Cotonou, 030821 (IPS) – Afrikanska v\u00e4ljare och politiker har drabbats av en ny epidemi: presidenter som klamrar sig fast vid makten. <\/p>\n
<\/p>\n
Nelson Mandela \u00e4r ett av undantagen. Han avgick sj\u00e4lvmant efter bara en period vid makten. I grannlandet Zimbabwe visar Robert Mugabe, som har varit president sedan 1980, dock inga tecken p\u00e5 att vilja avg\u00e5 och i Zambia kr\u00e4vdes det stark folklig mobilisering f\u00f6r att tvinga Frederick Chiluba att inte f\u00f6rs\u00f6ka tvinga igenom en tredje maktperiod \u00e5r 2001. Malawierna, som i 27 \u00e5r leve under diktatorn Kamuzu Banda, sa i \u00e5r nej till att till\u00e5ta sin president Bakili Muluzi att ans\u00f6ka om att kandidera till en tredje period som president. Fortfarande \u00e4r det s\u00e4llsynt att afrikanska presidenter l\u00e4mnar ifr\u00e5n sig makten. Ett exempel \u00e4r Namibia, d\u00e4r president Sam Nujoma just nu f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 igenom en f\u00f6r\u00e4ndring av landets konstitution f\u00f6r att g\u00f6ra det m\u00f6jligt att kandidera till \u00e4nnu en period som president. Ett annat exempel \u00e4r Uganda, d\u00e4r president Yoweri Museveni, som har styrt landet i 17 \u00e5r, fortfarande f\u00f6rs\u00f6ker klamra sig fast vid makten. M\u00e5nga ugandier vill inte till\u00e5ta honom att st\u00e4lla upp f\u00f6r \u00e4nnu ett omval. De minns \u00e4nnu tiden under diktatorn Idi Amin som uts\u00e5g sig sj\u00e4lv till president p\u00e5 livstid. Idi Amin ledde Uganda mellan 1971 och 1979. Han gick sedan i exil och avled i f\u00f6rra veckan vid 80 \u00e5rs \u00e5lder.<\/p>\n
H\u00e4ftiga debatter om presidentposten p\u00e5g\u00e5r \u00e4ven i Benin d\u00e4r folket mots\u00e4tter sig ett f\u00f6rslag om att f\u00f6r\u00e4ndra landets konstitution s\u00e5 att den nuvarande presidenten Mathieu Kerekou ska f\u00e5 kandidera till \u00e4nnu en period vid makten n\u00e4r val h\u00e5lls 2006. – Vi m\u00e5ste med alla medel vi har sl\u00e5ss f\u00f6r en f\u00f6r\u00e4ndrig i Benin och i resten av Afrika, s\u00e4ger Albert Tevoedjre, f\u00f6re detta minister i Benin. Enligt Benins konstitution fr\u00e5n 1990 v\u00e4ljs en president till en period om fem \u00e5r och hans mandat f\u00e5 bara f\u00f6rnyas en g\u00e5ng. Enligt konstitutionen f\u00e5r en president inte heller vara \u00e4ldre \u00e4n 70 \u00e5r. Kerekou kommer vid tiden f\u00f6r n\u00e4sta val att ha innehaft makten i Benin i 28 \u00e5r. F\u00f6rst efter att sj\u00e4lv ha tagit makten och sedan som folkvald president under tv\u00e5 p\u00e5 varandra f\u00f6ljande mandatperioder. Vid tiden f\u00f6r n\u00e4sta val kommer han dessutom att vara 73 \u00e5r gammal. Flera viktiga beninska politiker och st\u00f6rre delen av Benins press mots\u00e4tter sig en f\u00f6r\u00e4ndrig av konstitutionen som skulle g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r presidenten att kandidera en tredje g\u00e5ng. I Gabon har landets konstitution nyligen f\u00f6r\u00e4ndrats s\u00e5 att den nuvarande presidenten Omar Bongo kan st\u00e4lla upp f\u00f6r omval s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger han vill. Bongo har styrt oljelandet Gabon i 36 \u00e5r. \u00c4ven i Togo har konstitutionen \u00e4ndrats s\u00e5 att presidenten Gnassingbe Eyadema f\u00e5r st\u00e4lla upp f\u00f6r omval n\u00e4sta \u00e5r – efter 36 \u00e5r vid makten. Opioninen d\u00e4r \u00e4r splittrad. Vissa togoleser tror att det bara \u00e4r Eyadema som kan att uppr\u00e4tth\u00e5lla stabiliteten i landet. \u00c4ven i Guinea har presidenten, Lansana Conte, blivit lovad att han f\u00e5r att st\u00e4lla upp f\u00f6r omval s\u00e5 l\u00e4nge han vill. Problemet med presidenter som klamrar sig fast vid makten finns ocks\u00e5 i Nordafrika. I Tunisien har konstitutionen f\u00f6r\u00e4ndrats s\u00e5 att president Zine Abidine Ben Ali kan st\u00e4lla upp i valet n\u00e4sta \u00e5r. Samme man lovade, n\u00e4r han vann valet mot sin f\u00f6reg\u00e5ngare Habib Bourguiba 1987, att han skulle se till att f\u00e5 ett slut p\u00e5 syndromet med ”livstidspresidenter”.<\/p>\n
De presidenter som f\u00f6rs\u00f6ker klamra sig fast vid makten genom att f\u00f6r\u00e4ndra konstitutionen h\u00e4nvisar ofta till lagstiftningen i de forna kolonialmakterna Frankrike och Storbritannien som inte har n\u00e5gra begr\u00e4sningar f\u00f6r hur m\u00e5nga omval en kandidat f\u00e5r st\u00e4lla upp i. Men j\u00e4mf\u00f6relsen haltar. \u00c4ven om den franske presidenten Jacques Chirac skulle st\u00e4lla upp f\u00f6r omval i valet 2007 – d\u00e5 han kommer att vara 75 \u00e5r gammal – s\u00e5 kan han inte alls r\u00e4kna med att bli omvald. Det g\u00e4ller dock i princip f\u00f6r Eyadema, Bongo, Conte, Ben Ali, och Kerekou. Om de bara f\u00e5r r\u00e4tten att kandidera s\u00e5 kan de n\u00e4stan vara s\u00e4kra p\u00e5 att vinna. Detta f\u00f6r att de har tillg\u00e5ng till de statliga medierna och f\u00f6r att de kan driva valkampanjer d\u00e4r de utnyttjar de statliga resurserna f\u00f6r att gynna sig sj\u00e4lva. Taktiken att f\u00f6r\u00e4ndra konstitutionen f\u00f6r att gynna sig sj\u00e4lv f\u00f6rsvagar och misskrediterar m\u00e5nga av Afrikas unga demokratier och medf\u00f6r en \u00f6kad risk f\u00f6r statskupper. Som FN:s generalsekreterare Kofi Annan nyligen sa: ingen demokrati utan maktskiften.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Cotonou, 030821 (IPS) – Afrikanska v\u00e4ljare och politiker har drabbats av en ny epidemi: presidenter som klamrar sig fast vid makten.<\/p>\n","protected":false},"author":269,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5,1,10,7],"tags":[],"class_list":["post-1772","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-afrika","category-headlines","category-manskliga-rattigheter","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1772","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/269"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1772"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1772\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1772"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1772"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1772"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}