Washington, 030821 (IPS) – Med tanke p\u00e5 den uppm\u00e4rksamhet som neokonservatismen f\u00e5tt i globala medier skulle man kunna tro att det finns en samlad definition av begreppet. Men trots att den s\u00e5 tydligt pr\u00e4glar George W. Bushs utrikespolitik, saknas en universell f\u00f6rst\u00e5else av vad neokonservatism betyder. <\/p>\n
<\/p>\n
En beskrivning av de neokonservativas grundl\u00e4ggande inriktning och ursprung kan hj\u00e4lpa oss att urskilja dem fr\u00e5n andra i den ideologiska koalition som st\u00e5r bakom Bushadministrationens ny-imperialistiska politik. I den koalitionen ing\u00e5r ocks\u00e5 de traditionella republikanska maktpolitikerna. Dit h\u00f6r vicepresidenten Dick Cheney, f\u00f6rsvarsministern Donald Rumsfeld och den kristna h\u00f6gern med s\u00e5dana som justitieminister John Ashcroft och Pat Robertson.<\/p>\n
De neokonservativas gudfader Irving Kristol sa en g\u00e5ng att en neokonservativ \u00e4r en “liberal som r\u00e5nats av verkligheten”. Och de neo-konservativa kommer faktiskt ofta fr\u00e5n v\u00e4nster i det politiska spektrat, och ibland fr\u00e5n den yttersta v\u00e4nsterkanten. M\u00e5nga, likt Kristol, har sina r\u00f6tter i trotskismen, vilket fortfarande m\u00e4rks i deras polemiska och organisatoriska skicklighet, och i deras ideologiska h\u00e4ngivenhet.<\/p>\n
Trots att en m\u00e4ngd prominenta katoliker \u00e4r neokonservativa \u00e4r r\u00f6relsen huvudsakligen judisk. Den m\u00e5nadstidning som definierat neokonservatismen de senaste 35 \u00e5ren, Commentary, utges av the American Jewish Committee. Men samtidigt har de neokonservativas \u00e5sikter speglat en minoritetsposition bland judar i USA. De flesta judar \u00e4r fortfarande utpr\u00e4glat liberala i sina politiska och utrikespolitiska \u00e5sikter.<\/p>\n
Den neokonservativa utrikespolitiken bygger p\u00e5 en pessimistisk syn p\u00e5 m\u00e4nniskans natur. De flesta neokonservativa i USA delar den engelske politiske filosofen Thomas Hobbes tanke att “m\u00e4nniskans bel\u00e4genhet (i naturtillst\u00e5ndet) \u00e4r ett tillst\u00e5nd av krig, ett krig mot alla och envar”. Eller som Machiavelli, en annan favoritt\u00e4nkare bland de neokonservativa, skrev: “M\u00e4nniskan \u00e4r mer ben\u00e4gen att g\u00f6ra det onda \u00e4n det goda”.<\/p>\n
De neokonservativa tar m\u00e4nniskans kapacitet att g\u00f6ra det onda p\u00e5 st\u00f6rre allvar \u00e4n m\u00e5nga andra, och det av f\u00f6rst\u00e5eliga sk\u00e4l. F\u00f6r dem \u00e4r F\u00f6rintelsen, n\u00e4r sex miljoner judar d\u00f6dades, den avg\u00f6rande h\u00e4ndelsen under 90-talet. F\u00f6rintelsen utpl\u00e5nade familjemedlemmar till hundratusentals judar som nu \u00e4r medborgare i USA, bland annat anh\u00f6riga till f\u00f6rsvarsministern Paul Wolfowitzs f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\n
F\u00f6r de neokonservativa, liksom f\u00f6r de flesta judar, representerar F\u00f6rintelsen det absolut onda. De faktorer som bidrog till Adolf Hitlers uppkomst och den f\u00f6ljande utrotningen av Europas judar m\u00e5ste bek\u00e4mpas med alla medel. – Det viktigaste som h\u00e4nt i v\u00e5r historia var F\u00f6rintelsen, sa Richard Perle, en viktig neokonservativ ledare och f\u00f6rsvarare av Irakkriget, nyligen i BBC:s program Panorama.<\/p>\n
