Melbourne, 170303 (IPS) – \u00d6sttimor och Australien \u00e4r involverade i en tvist om var gr\u00e4nsen ska g\u00e5 i det hav som skiljer l\u00e4nderna \u00e5t. Konflikten har r\u00f6rt upp k\u00e4nslorna i \u00d6sttimor eftersom det kan vara stora pengar som st\u00e5r p\u00e5 spel.<\/p>\n
<\/p>\n
Det \u00e4r inte l\u00e4ngre den gamla ockupationsmakten Indonesien som skapar hetast k\u00e4nslor i \u00d6sttimor, uppger den lokala forskaren Juvinal Dias. Ilskan riktas i st\u00e4llet mot Australien p\u00e5 grund av gr\u00e4nstvisten. Juvinal Dias arbetar f\u00f6r ett utvecklingsinstitut i \u00d6sttimors huvudstad Dili, och har egna erfarenheter av den indonesiska ockupationen. Hans familj tvingades fly in i djungeln 1975, i samband med den indonesiska invasionen. Under flykten dog hans \u00e4ldsta syster av undern\u00e4ring.<\/p>\n
Hans pappa deltog i den v\u00e4pnade kampen mot ockupationsmakten. Upp emot 200 000 m\u00e4nniskor ber\u00e4knas ha d\u00f6dats eller dukat under den brutala ockupationen, som upph\u00f6rde f\u00f6rst 1999. \u00c5r 2002 f\u00f6ddes s\u00e5 Asiens yngsta nation, \u00d6sttimor.<\/p>\n
-M\u00e4nniskor brukade betrakta den indonesiska milit\u00e4ren som samh\u00e4llet fiende nummer ett, s\u00e4ger Juvinal Dias.<\/p>\n
Numera \u00e4r det i st\u00e4llet Australien som r\u00f6r upp mest k\u00e4nslor. Enligt Juvinal Dias betraktar m\u00e5nga den stora grannen i s\u00f6der som ett “tjuvland” p\u00e5 grund av gr\u00e4nstvisten i havet Timorsj\u00f6n.<\/p>\n
\u00d6sttimor har sedan l\u00e4nge kr\u00e4vt en permanent havsgr\u00e4ns mellan l\u00e4nderna i enlighet med den norm som ofta g\u00e4ller n\u00e4r l\u00e4nders ekonomiska zoner \u00f6verlappar varandra. Landets regering menar att gr\u00e4nsfr\u00e5gan \u00e4r av vikt f\u00f6r nationens l\u00e5nga historia som underordnad, f\u00f6rst som portugisisk koloni under flera hundra \u00e5r, sedan som ockuperat av Indonesien och \u00e4ven i f\u00f6rh\u00e5llande till Australien.<\/p>\n
-Att sl\u00e5 fast marina gr\u00e4nser i enlighet med internationella lagar handlar om nationell suver\u00e4nitet och v\u00e5rt lands b\u00e4rkraftighet. Det \u00e4r \u00d6sttimors fr\u00e4msta nationella fr\u00e5ga, sade sj\u00e4lvst\u00e4ndighetshj\u00e4lten Xanana Gusm\u00e3o f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n
Australien har i st\u00e4llet konsekvent undvikit att inleda f\u00f6rhandlingar om fr\u00e5gan. Landet h\u00e4vdar att gr\u00e4nsdragningen mot det betydligt mindre grannlandet m\u00e5ste baseras p\u00e5 den australiska kontinentalplattan, som g\u00e5r l\u00e5ngt ut under Timorsj\u00f6n, och att gr\u00e4nsen d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste ligga mycket n\u00e4rmare \u00d6sttimors fastland.<\/p>\n
De flesta bed\u00f6mare menar att det som ligger i botten av konflikten handlar om eventuella gas- och oljefyndigheter i omr\u00e5det, fyndigheter som enligt bed\u00f6mare kan vara v\u00e4rda upp emot 30 miljarder dollar. Om \u00d6sttimor fick sin vilja igenom s\u00e5 skulle en stor del av dessa potentiella fyndigheter hamna inom landets gr\u00e4nser, vilket skulle kunna ge en av v\u00e4rldens fattigaste nationer mycket eftertraktade int\u00e4kter.<\/p>\n
En uppg\u00f6relse som sl\u00f6ts mellan l\u00e4nderna 2006 skulle dock inneb\u00e4ra att l\u00e4nderna skulle dela p\u00e5 de int\u00e4kter som fyndigheterna kan ge. Avtalet har dock sagts upp av \u00d6sttimor och kommer d\u00e4rmed att sluta g\u00e4lla den 10 april i \u00e5r. Upps\u00e4gningen kom efter att en tidigare australisk underr\u00e4ttelsetj\u00e4nstman f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan avsl\u00f6jade att Australien inf\u00f6r f\u00f6rhandlingarna hade buggat den \u00f6sttimorianska delegationens rum, i syfte att vinna f\u00f6rdelar i de diskussioner som ledde fram till avtalet. Australien har \u00e4ven kritiserats f\u00f6r att ha genomf\u00f6rt en razzia mot \u00d6sttimors australiske advokat, vilket ledde till att flera k\u00e4nsliga dokument beslagtogs.<\/p>\n
Nyligen meddelade dock Australien att man under \u00e5ret kommer att f\u00f6rs\u00f6ka n\u00e5 fram till fastst\u00e4llandet av en permanent havsgr\u00e4ns gentemot \u00d6sttimor. Den australiske aktivisten Ella Fabry, som \u00e4r engagerad i gruppen Timor Sea Justice Campaign, menar att nya f\u00f6rhandlingar skulle ge Australien m\u00f6jlighet att r\u00e4tta till tidigare of\u00f6rr\u00e4tter – genom att godk\u00e4nna \u00d6sttimors f\u00f6rslag.<\/p>\n
-F\u00f6r \u00d6sttimors del skulle det kunna betyda miljardtals dollar i extrainkomster som skulle kunna g\u00e5 till sjukv\u00e5rd, utbildning och allt annat som beh\u00f6vs i ett utvecklingsland, s\u00e4ger Ella Fabry.<\/p>\n
Det finns ett stort behov av s\u00e5dana satsningar i \u00d6sttimor. Enligt bist\u00e5ndsorganisationen Oxfam tvingas 41 procent av \u00d6sttimors 1,13 miljoner inv\u00e5nare leva p\u00e5 mindre \u00e4n motsvarande elva kronor om dagen. N\u00e4stan 30 procent saknar tillg\u00e5ng till rent vatten.<\/p>\n
Samtidigt p\u00e5minner Juvinal Dias om att \u00d6sttimor sedan l\u00e4nge varit alltf\u00f6r beroende av inkomster fr\u00e5n oljeint\u00e4kter, n\u00e5got som enligt honom lett till att andra satsningar blivit underfinansierade.<\/p>\n
-Allt i \u00d6sttimor har handlat om oljepengar, sl\u00e5r han fast.<\/p>\n
N\u00e4rmare 90 procent av landets inkomster ber\u00e4knas komma fr\u00e5n olja och naturgas, vilket skapat en mycket sk\u00f6r situation, enligt Juvinal Dias.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Melbourne, 170303 (IPS) – \u00d6sttimor och Australien \u00e4r involverade i en tvist om var gr\u00e4nsen ska g\u00e5 i det hav som skiljer l\u00e4nderna \u00e5t. Konflikten har r\u00f6rt upp k\u00e4nslorna i \u00d6sttimor eftersom det kan vara stora pengar som st\u00e5r p\u00e5… Continue Reading