e4nda, s\u00e4ger Antonio Galv\u00e1n.<\/p>\n
Under Brasiliens milit\u00e4rdiktatur fr\u00e5n 1964 till 1985 flyttade m\u00e4nniskor inom landet, avverkningen av skog \u00f6kade samtidigt som det utl\u00f6ste konflikter om mark, massakrer p\u00e5 ursprungsbefolkningen och malariaepidemier. Produktionen av soja \u00f6kade tiofaldigt under tio \u00e5r och mer \u00e4n f\u00f6rdubblades under 1990-talet. Produktionen ut\u00f6kades i de norra delarna av landet och sedan 2000 har delstaten Mato Grosso st\u00e5tt f\u00f6r den st\u00f6rsta produktionen i landet.<\/p>\n
I Mato Grosso har sojaproduktionen tredubblats sedan 2000 och brett ut sig i tidigare ot\u00e4nkbara omr\u00e5den, som nord\u00f6stra delen av landet med halvtorra omr\u00e5den och det fuktiga Amazonas.<\/p>\n
Soja har blivit landets viktigaste jordbruksprodukt som st\u00e5r f\u00f6r de st\u00f6rsta exportinkomsterna. Sojaproduktionen motsvarar h\u00e4lften av produktionen av spannm\u00e5l, baljv\u00e4xter och oljev\u00e4xter. Under f\u00f6rra \u00e5ret var exportinkomsterna 25 miljarder dollar. B\u00e5de landskapet och landets ekonomi har f\u00f6r\u00e4ndrats radikalt till f\u00f6ljd av produktionen.<\/p>\n
-De st\u00f6rsta hindren f\u00f6r att ut\u00f6ka sojaproduktionen \u00e4r infrastrukturen och logistiken. Vi har den mark och den kunskap som kr\u00e4vs f\u00f6r att g\u00e5 om USA och bli v\u00e4rldens st\u00f6rsta sojaproducent men vi saknar riktiga v\u00e4gar, hamnar, j\u00e4rnv\u00e4gar och tillr\u00e4ckligt med lageranl\u00e4ggningar. I \u00e5r \u00e4r f\u00f6rr\u00e5den fulla efter rekordsk\u00f6rdar av soja och det finns ingen plats f\u00f6r den majs som nu sk\u00f6rdas, s\u00e4ger Alexandre Cattelan vid Embrapa Soy som bedriver forskning om genmodifierad soja.<\/p>\n
Riksv\u00e4g BR-163 som korsar det mest produktiva omr\u00e5det i Mato Grosso och l\u00f6per till hamnar i Amazonas utg\u00f6r den kortaste v\u00e4gen f\u00f6r transport och export av soja och majs. Men fortfarande best\u00e5r \u00e4r tio mil av v\u00e4gen grusbelagd och d\u00e4rf\u00f6r inte m\u00f6jlig att anv\u00e4nda under regnperioden.<\/p>\n
FAO och OECD uppger dock att efterfr\u00e5gan p\u00e5 soja kan komma att minska i Kina under de kommande tio \u00e5ren och \u00e4ven i m\u00e5nga andra utvecklingsl\u00e4nder till f\u00f6ljd av att konsumtionen av protein inte kommer att \u00f6ka lika mycket som tidigare.<\/p>\n
Sojans utbredning har skapat debatt s\u00e4rskilt n\u00e4r det handlar om \u00f6kad anv\u00e4ndning av genmodifierat uts\u00e4de och jordbrukskemikalier, s\u00e4ger Alice Thuault vid milj\u00f6organisationen Instituto Centro de Vida i Mato Grosso.<\/p>\n
I en studie som gjordes 2011 uppt\u00e4cktes rester av jordbrukskemikalier i br\u00f6stmj\u00f6lken hos m\u00e5nga kvinnor i kommunen Lucas do Rio Verde, som ligger i n\u00e4rheten av Sinop.<\/p>\n
Produktionen av soja driver ocks\u00e5 p\u00e5 \u00f6kad avskogning i Amazonas, \u00e4ven om det inte sker i samma utstr\u00e4ckning som n\u00e4r det g\u00e4ller boskapsproduktionen, s\u00e4ger Alice Thuault till IPS.<\/p>\n
Dessutom \u00e4r det ofta sojaproducenterna som har stora marker som dominerar den lokala politiken och som styr i enlighet med sina intressen, p\u00e5 bekostnad av sm\u00e5 familjejordbruk, milj\u00f6n och m\u00e4nniskors h\u00e4lsa. Blairo Maggi som numera \u00e4r Brasiliens jordbruksminister var tidigare sojaproducent och Mato Grossos guvern\u00f6r.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n