– Ett helt folk m\u00f6rdades och man reagerade inte i tid mot det hot som s\u00e5 tydligt byggdes upp. Jag vill inte att det ska h\u00e4nda igen. N\u00e4r vi nu har m\u00f6jligheten att stoppa totalit\u00e4ra regimer, d\u00e5 ska vi g\u00f6ra det. F\u00f6r om vi inte g\u00f6r det blir resultatet katastrofalt.<\/p>\n
F\u00f6r de neokonservativa \u00e4r M\u00fcnchen\u00f6verenskommelsen, n\u00e4r Hitler av Storbritannien och Frankrike till\u00e4ts ta Tjeckoslovakien, symbolen f\u00f6r undfallenhetens katastrofala konsekvenser. Den undfallenheten banade v\u00e4gen f\u00f6r F\u00f6rintelsen, menar man.<\/p>\n
M\u00fcnchen tas st\u00e4ndigt upp i de neokonservativas retorik f\u00f6r att samla st\u00f6d f\u00f6r att st\u00e5 emot och nedk\u00e4mpa dagens fiender.<\/p>\n
N\u00e4stan varenda konflikt som USA varit indraget i sedan slutet p\u00e5 1960-talet \u00a1 fr\u00e5n Vietnam via Centralamerika till Jugoslavien och “kriget mot terrorismen” i Afghanistan och Irak \u00a1 har beskrivits som ett nytt M\u00fcnchen, d\u00e4r fienden representerar ett hot n\u00e4stan p\u00e5 Hitlers niv\u00e5.<\/p>\n
Resultatet blir en v\u00e4rldssyn som p\u00e5minner om manikeism \u00a1 uppfattningen att v\u00e4rlden best\u00e5r av en permanent kamp mellan det godas och det ondas krafter, mellan ljuset och m\u00f6rkret. Det \u00e4r en id\u00e9 som ger genklang hos den kristna h\u00f6gern, och \u00e4ven hos president Bush sj\u00e4lv.<\/p>\n
Michael Ledeen, som samarbetat n\u00e4ra med ovan n\u00e4mnde Perle vid tankesmedjan American Enterprise Institute, sa i BBC: “Jag vet att kampen mot det onda kommer att forts\u00e4tta i evighet.” De neokonservativa anser att tre faktorer bidrog till F\u00f6rintelsen: den liberala Weimarrepublikens misslyckande att hindra nazisterna, omv\u00e4rldens undfallenhet och USA:s isolationism, som f\u00f6rhindrade Washington att ingripa tidigare i andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n
\u00c4ven om de neo-konservativa \u00e4r \u00f6vertygade liberala demokrater, tvekar de aldrig att angripa liberalismen, eller den “sekul\u00e4ra humanismen” som de och den kristna h\u00f6gern ibland kallar den. Sekul\u00e4r humanism inneb\u00e4r enligt de kristna en relativism som kan leda till “en kultur av undfallenhet”, nihilism eller n\u00e5got \u00e4nnu v\u00e4rre. S\u00e5 \u00e4ven om de neokonservativa s\u00e4ger sig f\u00f6rsvara liberala och demokratiska v\u00e4rden, \u00e4r deras syn i b\u00e4sta fall ambivalent.<\/p>\n
Mjukhet och freds\u00f6verenskommelser kan f\u00f6rhindras genom en m\u00e4ktig milit\u00e4r som kan besegra vilken fiende som helst och som konstant h\u00e5ller \u00f6gonen p\u00e5 nya hot och har en vilja att sl\u00e5 till f\u00f6rst f\u00f6r att avl\u00e4gsna dem. Med denna grundsyn har neokonservativa alltid st\u00f6tt stora anslag till f\u00f6rsvarsbudgeten, en inst\u00e4llning som f\u00f6renar dem med de maktpolitiker p\u00e5 h\u00f6gerflygeln som de slog sig samman med p\u00e5 1970-talet f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka bryta upp freds\u00f6verenskommelsen med Sovjetunionen.<\/p>\n
