Canberra, 170127 (IPS) – Att Donald Trump har blivit USA:s 45:e president har skapat stor oro bland de Stillahavs\u00f6ar vars framtida existens hotas av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n
<\/p>\n
Ledare f\u00f6r de hotade \u00f6ar som bevittnar stigande havsniv\u00e5er, eroderande kuster och sv\u00e5ra naturkatastrofer oroas \u00f6ver den nye presidentens uttalade skepsis inf\u00f6r klimathotet. Donald Trump har sagt sig vilja dra tillbaka finansieringen av internationella klimatsatsningar och \u00e4ven talat om f\u00f6rnyade satsningar p\u00e5 fossila br\u00e4nslen.<\/p>\n
F\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r hotade Stillahavs\u00f6ar menar dock att ett solidariskt samarbete fr\u00e5n USA:s sida \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att bek\u00e4mpa klimatrelaterade katastrofer, milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring och fattigdom. Det finns 22 \u00f6nationer och territorier i Stilla Havet. Av de tio miljoner m\u00e4nniskor som bor i dessa l\u00e4nder lever 35 procent under fattigdomsgr\u00e4nsen.<\/p>\n
Ett av de l\u00e4nder som \u00e4r s\u00e4rskilt s\u00e5rbart f\u00f6r \u00f6kande klimatf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r den polynesiska \u00f6nationen Tuvalu. D\u00e4r bor 10 000 m\u00e4nniskor f\u00f6rdelade p\u00e5 nio \u00f6ar vars marker redan nu ligger n\u00e4ra havet.<\/p>\n
-Tuvalu \u00e4r en av de fattigaste l\u00e4nderna i v\u00e4rlden, isolerat, litet och l\u00e5gtliggande. Alla livets aspekter p\u00e5verkas av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Donald Trumps planer p\u00e5 att dra sig tillbaka skulle inneb\u00e4ra att vi f\u00f6rhindras att \u00f6verleva och nekas r\u00e4ttvisa, s\u00e4ger pr\u00e4sten Tafue Lusama, som \u00e4r ledare f\u00f6r landets kristna kyrka.<\/p>\n
Under valkampanjen sade Donald Trump att han skulle dra in USA:s miljardbidrag till FN:s satsningar p\u00e5 klimat\u00e5tg\u00e4rder, som \u00e4r t\u00e4nkta att g\u00e5 till de mest utsatta befolkningarna i utvecklingsl\u00e4nder. Samtidigt har den nye presidenten sagt sig vilja satsa stora summor p\u00e5 olja, gas och kol i USA i syfte att skapa nya arbetstillf\u00e4llen.<\/p>\n
I december skickade 800 forskare och energiexperter ett \u00f6ppet brev till den d\u00e5 tilltr\u00e4dande presidenten d\u00e4r de v\u00e4djade till honom att forts\u00e4tta Barack Obamas arbete med att minska landets beroende av fossila br\u00e4nslen och i st\u00e4llet satsa p\u00e5 f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor.<\/p>\n
-Det \u00e4r sorgligt f\u00f6r oss att tvingas f\u00f6rlita oss p\u00e5 att USA ska g\u00f6ra det r\u00e4tta och d\u00e5 h\u00f6ra att presidenten \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g \u00e5t motsatt h\u00e5ll, n\u00e5got som skulle garantera v\u00e5r underg\u00e5ng, s\u00e4ger Tafue Lusama.<\/p>\n
Bed\u00f6mare menar att en viktig faktor till att Parisavtalet kunde antas var att USA st\u00e4llde sig positivt till det, det land som \u00e4r v\u00e4rldens n\u00e4st st\u00f6rsta i fr\u00e5ga om koldioxidutsl\u00e4pp och st\u00e5r bakom 16 procent av de globala utsl\u00e4ppen. M\u00e5let f\u00f6r detta avtal \u00e4r h\u00e5lla nere de globala temperatur\u00f6kningarna till under tv\u00e5 grader Celsius.<\/p>\n
Om temperaturerna stiger mer \u00e4n s\u00e5 kan konsekvenserna bli f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6r de \u00f6stater som redan nu har problem med stigande havsniv\u00e5er. \u00c5r 2015 drabbades regionen h\u00e5rt av v\u00e4derfenomenet El Ni\u00f1o. P\u00e5 Papua Nya Guinea drabbades 2,7 miljoner m\u00e4nniskor av brist p\u00e5 b\u00e5de mat och vatten p\u00e5 grund av den torka som f\u00f6ljde.<\/p>\n
Forskare vid New England-universitetet i Australien har ber\u00e4knat att det skulle kosta tolv av \u00f6staterna i Stilla Havet n\u00e4rmare 22 miljarder dollar att f\u00f6rflytta de byggnader som finns n\u00e4ra kusterna och som hotas av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och extrema v\u00e4derfenomen. S\u00e4rskilt stora \u00e4r riskerna p\u00e5 Marshall\u00f6arna, Kiribati och Tuvalu, d\u00e4r n\u00e4stan all bebyggelse ligger inom 500 meter fr\u00e5n kusten.<\/p>\n
Nyligen har tre bidrag fr\u00e5n FN:s gr\u00f6na klimatfond betalats ut till Stillahavsnationer. Fonden syftar till att hj\u00e4lpa utvecklingsl\u00e4nder att b\u00e4ttre klara framtidens klimatutmaningar. USA har varit fondens fr\u00e4msta bidragsgivare, n\u00e5got som p\u00e5 sikt kan komma att f\u00f6r\u00e4ndras efter att Donald Trump tagit \u00f6ver som president.<\/p>\n
Flera ledare, d\u00e4ribland Fijis premi\u00e4rminister, har uppmanat USA:s nya president att bes\u00f6ka regionen inf\u00f6r det kommande FN-m\u00f6te om klimatet som ska h\u00e5llas i Tyskland i november. \u00c4ven pr\u00e4sten Tafue Lusama uppmanar Donald Trump att bes\u00f6ka landet.<\/p>\n
-P\u00e5 Tuvalu skulle han f\u00e5 se bevisen f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter med egna \u00f6gon, sl\u00e5r kyrkoledaren Tafue Lusama fast.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n