Cahuita, Costa Rica, 170505 (IPS) – Enorma str\u00e4nder \u00e4ts bort av erosion i nationalparken Cahuita i Costa Rica. Samtidigt \u00e4r stora rev utsatta f\u00f6r korallblekning och hotas av det allt varmare havet till f\u00f6ljd av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n
<\/p>\n
Den l\u00e5nga stranden Puerto Vargas krymper som en f\u00f6ljd av kusterosion. P\u00e5 bara n\u00e5gra f\u00e5 \u00e5r har dussintals meter g\u00e5tt f\u00f6rlorade. Det har p\u00e5verkat turismen och de havssk\u00f6ldpaddor som f\u00f6rr kom hit f\u00f6r att l\u00e4gga sina \u00e4gg.<\/p>\n
Samtidigt som str\u00e4nderna har drabbats har \u00e4ven milj\u00f6n under vatten p\u00e5verkats i provinsen Lim\u00f3n som str\u00e4cker sig l\u00e4ngs landets karibiska kust fr\u00e5n norr till s\u00f6der.<\/p>\n
-H\u00f6jda havsniv\u00e5er och temperaturf\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5verkar korallekosystemen, s\u00e4ger Patricia Madrigal, Costa Ricas vice milj\u00f6minister, till IPS.<\/p>\n
Vattnet i Karibiska havet \u00e4r s\u00e4rskilt gynnsamt f\u00f6r koraller men uppv\u00e4rmningen av vattnet och f\u00f6rsurningen till f\u00f6ljd av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar hotar att utpl\u00e5na de ekosystem som ger upphov till viktiga milj\u00f6m\u00e4ssiga v\u00e4rden och inkomster f\u00f6r kustomr\u00e5den.<\/p>\n
Den mest synliga effekten \u00e4r korallblekning som \u00e4r ett tecken p\u00e5 att korallerna \u00e4r hotade. Korallblekning inneb\u00e4r att korallernas livskamrater, en typ av mikroalger som bor inuti korallerna och som producerar syre, “spottas ut”. Korallerna f\u00f6rlorar d\u00e5 b\u00e5de sin f\u00e4rg och den n\u00e4ring de f\u00e5r fr\u00e5n algerna. F\u00f6ljden blir att de bleks och d\u00f6r.<\/p>\n
Enligt en rapport fr\u00e5n FN:s klimatpanel, IPCC, som publicerades 2015 finns det tydliga bevis f\u00f6r att 80 procent av korallreven i Karibien har blekts och att 40 procent av reven f\u00f6rst\u00f6rdes under en kritisk period 2005. Det h\u00e4r \u00e4r ett \u00e5terkommande fenomen \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Enligt rapporten kan 75 procent av alla v\u00e4rldens korallrev ha drabbats av allvarlig blekning i mitten av \u00e5rhundradet om inte utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser begr\u00e4nsas.<\/p>\n
Korallreven i Karibien utg\u00f6r omkring 7 procent av v\u00e4rldens totala men spelar en viktig roll f\u00f6r ekonomierna i m\u00e5nga kustsamh\u00e4llen i regionen.<\/p>\n
Skyddet av korallreven handlar om mer \u00e4n att v\u00e4rna den biologiska m\u00e5ngfalden. Korallreven bidrar till f\u00f6rs\u00f6rjning f\u00f6r n\u00e4stan en miljard m\u00e4nniskor och erbjuder ett skydd mot stormar f\u00f6r kustsamh\u00e4llen. Korallreven bidrar till inkomster f\u00f6r turismen och fisket p\u00e5 miljarder dollar per \u00e5r.<\/p>\n
Experter i Costa Rica och i den karibiska regionen uppmanar till att anv\u00e4ndningen av fossila br\u00e4nslen ska upph\u00f6ra, eftersom det bidrar till den globala uppv\u00e4rmningen. De framh\u00e5ller att det \u00e4r viktigt att forskningen unders\u00f6ker hur korallreven kan \u00e5terst\u00e4llas.<\/p>\n
-De karibiska l\u00e4nderna b\u00f6r ocks\u00e5 t\u00e4nka p\u00e5 hur de kan minska sin milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring. Hur uppr\u00e4tth\u00e5lls revens motst\u00e5ndskraft? Genom att sediment och jordbrukskemikalier inte dumpas p\u00e5 dem. Ett sjukt korallrev drabbas l\u00e4ttare av andra problem, s\u00e4ger biologen Lenin Corrales som \u00e4r chef f\u00f6r ett laboratorium vid CATIE, ett regionalt institut f\u00f6r forskning och h\u00f6gre utbildning inom milj\u00f6 och lantbruk i Latinamerika.<\/p>\n