Enligt de neokonservativa ska fred misstros och fredsprocesser \u00e4r n\u00e5gonting suspekt. “Fred uppst\u00e5r inte ur n\u00e5gon process”, skrev Robert Pollock, ledarskribent i Wall Street Journal n\u00e4r han \u00e5r 2000 tog avst\u00e5nd fr\u00e5n 1990-talet som han kallade “det ryggradsl\u00f6sa \u00e5rtiondet”.<\/p>\n
Enligt de neokonservativas syn \u00e4r krig det naturliga tillst\u00e5ndet och fred en utopisk dr\u00f6m som inneb\u00e4r eftergivenhet, dekadens och pacifism. Detta f\u00f6rkroppsligas av Bill Clinton som ans\u00e5gs g\u00f6ra myten om fred till det normala och d\u00e4rmed f\u00f6rsvagade den amerikanska milit\u00e4rens styrka.<\/p>\n
Fiender kan man inte f\u00f6rhandla med, enligt denna syn. “Innan USA kan b\u00f6rja t\u00e4nka p\u00e5 att \u00e5teruppbygga Irak m\u00e5ste man vinna milit\u00e4rt p\u00e5 ett \u00f6vertygande s\u00e4tt”, skrev Wall Street Journal precis innan kriget inleddes. “Arabiska kulturer f\u00f6raktar svaghet mer \u00e4n n\u00e5got annat”, skrev tidningen och det \u00e4r en refr\u00e4ng som l\u00e5ter som ett eko av hur de neokonservativa har beskrivit Sovjetunionen, Kina och andra geopolitiska fiender.<\/p>\n
USA:s engagemang i globala angel\u00e4genheter \u00e4r absolut oundvikligt om en katastrof ska undvikas, enligt de neokonservativas ideologi. M\u00e5nga neokonservativa fruktade vid kalla krigets slut att USA:s isolationism skulle \u00e5teruppst\u00e5. De \u00e4gnade st\u00f6rre delen av 1990-talet till att utforma en h\u00f6kaktig politik som skulle bibeh\u00e5lla Washingtons internationella engagemang. De gjorde det \u00e4ven n\u00e4r det betydde att de gav sitt st\u00f6d \u00e5t den annars s\u00e5 f\u00f6rhatliga Bill Clinton, n\u00e4r han skickade amerikanska styrkor till andra l\u00e4nder. Hur t\u00e4nker de? Jo, om ondskan f\u00f6rkroppsligas av Hitler och liknande hot, \u00e4r USA s\u00e5 n\u00e4ra det moraliskt goda som vi tydligt kan se idag, menar de neokonservativa.<\/p>\n
Elliott Abrams, en prominent neokonservativ, som till helt nyligen tj\u00e4nade som beslutsfattare f\u00f6r Mellan\u00f6sternfr\u00e5gor i Bushs Nationella s\u00e4kerhetsr\u00e5d, skrev: “Vi har gjort m\u00e5nga misstag, men vi har varit den starkaste kraften f\u00f6r det goda bland jordens alla nationer. En f\u00f6rsvagning av Amerikas makt skulle vara mycket illa f\u00f6r v\u00e5rt land, f\u00f6r v\u00e5ra v\u00e4nner och f\u00f6r v\u00e5ra principer.” Amerikanska interventioner utomlands, s\u00e5 som den i Irak, ses i b\u00e4sta m\u00f6jliga ljus. Michael Kelly, kolumnist i Washington Post, som dog i en olycka under Irakinvasionen, f\u00f6rs\u00e4krade sina l\u00e4sare i oktober f\u00f6rra \u00e5ret: “Det som president Bush \u00e4r ute efter nu \u00e4r inte precis imperialism, utan n\u00e5gonting som mer liknar bev\u00e4pnad evangelisation”.<\/p>\n
Amerikas moraliska godhet kan inte ifr\u00e5gas\u00e4ttas och beh\u00f6ver inte argumenteras f\u00f6r. Och den godheten kr\u00e4ver en unilateralistisk politik. Om USA underkastar sig andra l\u00e4nder eller globala institutioners skulle USA bakbinda sina h\u00e4nder och inte kunna utf\u00f6ra sitt uppdrag i v\u00e4rlden. K\u00e4nslan av USA:s moraliska \u00f6verl\u00e4gsenhet appliceras s\u00e4rskilt p\u00e5 det som nu kallas “det gamla Europa”. Kelly skrev s\u00e5 h\u00e4r om USA:s imperialistiska altruism: “Till skillnad fr\u00e5n de europeiska