Lima, 170428 (IPS) – En stor andel av de 4,3 miljoner migrantarbetarna i Latinamerika och Karibien arbetar inom den informella ekonomin eller har os\u00e4kra arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n
<\/p>\n
-Jag tror att de avg\u00f6rande faktorerna som \u00e4r drivkrafterna bakom migrationen \u00e4r fattigdom, l\u00e5ga l\u00f6ner, brist p\u00e5 tillg\u00e5ng till h\u00e4lsov\u00e5rd och utbildning och den or\u00e4ttvisa f\u00f6rdelningen av v\u00e4lst\u00e5ndet i v\u00e5ra l\u00e4nder, s\u00e4ger Julio Fuentes, ordf\u00f6rande f\u00f6r Latinamerikanska och Karibiska f\u00f6rbundet f\u00f6r offentliganst\u00e4llda, Clate.<\/p>\n
I en ILO-rapport om arbetskraftsmigrationen i Latinamerika och Karibien fr\u00e5n 2016 identifieras elva migrationskorridorer som huvudsakligen anv\u00e4nds av arbetstagare i regionen. Av dessa \u00e4r det nio korridorer som f\u00f6rbinder l\u00e4nderna i regionen och tv\u00e5 som f\u00f6rbinder l\u00e4nderna med USA och Spanien.<\/p>\n
Enligt rapporten f\u00f6r\u00e4ndras migrationsrutterna st\u00e4ndigt till f\u00f6ljd av \u00f6msesidigt ekonomiskt beroende och f\u00f6r\u00e4ndrade arbetsmarknader. Migrationen i regionen har vuxit fr\u00e5n 3,2 miljoner migranter 2011 till 4,3 miljoner i b\u00f6rjan av 2016.<\/p>\n
Denis Rojas, colombiansk sociolog vid det regionala forskningsr\u00e5det Clacso pekar p\u00e5 andra orsaker till migrationen.<\/p>\n
-Vi har dem fr\u00e5n medelklassen som kommit till Argentina p\u00e5 grund av de h\u00f6ga kostnaderna och olika begr\u00e4nsningar i tillg\u00e5ngen till h\u00f6gre utbildning i Colombia. Antalet familjer som skickar sina barn till Argentina f\u00f6r studier b\u00f6rjade \u00f6ka f\u00f6r flera \u00e5r sedan.<\/p>\n
Hon menar att m\u00e5nga t\u00e4nker att en h\u00f6gre utbildningsniv\u00e5 ska ge dem en chans till b\u00e4ttre inkomst och b\u00e4ttre jobb.<\/p>\n
Hon s\u00e4ger att en annan grupp av migranter \u00e4r de som drivits fr\u00e5n sina hem till f\u00f6ljd av den v\u00e4pnade konflikten i Colombia.<\/p>\n
Internationella arbetsorganisationen, ILO, p\u00e5pekar att mer \u00e4n h\u00e4lften av migrantarbetarna i Latinamerika och Karibien \u00e4r kvinnor och framh\u00e5ller de os\u00e4kra arbetsvillkoren inom den informella sektorn d\u00e4r utnyttjande och diskriminering \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande.<\/p>\n
En 35-\u00e5rig kvinna som kallar sig Juliana kom till Argentina fr\u00e5n staden Arequipa i s\u00f6dra Peru. Hon ber\u00e4ttar att hon arbetade fem \u00e5r med hush\u00e5llsarbete inom den informella sektorn f\u00f6r att kunna ha r\u00e5d med sina universitetsstudier.<\/p>\n
-Som utl\u00e4nningar utan kontakter och n\u00f6dv\u00e4ndiga papper var detta det enda jobbet vi kunde hoppas p\u00e5. D\u00e5 fanns inte den immigrationslagstiftning som vi har i dag. Det tog mig tre \u00e5r att f\u00e5 nationella identitetshandlingar, s\u00e4ger Juliana som h\u00e5ller p\u00e5 att utbilda sig till jurist.<\/p>\n
Pilar fr\u00e5n Colombia har varit i Brasilien i \u00e5tta \u00e5r och trots att hon har en universitetsexamen m\u00e5ste hon arbeta utan kontrakt p\u00e5 ett vandrarhem d\u00e4r hon inte har tillg\u00e5ng till grundl\u00e4ggande arbetsr\u00e4ttigheter. Hon valde att komma till Brasilien p\u00e5 grund av de h\u00f6ga kostnaderna f\u00f6r h\u00f6gre utbildning i hemlandet.<\/p>\n
-Brasilien som har gratis utbildning p\u00e5 statliga universitet \u00e4r som ett slags paradis f\u00f6r m\u00e5nga colombianer, s\u00e4ger 34-\u00e5riga Pilar till IPS.<\/p>\n
Hon ber\u00e4ttar att m\u00e5nga av de unga latinamerikanska migranterna i R\u00edo de Janeiro arbetar inom turistindustrin.<\/p>\n
-Jag hade inget arbetstillst\u00e5nd de f\u00f6rsta \u00e5ren och tog vilket jobb som helst som d\u00f6k upp. Jag arbetade \u00f6ver \u00e5tta timmar om dagen och hade knappt en dag ledigt i veckan. De betalade mig mindre \u00e4n den lagstadgade minimil\u00f6nen, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
I Brasilien och Argentina arbetar m\u00e5nga bolivianer under slavliknande f\u00f6rh\u00e5llanden i illegala l\u00e5gl\u00f6nefabriker inom textilindustrin. Liknande f\u00f6rh\u00e5llanden finns i m\u00e5nga andra sektorer och l\u00e4nder.<\/p>\n
Av totalt 45 miljoner migranter i USA kommer 21 miljoner fr\u00e5n Latinamerika. Omkring 1,3 miljoner m\u00e4nniskor i Spanien kommer ursprungligen fr\u00e5n Latinamerika, enligt ILO.<\/p>\n
-Latinamerikaner som s\u00f6ker efter ett b\u00e4ttre liv i USA ger sig ut p\u00e5 en fruktansv\u00e4rd resa som kostar m\u00e5nga livet och de som n\u00e5r sina destinationer f\u00e5r ta de v\u00e4rsta jobben med l\u00e5ga l\u00f6ner och os\u00e4kra arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden. De bidrar enormt till den amerikanska ekonomin men f\u00e5r aldrig bli medborgare och tvingas leva som pappersl\u00f6sa, s\u00e4ger Julio Fuentes till IPS.<\/p>\n
FN-organet ILO:s \u00e5rliga konferens den 5-17 juni i Gen\u00e8ve kommer i \u00e5r ha fokus p\u00e5 migrantarbetares r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n