Rom, 170119 (IPS) – Arbetsl\u00f6sheten v\u00e4ntas stiga i v\u00e4rlden, och m\u00e5nga har os\u00e4kra anst\u00e4llningar – samtidigt som de sociala or\u00e4ttvisorna v\u00e4xer. Under \u00e5ret ber\u00e4knas fler \u00e4n 1,4 miljarder m\u00e4nniskor arbeta under otrygga f\u00f6rh\u00e5llanden, enligt en ny rapport fr\u00e5n Internationella arbetsorganisationen, ILO.<\/p>\n
<\/p>\n
FN-organet ILO ber\u00e4knar att antalet arbetsl\u00f6sa i v\u00e4rlden under \u00e5ret kommer att \u00f6ka med ytterligare 3,4 miljoner. Orsaken \u00e4r fr\u00e4mst en f\u00f6rs\u00e4mrad arbetsmarknad i tillv\u00e4xtl\u00e4nderna, i synnerhet i Latinamerika och Karibien. Detta samtidigt som ILO bed\u00f6mer att arbetsl\u00f6sheten \u00e4r p\u00e5 nedg\u00e5ng i flera l\u00e4nder i Europa samt i USA och Kanada.<\/p>\n
De 1,4 miljarder m\u00e4nniskor som arbetar under otrygga f\u00f6rh\u00e5llanden kommer inte heller att minska under \u00e5ret, varnar rapportf\u00f6rfattarna. Hela 42 procent av alla som arbetar i v\u00e4rlden g\u00f6r det under os\u00e4kra f\u00f6rh\u00e5llanden, enligt ILO.<\/p>\n
-N\u00e4stan varannan arbetstagare i tillv\u00e4xtl\u00e4nderna har otrygga anst\u00e4llningar och i utvecklingsl\u00e4nderna handlar det om fler \u00e4n fyra av fem arbetare, s\u00e4ger Steven Tobin, som \u00e4r ILO:s chefsekonom och rapportens huvudf\u00f6rfattare.<\/p>\n
Sedan 2009 har andelen i arbetsf\u00f6r \u00e5lder som \u00e4r beredda att flytta utomlands f\u00f6r att hitta jobb stigit i n\u00e4stan alla v\u00e4rlden regioner. S\u00e4rskilt tydlig \u00e4r den utvecklingen i Latinamerika och arabl\u00e4nderna, enligt studien.<\/p>\n
Rapportf\u00f6rfattarna lyfter \u00e4ven fram att m\u00e5nga sociala or\u00e4ttvisor h\u00e4mmar b\u00e5de tillv\u00e4xten och v\u00e4lf\u00e4rden i m\u00e5nga l\u00e4nder. I synnerhet g\u00e4ller det or\u00e4ttvisor mellan k\u00f6nen, och som exempel n\u00e4mner ILO att kvinnor i Nordafrika l\u00f6per dubbelt s\u00e5 h\u00f6g risk att drabbas av arbetsl\u00f6shet som m\u00e4n.<\/p>\n
ILO varnar f\u00f6r att de stora or\u00e4ttvisorna \u00f6kar risken f\u00f6r sociala sp\u00e4nningar i n\u00e4stan alla v\u00e4rldens regioner. Organet menar att det kr\u00e4vs ett internationellt samarbete med ekonomiska stimulans\u00e5tg\u00e4rder och offentliga investeringar f\u00f6r att s\u00e4tta fart p\u00e5 den globala ekonomin. Detta f\u00f6r att motverka den \u00f6kning av arbetsl\u00f6sheten som annars v\u00e4ntar.<\/p>\n
Samtidigt visar bist\u00e5ndsorganisationen Oxfams nya rapport om or\u00e4ttvisorna i v\u00e4rlden att stora grupper halkar efter, samtidigt som chefer f\u00f6r stora f\u00f6retag kammar hem bonusar i m\u00e5ngmiljonklassen.<\/p>\n
Anna Ratcliff vid Oxfam s\u00e4ger till IPS att problemet i v\u00e4rlden \u00e4r bristen p\u00e5 en sund f\u00f6rdelningspolitik.<\/p>\n