makterna, har USA aldrig f\u00f6rs\u00f6kt ta v\u00e4rlden i besittning. P\u00e5 sitt speciella amerikanska s\u00e4tt har man ist\u00e4llet f\u00f6rs\u00f6kt f\u00e5 v\u00e4rlden att bete sig b\u00e4ttre, ja att verkligen bli b\u00e4ttre.” Washingtons moraliska \u00f6verl\u00e4gsenhet tillsammans med risken f\u00f6r katastrof om man inte konfronterar M\u00fcnchen-liknande hot r\u00e4ttf\u00e4rdigar en rad extraordin\u00e4ra \u00e5tg\u00e4rder, som under andra omst\u00e4ndigheter skulle ifr\u00e5gas\u00e4ttas moraliskt ocks\u00e5 enligt de neo-konservativa. De kan f\u00f6rsvara tillf\u00e4lliga allianser med l\u00e4nder och r\u00f6relser vars ideologier och praktik \u00e4r klart moraliskt f\u00f6rkastliga. Men allianserna f\u00f6rsvaras med att man k\u00e4mpar mot en \u00e4n st\u00f6rre ondska. “Under andra v\u00e4rldskriget var vi allierade i tre \u00e5r och \u00e5tta m\u00e5nader med historiens st\u00f6rste m\u00f6rdare, Josef Stalin, eftersom vi hade st\u00f6rre problem med Adolf Hitler” sa f\u00f6rre CIA-direktorn James Woolsey i en briefing d\u00e4r han f\u00f6rsvarade en taktisk flexibilitet.<\/p>\n
Beredskapen att ing\u00e5 taktiska allianser har \u00e4ven utstr\u00e4ckts sig till antisemitiska regimer, som den nynazistiska milit\u00e4rjuntan i Argentina. En del i Washington f\u00f6rsvarade Argentinas milit\u00e4rregim med patos, medan andra, till exempel den d\u00e5varande FN-ambassad\u00f6ren Jeanne Kirkpatrick, arbetade f\u00f6r att f\u00e5 slut p\u00e5 milit\u00e4rregimens diplomatiska isolering och f\u00f6r att \u00e5teruppta USA:s milit\u00e4ra bist\u00e5nd, vilket hade stoppats av president Jimmy Carter.<\/p>\n
Men \u00e4ven om antisemitism kan tolereras under vissa taktiska omst\u00e4ndigheter, f\u00f6rblir Israels s\u00e4kerhet en hj\u00e4rtefr\u00e5ga f\u00f6r de neokonservativa, som traditionellt st\u00f6tt de israeliska regeringarna, vilka de \u00e4n varit, sedan Oslouppg\u00f6relsen 1993. Den katolske neokonservative f\u00f6rfattaren William Bennet skrev i en nyligen utgiven bok att “Amerikas \u00f6de och Israels \u00f6de \u00e4r ett och detsamma”. Detta engagemang f\u00f6r Israel f\u00f6rklarar villigheten hos judiska neokonservativa att \u00f6verse med den speciella antisemitismen hos den kristna h\u00f6gern som man \u00e4r allierad med. Den kristna h\u00f6gerns identifikation med Israel grundas p\u00e5 en kristen sionistisk l\u00e4sning av de bibliska skrifterna d\u00e4r man l\u00e4ser in en gudagiven r\u00e4tt f\u00f6r judarna till det som b\u00e5da religionerna kallar “Det Heliga Landet” \u00a1 men hos de kristna bara fram till Apokalypsen, eller Kristi andra tillkommelse.<\/p>\n
De neokonservativa judarna menar att judarna inte beh\u00f6ver ta anst\u00f6t av den kristna h\u00f6gern: “Varf\u00f6r skulle de vara ett problem f\u00f6r oss?” skrev Kristol f\u00f6r ett par \u00e5r sedan. “Det \u00e4r deras teologi, men det \u00e4r v\u00e5rt Israel.”<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 030821 (IPS) – Med tanke p\u00e5 den uppm\u00e4rksamhet som neokonservatismen f\u00e5tt i globala medier skulle man kunna tro att det finns en samlad definition av begreppet. Men trots att den s\u00e5 tydligt pr\u00e4glar George W. Bushs utrikespolitik, saknas en… Continue Reading