Rio de Janeiro, 170704 (IPS) – \u00d6ver 14 miljoner \u00e4r arbetsl\u00f6sa i Brasilien. Regeringen vill inf\u00f6ra mer flexibel arbetsr\u00e4ttslagstiftning f\u00f6r att minska kostnader f\u00f6r arbete. Det kritiseras h\u00e5rt av fackf\u00f6rbunden.<\/p>\n
<\/p>\n
Regeringen h\u00e4vdar att det handlar om att skapa fler jobb utan att f\u00f6rs\u00e4mra r\u00e4ttigheterna f\u00f6r arbetstagare. Kongressens underhus har godk\u00e4nt reformer som senaten ska ta st\u00e4llning till inom kort.<\/p>\n
-Otrygga anst\u00e4llningar kommer att bli resultatet, s\u00e4ger Ricardo Antunes, professor i sociologi vid universitetet Campinas i delstaten S\u00e3o Paulo i s\u00f6dra Brasilien.<\/p>\n
Enligt honom skulle detta fullkomligt underminera skyddet av arbetstagarnas r\u00e4ttigheter. I mars tr\u00e4dde en lag i kraft om m\u00f6jlighet till utkontraktering.<\/p>\n
En socialf\u00f6rs\u00e4kringsreform \u00e4r i sin linda, men ett godk\u00e4nnande \u00e4r inte troligt med tanke p\u00e5 att det kr\u00e4vs en tv\u00e5 tredjedels majoritet i b\u00e5da kamrarna.<\/p>\n
Ricardo Antunes menar att det \u00e4r en del av en global trend. Samma utveckling finns i andra l\u00e4nder men g\u00e5r olika snabbt beroende p\u00e5 om det finns starka fack som erbjuder motst\u00e5nd. I Tyskland och Frankrike har facken visat ett starkt motst\u00e5nd medan fackf\u00f6reningarna i Storbritannien och USA inte kunnat bjuda ett lika starkt motst\u00e5nd.<\/p>\n
Den ekonomiska krisen i Brasilien under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren har bidragit till att antalet arbetsl\u00f6sa \u00f6kar. Arbetsl\u00f6sheten i landet v\u00e4ntas f\u00f6rbli h\u00f6g under l\u00e5ng tid fram\u00f6ver. Enligt landets statistikbyr\u00e5, IBGE, hade arbetsl\u00f6sheten n\u00e5tt rekordh\u00f6ga 13,7 procent under de tre f\u00f6rsta m\u00e5naderna i \u00e5r.<\/p>\n
Drygt 24 procent av landets 103 miljoner i arbetsf\u00f6r \u00e5lder \u00e4r inte fullt sysselsatta och arbetar deltid eller bara n\u00e5gra timmar per vecka, enligt IBGE. Regeringen och president Michel Temer har en \u00f6verv\u00e4gande majoritet i kongressen och st\u00e4ller sig inte positiva till att v\u00e4rna arbetsr\u00e4tten.<\/p>\n
F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r dock presidenten och andra ledare i koalitionen upptagna med de korruptionsanklagelser som riktas mot dem. Kongressen ska avg\u00f6ra om presidenten ska utredas av landets h\u00f6gsta domstol.<\/p>\n
-Lagstiftningen som f\u00f6reslagits av regeringen avreglerar f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 arbetsmarknaden och regeringen anv\u00e4nder argument som tyder p\u00e5 okunskap eller illvilja, s\u00e4ger Wagnar Santana.<\/p>\n
Han \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r fackf\u00f6reningen f\u00f6r st\u00e5larbetare i ABC-regionen i delstaten S\u00e3o Paulo, en industriregion d\u00e4r Arbetarpartiet, PT och den fackliga centralorganisationen Cut, bildades en g\u00e5ng i tiden.<\/p>\n
-Den h\u00e4r typen av avregleringar har inte \u00f6kat syssels\u00e4ttningen i l\u00e4nder som Spanien, Mexiko och Portugal, utan har i st\u00e4llet lett till en \u00f6kning av andelen informella arbeten. I Mexiko beh\u00f6ver de som arbetar f\u00f6r Volkswagen ytterligare ett jobb f\u00f6r att kunna ha en anst\u00e4ndig levnadsstandard, s\u00e4ger Wagnar Santana som arbetar f\u00f6r den tyska biltillverkaren i S\u00e3o Paulo.<\/p>\n
