{"id":17740,"date":"2017-02-24T13:40:01","date_gmt":"2017-02-24T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/02\/24\/nyrustad-hamn-ska-fa-somaliland-pa-fotter\/"},"modified":"2017-02-24T13:40:01","modified_gmt":"2017-02-24T13:40:01","slug":"nyrustad-hamn-ska-fa-somaliland-pa-fotter","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/02\/24\/nyrustad-hamn-ska-fa-somaliland-pa-fotter\/","title":{"rendered":"Nyrustad hamn ska f\u00e5 Somaliland p\u00e5 f\u00f6tter"},"content":{"rendered":"

Hargeisa, Somaliland, 170224 (IPS) – Att korsa afrikanska gr\u00e4nser via land \u00e4r ofta en sn\u00e5rig och jobbig upplevelse. Passagen fr\u00e5n Etiopien till Somaliland, landet som officiellt inte finns, via den slitna gr\u00e4nsstaden Togo-Wuchale \u00e4r d\u00e4remot n\u00e5got helt annat.<\/p>\n

<\/p>\n

Vakterna som v\u00e4ntar p\u00e5 andra sidan gr\u00e4nsen genomf\u00f6r inga f\u00f6rh\u00f6r, utan ler i st\u00e4llet och sm\u00e5pratar medan de st\u00e4mplar passet. De tycks mest vara glada \u00f6ver att en utl\u00e4nning vill komma p\u00e5 bes\u00f6k till deras land, som \u00e4nnu inte har blivit internationellt erk\u00e4nt. Detta trots att Somaliland utropade sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fr\u00e5n Somalia redan 1991, efter ett inb\u00f6rdeskrig som kr\u00e4vde n\u00e4rmare 50 000 m\u00e4nniskors liv.<\/p>\n

Somaliland uppvisar m\u00e5nga k\u00e4nnetecken f\u00f6r en fungerande stat. Landet har sin egen valuta, en ordnad byr\u00e5krati, utbildad polisk\u00e5r och milit\u00e4r, och lag och ordning r\u00e5der p\u00e5 landets gator. P\u00e5 senare \u00e5r har det dessutom h\u00e5llits demokratiska val som resulterat i maktskifte under ordnade former.<\/p>\n

Under inb\u00f6rdeskriget flydde m\u00e5nga fr\u00e5n huvudstaden Hargeisa till Etiopien d\u00e4r de fick bo i flyktingl\u00e4ger. En h\u00e4ndelse som m\u00e5nga minns \u00e4r att milit\u00e4rdiktaturens ledare Mohammed Siad Barre efter att ha l\u00e4mnat flygplatsen l\u00e4t sitt flygplan cirkla \u00f6ver staden f\u00f6r att f\u00e4lla bomber.<\/p>\n

I dag \u00e4r situationen en helt annan i Hargeisa. H\u00e4r bor 800 000 inv\u00e5nare i en stad d\u00e4r traditionella lokala marknader ligger sida vid sida med moderna glasbyggnader som finansierats av landets diaspora, kaf\u00e9er erbjuder wifi och luftkonditionerade gym. M\u00e5nga inv\u00e5nare utstr\u00e5lar energi.<\/p>\n

-Vi g\u00f6r alla de r\u00e4tta sakerna som v\u00e4st predikar om, men vi f\u00e5r \u00e4nd\u00e5 ingenting f\u00f6r det, s\u00e4ger kulturminister Osman Abdillahi Sahardeed. -Det h\u00e4r \u00e4r ett motst\u00e5ndskraftigt land d\u00e4r vi \u00e4r beroende av varandra. Vi \u00e4r inte ute efter allmosor, utan ett handtag.<\/p>\n

M\u00e5nga i Somaliland suktar efter ett erk\u00e4nnande. De framstegs som gjorts \u00e4r os\u00e4kra, landets ekonomi svag. Bristen p\u00e5 officiellt erk\u00e4nnande inneb\u00e4r att landet g\u00e5r miste om st\u00f6rre direkta internationella st\u00f6dinsatser och samarbeten med exempelvis V\u00e4rldsbanken och IMF.<\/p>\n

\u00d6ver h\u00e4lften av Somalilands begr\u00e4nsade statsbudget satsas p\u00e5 polis och s\u00e4kerhetsstyrkor med f\u00f6rhoppningen att kunna bibeh\u00e5lla fred och stabilitet.<\/p>\n

Till stora delar \u00f6verlever Somaliland tack vare de pengar som skickas hem av utflyttade medborgare och genom f\u00f6rs\u00e4ljning av boskap till andra arabl\u00e4nder.<\/p>\n

Fattigdomen \u00e4r dock utbredd och den h\u00f6ga arbetsl\u00f6sheten syns p\u00e5 Somalilands gator d\u00e4r m\u00e4ngder av m\u00e4n bara g\u00e5r runt och tuggar khat.<\/p>\n

-N\u00e4rmare 70 procent av befolkningen \u00e4r yngre \u00e4n 30 \u00e5r och utan ett erk\u00e4nnande har de ingen framtid, s\u00e4ger den tidigare matematikprofessorn Jama Musse.<\/p>\n

