Balfate, Honduras, 170518 (IPS) – Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter har nu b\u00f6rjat bli tydliga vid Honduras kust mot Karibiska havet. I kommunen Balfate, som har fiskebyar och sm\u00e5 jordbruk, n\u00e4rmar sig havsv\u00e5gorna hela tiden m\u00e5nga av husen samtidigt som djurlivet har f\u00f6r\u00e4ndrats.<\/p>\n
<\/p>\n
-F\u00f6rr l\u00e5g det plantager av kokospalmer framf\u00f6r stranden och en skog d\u00e4r vr\u00e5lapor levde. I dag \u00e4r b\u00e5de palmtr\u00e4den och aporna borta, ber\u00e4ttar milj\u00f6aktivisten Hugo Galeano.<\/p>\n
Han har arbetat i Balfate i \u00f6ver tre decenniers tid och s\u00e4ger till IPS att strandkanten numera g\u00e5r tv\u00e5 hundra meter h\u00f6gre upp in\u00e5t landet, d\u00e4r en tjock palmplantage tidigare stod.<\/p>\n
-Geografin har f\u00f6r\u00e4ndrats och havet har svalt en stor del av vegetationen och n\u00e4rmar sig allt mer husen. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter \u00e4r uppenbara.<\/p>\n
Hugo Galeano \u00e4r en av landets ledande experter p\u00e5 klimatfr\u00e5gor och arbetar bland annat med \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att hantera klimathotet och med andra former av milj\u00f6arbete i fattiga omr\u00e5den i Honduras.<\/p>\n
Kommunen Balfate har cirka 14 000 inv\u00e5nare och utg\u00f6r en del av kustregionen Col\u00f3n, som \u00e4r ett av de omr\u00e5den i landet d\u00e4r lokalbefolkningens liv p\u00e5verkats som mest av det f\u00f6r\u00e4ndrade klimatet. \u00c4ven i andra regioner n\u00e4ra kusten mot Karibiska havet rapporterar inv\u00e5nare att havet n\u00e5r allt l\u00e4ngre upp p\u00e5 land. Det leder i sin tur till att m\u00e5nga tr\u00e4d g\u00e5r f\u00f6rlorade eftersom de tidigare naturliga skyddsbarri\u00e4rerna mot havet inte finns l\u00e4ngre.<\/p>\n
En av dem som kan vittna om utvecklingen \u00e4r den 58-\u00e5riga fiskaren Juli\u00e1n Jim\u00e9nez fr\u00e5n byn R\u00edo Coco. Han ber\u00e4ttar f\u00f6r IPS att husen i hans by tidigare l\u00e5g 350 meter fr\u00e5n havet.<\/p>\n
-Men numera ligger de vid strandkanten.<\/p>\n
F\u00f6r att resa till Balfate fr\u00e5n huvudstaden Tegucigalpa tvingas man f\u00e4rdas l\u00e4nge l\u00e4ngs d\u00e5liga v\u00e4gar. Trots att str\u00e4ckan bara \u00e4r 30 mil tar resan n\u00e4rmare \u00e5tta timmar. Att ta sig \u00e4nda till R\u00edo Coco tar ytterligare en timme, genom omr\u00e5den d\u00e4r narkotikamaffiorna \u00e4r starka.<\/p>\n
Juli\u00e1n Jim\u00e9nez \u00e4r \u00f6vertygad om att de stigande havsniv\u00e5erna beror p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n
-Men ocks\u00e5 vi sj\u00e4lva b\u00e4r ett ansvar eftersom vi f\u00f6rst\u00f6r i st\u00e4llet f\u00f6r att skydda. I dag har vi \u00e4ven problem med fiskef\u00e5ngsterna. Av vissa arter finns det n\u00e4stan ingen fisk kvar och vi har \u00e4ven problem att hitta r\u00e4kor, ber\u00e4ttar han.<\/p>\n
\u00c4ven i den nordliga regionen Cort\u00e9s, n\u00e4ra gr\u00e4nsen mot Guatemala, har fiskare rapporterat om betydligt s\u00e4mre f\u00e5ngster. Det ber\u00e4ttar Jos\u00e9 Eduardo Peralta vid landets departement f\u00f6r naturresurser och milj\u00f6fr\u00e5gor.<\/p>\n
-D\u00e4r har havet n\u00e5tt allt h\u00f6gre upp p\u00e5 str\u00e4nder och jordbruksmarker. Det \u00e4ven blivit sv\u00e5rare att f\u00e5nga hummer, ber\u00e4ttar Jos\u00e9 Eduardo Peralta fr\u00e5n sitt kontor i Tegucigalpa. Han s\u00e4ger att landets regering \u00e4r oroad \u00f6ver utvecklingen, eftersom det finns en risk f\u00f6r att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter snabbt kan f\u00f6rv\u00e4rras under kommande \u00e5r.<\/p>\n
-Havet stiger och sv\u00e4ljer mark och den biologiska m\u00e5ngfalden minskar p\u00e5 grund av f\u00f6r\u00e4ndrade vattentemperaturer och f\u00f6rsurning, s\u00e4ger Jos\u00e9 Eduardo Peralta.<\/p>\n
Internationella experter bed\u00f6mer att Honduras \u00e4r ett av de l\u00e4nder i v\u00e4rlden som \u00e4r allra mest s\u00e5rbara f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Landet ligger i ett omr\u00e5de som ofta drabbas av orkaner. Dessutom p\u00e5verkas dess v\u00e5tmarker av den avskogning som p\u00e5g\u00e5r medan de storskaliga plantagerna av oljepalmer \u00e4ven leder till en \u00f6kad brist p\u00e5 s\u00f6tvatten.<\/p>\n
Enligt Hugo Galeano visar officiella siffror att det i v\u00e5tmarksomr\u00e5den numera g\u00e5r tv\u00e5 hektar oljepalmer per hektar mangrovetr\u00e4d. Han menar att den fortsatta utvecklingen mot allt st\u00f6rre odlingar av oljepalmer f\u00f6rr eller senare kommer att ha en p\u00e5verkan p\u00e5 de lokala ekosystemen.<\/p>\n
I mars i \u00e5r lanserade Honduras milj\u00f6minister Jos\u00e9 Antonio Galdames en nationell satsning f\u00f6r klimatomst\u00e4llning, d\u00e4r ett av m\u00e5len \u00e4r att \u00e5terplantera f\u00f6rlorade skogar.<\/p>\n
\u00c5r 1998 drabbades Honduras av orkanen Mitch, en katastrof som vid sidan av enorma ekonomiska skador \u00e4ven ledde till 5 000 m\u00e4nniskors d\u00f6d medan ytterligare 8 000 m\u00e4nniskor f\u00f6rsvann. Det var en h\u00e4ndelse som avsl\u00f6jade hur s\u00e5rbart landet \u00e4r. N\u00e4stan tv\u00e5 \u00e5rtionden senare \u00e4r det regionerna vid kusten mot Karibiska havet som upplever de v\u00e4rsta konsekvenserna av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, samma regioner som drabbades allra h\u00e5rdast av orkanens h\u00e4rjningar.<\/p>\n
Enligt FN lever 66,5 procent av hush\u00e5llen i Honduras, ett land med 8,4 miljoner inv\u00e5nare, i fattigdom.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n