El Mozote, 170529 (IPS) – Det har g\u00e5tt 35 \u00e5r sedan fler \u00e4n ett tusen m\u00e4nniskor m\u00f6rdades i n\u00e4rheten av den salvadoranska byn El Mozote. Efter att utredningen hade legat nere i flera decennier \u00f6ppnades den igen under f\u00f6rra h\u00f6sten. Bland byborna lever \u00e5ter hoppet om att de soldater som misst\u00e4nks b\u00e4ra ansvaret \u00e4ntligen ska st\u00e4llas till svars. <\/p>\n
<\/p>\n
Massakern i El Mozote var en av de v\u00e4rsta som beg\u00e5tts i Latinamerika. I dag \u00e4r de \u00f6ppna sp\u00e5ren efter h\u00e4ndelsen i byn f\u00e5, om man bortser fr\u00e5n ett av husen i byn. Byggnadens v\u00e4ggar \u00e4r fortfarande fulla av kulh\u00e5l fr\u00e5n maskingev\u00e4rseld.<\/p>\n
-M\u00e5nga av oss som bor h\u00e4r \u00e4r \u00e4ttlingar till som \u00f6verlevde massakern, ber\u00e4ttar 21-\u00e5riga Nancy Garc\u00eda, som \u00e4r uppvuxen i El Mozote.<\/p>\n
Massakern p\u00e5gick i fyra dagars tid i mitten av december 1981. Men utredningen lades ner 1993 och kom sedan att ligga nere \u00e4nda till i september f\u00f6rra \u00e5ret. Att den \u00f6ppnades igen berodde p\u00e5 ett beslut av landets h\u00f6gsta domstol som f\u00f6rra sommaren slog fast att den amnestilag som stiftades 1993 stod i strid med f\u00f6rfattningen. Det var en amnestilag som innebar ett skydd f\u00f6r alla dem som misst\u00e4nkes f\u00f6r m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott beg\u00e5ngna under den konflikt som rasade i landet mellan 1980 och fram till 1992.<\/p>\n
En av dem som \u00f6verlevde massakern var 79-\u00e5riga Juan Antonio Pereira, som var 35 \u00e5r gammal n\u00e4r milit\u00e4ren anl\u00e4nde till en by alldeles i n\u00e4rheten av El Mozote. Han gl\u00f6mmer inte de fyra dagar av terror som sedan f\u00f6ljde. Fr\u00e5n ett g\u00f6mst\u00e4lle bland buskar s\u00e5g Juan Antonio Pereira hur soldaterna f\u00f6rde ut m\u00e4nniskor fr\u00e5n sina hem och sedan sk\u00f6t ihj\u00e4l dem, \u00e4ven hans egna anh\u00f6riga.<\/p>\n
-Det g\u00e5r inte att f\u00f6rest\u00e4lla sig hur det k\u00e4nns att se sina egna anh\u00f6riga bli m\u00f6rdade, s\u00e4ger Juan Antonio Pereira, som livn\u00e4r sig som sm\u00e5bonde.<\/p>\n
Han tvingades bevittna morden p\u00e5 sin hustru och deras tv\u00e5 barn, som var 10 respektive 14 \u00e5r gamla.<\/p>\n
En utredning av massakern inleddes f\u00f6rst 1990, men den hamnade sedan i malp\u00e5se d\u00e5 amnestilagen inf\u00f6rdes.<\/p>\n
Numera arbetar jurister fr\u00e5n tv\u00e5 olika organisationer tillsammans med lokala bybor f\u00f6r att sp\u00e5ra upp de skyldiga till massakern och kunna st\u00e4lla dem till svars. Ett liknande f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5 liv i utredningen gjordes redan 2006, men d\u00e5 lyckades man inte p\u00e5 grund av amnestilagen.<\/p>\n
-Det h\u00e4r handlar inte om att utkr\u00e4va h\u00e4mnd eller om att f\u00f6rs\u00f6ka s\u00e4tta dit arm\u00e9n, utan om att kr\u00e4va ansvar av vissa grupperingar som begick allvarliga m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott. Detta ska inte f\u00e5 f\u00f6rbli ostraffat, s\u00e4ger juristen Wilfredo Medrano, som \u00e4r engagerad i fallet, till IPS.<\/p>\n
I slutet av mars i \u00e5r h\u00f6ll en domstol en f\u00f6rhandling d\u00e4r sju h\u00f6gt uppsatta arm\u00e9officerare blev utpekade som misst\u00e4nka f\u00f6r delaktighet i massakern. En av de utpekade var general Guillermo Garc\u00eda, som tidigare var f\u00f6rsvarsminister i landet, samt general Rafael Flores Lima, som tidigare var en av landets h\u00f6gsta milit\u00e4rer.<\/p>\n