-Den absolut st\u00f6rsta delen av de inkomster som genererats de senaste 30 \u00e5ren har g\u00e5tt till kapital\u00e4gare och de i toppen av samh\u00e4llet. I m\u00e5nga l\u00e4nder i v\u00e4rlden har arbetstagarnas l\u00f6ner stagnerat och i flera l\u00e4nder har deras l\u00f6ner inte \u00f6kat i n\u00e4rheten s\u00e5 snabbt som vinsterna till kapital\u00e4garna, s\u00e4ger Anna Ratcliff.<\/p>\n
Hon menar att storf\u00f6retagen undviker skatter och pressar ner l\u00f6ner i syfte att \u00f6ka utdelningarna till sina rika aktie\u00e4gare. Dessutom l\u00e4gger f\u00f6retagen enligt Anna Ratcliff stora belopp p\u00e5 lobbyingarbete som syftar till att f\u00e5 l\u00e4nders regeringar att skapa regler till deras f\u00f6rdel. Enligt henne leder detta till att l\u00e5ga pensioner, f\u00f6rs\u00e4mrad arbetsr\u00e4tt och att os\u00e4kra anst\u00e4llningar blir vanliga \u00f6ver hela v\u00e4rlden – och det \u00e4r ofta kvinnor och ungdomar som drabbas v\u00e4rst.<\/p>\n
FN:s livsmedelsprogram, WFP, har samtidigt tagit fram nya uppgifter som visar hur stora skillnader i pris det kan vara f\u00f6r en enkel m\u00e5ltid, n\u00e4r siffrorna j\u00e4mf\u00f6rts med befolkningarnas genomsnittsinkomster i olika l\u00e4nder. Analysen ing\u00e5r i en satsning fr\u00e5n WFP som g\u00e5r under namnet “Hot Dinner Data” och som offentliggjordes strax innan \u00e5rets upplaga av V\u00e4rldsekonomiskt Forum inleddes i Davos p\u00e5 m\u00e5ndagen.<\/p>\n
-Hot Dinner Data syftar till att inf\u00f6r v\u00e4rlden visa upp de stora skillnaderna i k\u00f6pkraft som r\u00e5der mellan rika och fattiga n\u00e4r de f\u00f6rs\u00f6ker tillfredsst\u00e4lla sitt grundl\u00e4ggande behov av mat, s\u00e4ger WFP:s chefsekonom Arif Husain.<\/p>\n
Hot Dinner Data visar att m\u00e4nniskor i utvecklingsl\u00e4nder tvingas betala upp till hundra g\u00e5nger s\u00e5 mycket f\u00f6r ett m\u00e5l enklare mat j\u00e4mf\u00f6rt med befolkningen i rika l\u00e4nder. I de mest extrema fallen, som i regioner d\u00e4r det r\u00e5der konflikter, kan priset bli hela tre hundra g\u00e5nger s\u00e5 h\u00f6gt, i f\u00f6rh\u00e5llande till inkomst.<\/p>\n
Som exempel n\u00e4mns att en portion b\u00f6ngryta, som \u00e4r ett n\u00e4ringsrikt standardm\u00e5l i m\u00e5nga l\u00e4nder och kulturer, kostar en inv\u00e5nare i Schweiz motsvarande 0,41 procent av deras dagliga inkomst. Samma b\u00f6ngryta kostar f\u00f6r en person i Malawi motsvarande 41 procent av dennes dagsinkomst, det vill s\u00e4ga hundra g\u00e5nger s\u00e5 mycket. F\u00f6r en indier eller nicaraguan \u00e4r priset f\u00f6r samma b\u00f6ngryta mellan 10 och 15 g\u00e5nger s\u00e5 dyrt som f\u00f6r en schweizare, enligt Hot Dinner Data.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Rom, 170119 (IPS) – Arbetsl\u00f6sheten v\u00e4ntas stiga i v\u00e4rlden, och m\u00e5nga har os\u00e4kra anst\u00e4llningar – samtidigt som de sociala or\u00e4ttvisorna v\u00e4xer. Under \u00e5ret ber\u00e4knas fler \u00e4n 1,4 miljarder m\u00e4nniskor arbeta under otrygga f\u00f6rh\u00e5llanden, enligt en ny rapport fr\u00e5n Internationella arbetsorganisationen,… Continue Reading