Han \u00e5terv\u00e4nde hem efter att ha bott i Italien och har nu startat ett kulturcenter som bedriver satsningar f\u00f6r ungdomar i Hargeisa.<\/p>\n

-V\u00e4rlden kan inte bara blunda, utan borde interagera med Somaliland, s\u00e4ger Jama Musse.<\/p>\n

Khadar Husein vid den brittiska organisationen Transparency Solutions menar att en stor del av befolkningen \u00e4r lycklig – trots alla utmaningar.<\/p>\n

Andra varnar dock f\u00f6r en v\u00e4xande muslimsk fundamentalism, en utveckling som kan vara s\u00e4rskilt farlig i ett land d\u00e4r situationen redan \u00e4r s\u00e5 br\u00e4cklig.<\/p>\n

-Unga m\u00e4n utan m\u00e5l utg\u00f6r en grupp som militanta extremister kan rekrytera fr\u00e5n, s\u00e4ger juristen Rakiya Omaar, vid den lokala konsultfirman Chair of Horizon Institute, som arbetar med utvecklingsfr\u00e5gor.<\/p>\n

M\u00e5nga bed\u00f6mare menar att en utveckling av Somalilands ekonomi kr\u00e4ver starkare band till grannlandet Etiopien, som \u00e4r kontinentens n\u00e4st mest befolkade land och enligt Internationella valutafonden det land vars ekonomi just nu v\u00e4xer snabbast i Afrika.<\/p>\n

Avg\u00f6rande f\u00f6r detta \u00e4r en utveckling av hamnen i staden Berbera, en hamn som sedan l\u00e4nge varit utkonkurrerad av Djibouti l\u00e4ngre norrut i Adenviken. En s\u00e5dan satsning p\u00e5g\u00e5r ocks\u00e5 just nu, efter att ett Dubai-baserat f\u00f6retag f\u00f6rra \u00e5ret fick ansvar f\u00f6r att under de kommande 30 \u00e5ren bygga ut och satsa p\u00e5 hamnen i Berbera. En del av satsningen handlar om att f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e4gen fr\u00e5n hamnomr\u00e5det till den etiopiska gr\u00e4nsen 27 mil d\u00e4rifr\u00e5n.<\/p>\n

Etiopien saknar egna kuster och har sedan l\u00e4nge arbetat f\u00f6r att ut\u00f6ka tillg\u00e4ngligheten till havet. F\u00f6r n\u00e4rvarande g\u00e5r 90 procent av landets handel via det lilla Djibouti, som varje \u00e5r tj\u00e4nar stora pengar p\u00e5 hamnavgifter fr\u00e5n Etiopien.<\/p>\n

I Somaliland \u00e4r f\u00f6rhoppningen att hamnen i Berbera skulle kunna ta en del av den etiopiska handeln, vilket \u00e4r n\u00e5got som Etiopien dessutom st\u00e4ller sig positivt till. L\u00e4nderna har skrivit ett avtal om att ut\u00f6ka handeln via Berbera.<\/p>\n

Sharmarke Jama \u00e4r r\u00e5dgivare till Somalilands regering och menar att hamnen i Berbera har mycket stor utvecklingspotential.<\/p>\n

-Den skulle kunna bli en port till Afrika, och inte bara Etiopien. De ekonomiska f\u00f6rdelarna f\u00f6r Somaliland skulle kunna bli enorma, s\u00e4ger Sharmarke Jama.<\/p>\n

Dessutom skulle hamnen kunna bana v\u00e4g f\u00f6r ett erk\u00e4nnande, menar Sharmarke Jama.<\/p>\n

-Detta eftersom v\u00e5ra ekonomiska intressen ligger i linje med hela regionens och vi blir mer ekonomiskt integrerade.<\/p>\n

Samtidigt \u00e4r det lite som talar f\u00f6r att Somaliland kommer att f\u00e5 ett internationellt erk\u00e4nnande. Orsaken \u00e4r att m\u00e5nga mots\u00e4tter sig en delning av Somalia och dessutom finns det en oro f\u00f6r att ett erk\u00e4nnande av Somaliland skulle leda till fler splittringar i regionen.<\/p>\n

Oavsett detta kan utvecklingen av hamnen i Berbera f\u00e5 stor betydelse f\u00f6r Somalilands befolkning.<\/p>\n

I april f\u00f6rra \u00e5ret omkom 500 migranter efter att en b\u00e5t kapsejsat i Medelhavet. I medierapportering uppgavs att en stor andel av de d\u00f6da kom fr\u00e5n Somalia, men i Hargeisa konstaterades att m\u00e5nga av de d\u00f6da egentligen kom fr\u00e5n Somaliland.<\/p>\n

-Varf\u00f6r ger de sig av? P\u00e5 grund av arbetsl\u00f6sheten. Vi har n\u00e5tt en viktig tidpunkt, vi har g\u00e5tt igenom en \u00e5terh\u00e4mtning, vi har fred – men m\u00e5nga hinder \u00e5terst\u00e5r, s\u00e4ger Abdillahi Duhe, som tidigare var Somalilands utrikesminister och numera arbetar som konsult i Etiopien. <\/p>\n