Utredningen kommer till stora delar att best\u00e5 av dokumentation som samlades in i samband med att den f\u00f6rsta utredningen startade 1990.<\/p>\n
-Jag gr\u00e4t n\u00e4r jag s\u00e5g officerarna i r\u00e4tten. Jag t\u00e4nkte p\u00e5 hur de kan ha organiserat operationen som ledde till morden p\u00e5 min familj, mina f\u00f6r\u00e4ldrar, min elva\u00e5rige lillebror och min gravida syster, s\u00e4ger Mar\u00eda Dorila M\u00e1rquez, som i dag \u00e4r 60 \u00e5r gammal.<\/p>\n
Hon var 25 \u00e5r gammal n\u00e4r massakern genomf\u00f6rdes och \u00e4r i dag ordf\u00f6rande f\u00f6r El Mozotes f\u00f6rbund f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
Orsaken till massakern tros vara att milit\u00e4ren ans\u00e5g att lokalbefolkningen samarbetade med FMLN-gerillan, som arm\u00e9n stred mot. Men det f\u00f6rnekar lokalbefolkningen.<\/p>\n
Efter fredsavtalet 1992 f\u00f6rvandlades den tidigare gerillan till ett politiskt parti, som nu har styrt landet sedan 2009, efter att ha g\u00e5tt segrande ur tv\u00e5 presidentval.<\/p>\n
Den 6 maj meddelade samma domstol som tidigare pekat ut flera officerare att ytterligare tre h\u00f6gt uppsatta milit\u00e4rer misst\u00e4nktes f\u00f6r inblandning i massakern och ska utredas.<\/p>\n
Santos Jacobo Chicas, 40, \u00e4r en av de anh\u00f6riga till offren som noga f\u00f6ljer utredningen. Trots att han var ett litet barn n\u00e4r massakern utf\u00f6rdes s\u00e5 minns han sin pappa v\u00e4l, som var en av dem som m\u00f6rdades. -De som gav ordern m\u00e5ste f\u00e5 betala, genom att hamna i f\u00e4ngelse, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Han s\u00e4ger sig minnas hur elitstyrkan, som blivit utbildad av USA:s milit\u00e4r, d\u00f6dade en blott tv\u00e5 dagar gammal bebis. N\u00e4rmare 400 barn ber\u00e4knas ha blivit m\u00f6rdade under massakern.<\/p>\n
Jurister har \u00e4ven beg\u00e4rt att utredningen av mordet p\u00e5 San Salvadors \u00e4rkebiskop \u00d3scar Arnulfo Romero, som m\u00f6rdades 1980, ska \u00e5terupptas.<\/p>\n
Samtidigt har en annan organisation, R\u00f6relsen f\u00f6r terrorismens offer, beg\u00e4rt att landets \u00e5klagarmyndighet \u00e4ven ska \u00e5teruppta utredningar av brott som begicks av gerillan under den v\u00e4pnade konflikten. Om det sker kan \u00e4ven tidigare ledare f\u00f6r gerillan, d\u00e4ribland president Salvador S\u00e1nchez Cer\u00e9n, komma att bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r brottsutredningar.<\/p>\n
Juristen Fern\u00e1n \u00c1lvarez arbetar f\u00f6r R\u00f6relsen f\u00f6r terrorismens offer och menar sig f\u00f6retr\u00e4da en grupp som gl\u00f6mts bort.<\/p>\n
-\u00d6verlag \u00e4r de som kr\u00e4ver r\u00e4ttvisa offer som tillh\u00f6r v\u00e4nstern. Vi representerar de krigsoffer som blivit bortgl\u00f6mda, inte bara dem som tillh\u00f6r h\u00f6gern, utan alla bortgl\u00f6mda offer, s\u00e4ger Fern\u00e1n \u00c1lvarez till IPS.<\/p>\n
N\u00e4rmare 70 000 m\u00e4nniskor ber\u00e4knas ha d\u00f6dats under det tolv \u00e5r l\u00e5nga inb\u00f6rdeskriget i El Salvador. Dessutom \u00e4r n\u00e4rmare 8 000 m\u00e4nniskor fortfarande f\u00f6rsvunna.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dem.<\/p>\n
El Mozote, 170529 (IPS) – Det har g\u00e5tt 35 \u00e5r sedan fler \u00e4n ett tusen m\u00e4nniskor m\u00f6rdades i n\u00e4rheten av den salvadoranska byn El Mozote. Efter att utredningen hade legat nere i flera decennier \u00f6ppnades den igen under f\u00f6rra h\u00f6sten.… Continue Reading