New York, 170124 (IPS) – Journalisters r\u00e4tt till information och insyn i v\u00e4rldsorganisationen och dess spretiga byr\u00e5krati har diskuterats i \u00f6ver tio \u00e5rs tid. Trots att r\u00e4tten till information \u00e4r en viktig del av FN- konventionerna finns ett motst\u00e5nd till \u00f6kad transparens inom FN.<\/p>\n
<\/p>\n
Sveriges offentlighetsprincip fr\u00e5n 1766 \u00e4r v\u00e4rldens \u00e4ldsta. I USA tr\u00e4dde lagen om informationsfrihet i kraft 1967. Lagen inneb\u00e4r att allm\u00e4nheten och pressen har r\u00e4tt att beg\u00e4ra ut dokument fr\u00e5n federala myndigheter. Den har beskrivits som “den lag som h\u00e5ller medborgare informerade om sin regering”. Federala myndigheter har skyldighet att offentligg\u00f6ra uppgifter som beg\u00e4rs i enlighet med lagen om informationsfrihet s\u00e5vida det inte g\u00e4ller uppgifter som omfattas av undantagen som g\u00e4ller integritetsskyddet, nationell s\u00e4kerhet och brottsbek\u00e4mpning.<\/p>\n
Trots att n\u00e4stan 100 av FN:s 193 medlemsstater har inf\u00f6rt lagar om informationsfrihet inom sina egna gr\u00e4nser har staterna som \u00e4r representerade i generalf\u00f6rsamlingen inte visat n\u00e5got intresse f\u00f6r att inf\u00f6ra n\u00e5got liknande f\u00f6r FN.<\/p>\n
FN:s informationsavdelning sk\u00f6ter processen med ackreditering av journalister och att f\u00f6rse reportrar som bevakar v\u00e4rldsorganisationen med kontorsplatser. Samir Sanbar, tidigare bitr\u00e4dande generalsekreterare f\u00f6r informationsavdelningen, s\u00e4ger till IPS att r\u00e4tten till information \u00e4r en viktig del av FN:s principer.<\/p>\n
-Men att det skulle bli verklighet har f\u00f6rhindrats av medlemsstaterna och FN:s byr\u00e5krati, till och med n\u00e4r det g\u00e4ller grundl\u00e4ggande information, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Han p\u00e5pekar att behovet av att informera F\u00f6renta nationernas folk \u00e4r n\u00e5got som indirekt \u00e4r tydligt i FN-stadgan.<\/p>\n
-Men i mitt arbete upplevde jag att de som anser att “kunskap \u00e4r makt” var v\u00e4ldigt tveksamma till att dela information med en bredare publik, s\u00e4ger Samir Sanbar som arbetat f\u00f6r fem olika generalsekreterare genom \u00e5ren och som \u00e4r f\u00f6rfattare till den nyligen sl\u00e4ppta boken Inside the U.N. in a Leaderless World.<\/p>\n
-Det var mest uppenbart n\u00e4r jag lanserade den numera sj\u00e4lvklara sajten www.un.org. Ett antal m\u00e4ktiga undergeneralsekreterare och st\u00e4ndiga representanter varnade mig f\u00f6r att “ber\u00e4tta f\u00f6r alla vad som h\u00e4nder” (inom FN-systemet) och de v\u00e4grade avs\u00e4tta n\u00e5gra pengar till detta.<\/p>\n
Samir Sanbar ber\u00e4ttar att han fick samla ihop en grupp volont\u00e4rer p\u00e5 sitt kontor och l\u00e5na datorer utifr\u00e5n f\u00f6r att kunna bygga upp sajten. Senare ins\u00e5g de flesta att det var praktiskt att f\u00e5 tillg\u00e5ng till pressmeddelanden den v\u00e4gen i st\u00e4llet f\u00f6r att skicka anst\u00e4llda att h\u00e4mta dokument p\u00e5 FN-byggnadens tredje v\u00e5ning.<\/p>\n
Matthew Lee, en unders\u00f6kande journalist som bevakar FN, har under 10 \u00e5rs tid f\u00f6rt en praktiskt taget hoppl\u00f6s kamp.<\/p>\n
-N\u00e4r jag f\u00f6rst kom till FN sent 2005 uppt\u00e4ckte jag att det inte fanns n\u00e5gon best\u00e4mmelse om informationsfrihet. Efter att ha fr\u00e5gat runt om det fick jag till slut Christopher Burnham, undergeneralsekreterare f\u00f6r f\u00f6rvaltningen, att s\u00e4ga att han skulle arbeta med fr\u00e5gan. Men sedan slutade han. S\u00e5 jag fr\u00e5gade hans ers\u00e4ttare, undergeneralsekretare Alicia Barcena som sa att hon skulle arbeta med det. Det gjorde hon aldrig.<\/p>\n
Matthew Lee s\u00e4ger att FN:s sekretariat skyller p\u00e5 generalf\u00f6rsamlingen. Men sekretariatet skulle kunna anta en egen policy och till exempel l\u00e4mna ut uppgifter om vem som betalar f\u00f6r generalsekreterarens resor, menar han.<\/p>\n
FN:s talesperson Farhan Haq sade f\u00f6rra \u00e5ret i en intervju med IPS att den d\u00e5varande generalsekreteraren st\u00f6der id\u00e9n om \u00f6ppenhet men att detta \u00e4r en fr\u00e5ga f\u00f6r medlemsstaterna.<\/p>\n
Barbara Crossette var tidigare chef f\u00f6r New York Times FN-bevakning. Nu skriver hon f\u00f6r webbtidningen PassBlue som bevakar FN-fr\u00e5gor.<\/p>\n
Hon menar att det skulle vara sv\u00e5rt att f\u00e5 igenom kravet p\u00e5 informationsfrihet i generalf\u00f6rsamlingen.<\/p>\n
-F\u00f6r \u00f6vrigt har jag sv\u00e5rt att tro att s\u00e4kerhetsr\u00e5det skulle samarbeta om n\u00e5gon beg\u00e4rde ut information, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Hon ber\u00e4ttar att den nya generalsekreteraren Antonio Guterres och hans arbetsgrupp ska arbeta fram en ny kommunikationspolicy f\u00f6r FN. -Den syftar till att g\u00f6ra organisationen mer \u00f6ppen och effektiv i sitt arbete med att n\u00e5 ut med information. Men jag vet inte om det kommer att inkludera journalister, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n
Barbara Crossette s\u00e4ger att FN:s informationsavdelning har en stram budget och begr\u00e4nsas av sitt mandat. Undergeneralsekreteraren som \u00e4r chef f\u00f6r avdelningen utses inte fr\u00e4mst f\u00f6r kunskaper om medier utan \u00e4r oftast politiskt tillsatt och saknar ofta erfarenhet av journalistik.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
New York, 170124 (IPS) – Journalisters r\u00e4tt till information och insyn i v\u00e4rldsorganisationen och dess spretiga byr\u00e5krati har diskuterats i \u00f6ver tio \u00e5rs tid. Trots att r\u00e4tten till information \u00e4r en viktig del av FN- konventionerna finns ett motst\u00e5nd till… Continue Reading