Utkontraktering inneb\u00e4r slutet p\u00e5 relationen mellan anst\u00e4lld och arbetsgivare, n\u00e4r arbetstagare g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng flyttas fr\u00e5n en arbetsplats till en annan, menar han.<\/p>\n
-Arbetstagare f\u00f6rlorar sin identitet och vet inte l\u00e4ngre om de \u00e4r st\u00e5larbetare eller tj\u00e4nsteleverant\u00f6rer, eller vilken kategori de tillh\u00f6r, klagar Wagnar Santana.<\/p>\n
Om kollektivavtal mellan arbetstagare och arbetsgivare kan st\u00e5 \u00f6ver arbetsr\u00e4ttslagstiftningen, som regeringen f\u00f6resl\u00e5r, kommer arbetstagarnas r\u00e4ttigheter att undermineras, enligt honom.<\/p>\n
De starka och b\u00e4st organiserade fackf\u00f6reningarna, som de som finns i de stora industrist\u00e4derna, kan f\u00f6rhandla fram bra avtal och se till att dessa respekteras, men m\u00e5nga andra kommer inte ha m\u00f6jlighet till det. Det kommer att f\u00f6rsvaga oss alla, s\u00e4ger Wagnar Santana.<\/p>\n
Ricardo Antunes, expert p\u00e5 arbetets sociologi, s\u00e4ger att de transnationella f\u00f6retagen med sina nya produktionsmetoder och finanskapitalets dominans haft en negativ effekt n\u00e4r det handlar om att fr\u00e4mja grundl\u00e4ggande arbetsnormer. Han kallar det “tjugohundratalets slaveri” med en \u00f6kning av andelen informella arbeten och otrygga anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n
-F\u00f6rr s\u00e5ldes slavar nu hyrs de ut. Os\u00e4kra anst\u00e4llningar brukade vara undantaget, nu har de blivit regel.<\/p>\n
Han talar bland annat om att folk anst\u00e4lls p\u00e5 nolltimmarskontrakt, vilket inneb\u00e4r att arbetsgivaren inte beh\u00f6ver garantera n\u00e5gon arbetstid. En miljon m\u00e4nniskor i Storbritannien har s\u00e5dana kontrakt och m\u00e5ste st\u00e5 till f\u00f6rfogande och kan bli inringda n\u00e4r det beh\u00f6vs. De tj\u00e4nar bara pengar de timmar som de arbetar och f\u00e5r inte fullt skydd enligt arbetsr\u00e4ttslagstiftningen.<\/p>\n
I Brasilien har denna modell inkluderats i den reform av arbetsr\u00e4tten som kallas “oregelbunden anst\u00e4llning”.<\/p>\n
\u00c4ven Kinas enorma reserv av arbetskraft har bidragit till utvecklingen. Billig arbetskraft finns \u00e4ven i l\u00e4nder som Indien, Vietnam, Bangladesh och Indonesien.<\/p>\n
-I Italien st\u00e4nger de fabriker som sedan \u00f6ppnas i Polen eller Ungern, f\u00f6r att kunna s\u00e4nka l\u00f6nerna med 2 000 till 3 000 euro per m\u00e5nad, s\u00e4ger han.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Rio de Janeiro, 170704 (IPS) – \u00d6ver 14 miljoner \u00e4r arbetsl\u00f6sa i Brasilien. Regeringen vill inf\u00f6ra mer flexibel arbetsr\u00e4ttslagstiftning f\u00f6r att minska kostnader f\u00f6r arbete. Det kritiseras h\u00e5rt av fackf\u00f6rbunden.<\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,6,1,15,7],"tags":[],"class_list":["post-17893","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","category-ekonomi","category-headlines","category-latinamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17893","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17893"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17893\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17893"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17893"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17893"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}