{"id":17674,"date":"2017-01-04T13:40:01","date_gmt":"2017-01-04T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/01\/04\/nya-satsningar-har-raddat-liv-i-torkans-brasilien\/"},"modified":"2017-01-04T13:40:01","modified_gmt":"2017-01-04T13:40:01","slug":"nya-satsningar-har-raddat-liv-i-torkans-brasilien","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/01\/04\/nya-satsningar-har-raddat-liv-i-torkans-brasilien\/","title":{"rendered":"Nya satsningar har r\u00e4ddat liv i torkans Brasilien"},"content":{"rendered":"

Ouricuri, 170104 (IPS) – Sedan 2012 har nord\u00f6stra Brasilien varit drabbat av en sv\u00e5r torka. Men tack vare nya satsningar har inte resultaten blivit lika \u00f6desdigra som under tidigare torkor, d\u00e5 m\u00e4ngder av m\u00e4nniskor dukade under. <\/p>\n

<\/p>\n

Den nuvarande torkan \u00e4r v\u00e4rre \u00e4n den som drabbade regionen mellan 1979 och 1983, den v\u00e4rsta som intr\u00e4ffade under 1900-talet. Men denna g\u00e5ng har inte omfattande d\u00f6dsfall intr\u00e4ffat p\u00e5 grund av hunger och t\u00f6rst och n\u00e5gra stora folkf\u00f6rflyttningar har heller inte rapporterats.<\/p>\n

Bristen p\u00e5 nederb\u00f6rd har dock haft mycket sv\u00e5ra effekter. Omr\u00e5det Caathinga i nord\u00f6stra Brasilien ser helt uttorkat ut, med undantag f\u00f6r vissa tr\u00e4d som lyckats st\u00e5 emot torkan.<\/p>\n

Omr\u00e5det runt staden Ouricuri, som har 68 000 inv\u00e5nare, har varit helt torrt i \u00f6ver ett \u00e5rs tid. Som tur \u00e4r f\u00f6rses dock staden med vatten via ledningar fr\u00e5n floden S\u00e3o Francisco, som ligger 18 mil bort.<\/p>\n

-Torkan var v\u00e4rre 1982-1983, inte p\u00e5 grund av bristen p\u00e5 vatten, utan p\u00e5 grund av att vi d\u00e5 inte visste hur vi skulle hantera situationen, ber\u00e4ttar sjubarnspappan Manoel Pereira Barros, som \u00e4r 58 \u00e5r gammal.<\/p>\n

Han bor p\u00e5 en bondg\u00e5rd i Sitio de Santa Fe, \u00e5tta mil utanf\u00f6r Ouricuri och gifte sig medan torkan var som allra v\u00e4rst, 1983.<\/p>\n

-Det var en sv\u00e5r period f\u00f6r hela familjen, vi \u00f6verlevde genom vatten fr\u00e5n en brunn, ett f\u00e5tal boskap och v\u00e5ra getter. Det var tack vare boskapen vi klarade oss, odlingarna torkade bort, ber\u00e4ttar han.<\/p>\n

Samma \u00e5r v\u00e4djade guvern\u00f6rerna fr\u00e5n de nio delstater som ing\u00e5r i regionen till statsmakten om mer hj\u00e4lp – eftersom n\u00e4rmare ett hundra personer om dagen dog p\u00e5 grund av torkan. Under de \u00e5r som torkan varade dog 100 000 m\u00e4nniskor i regionen p\u00e5 grund av torkan, enligt de lokala myndigheterna. Andra bed\u00f6mare uppger att den verkliga siffran kan ha varit sju g\u00e5nger s\u00e5 h\u00f6g. M\u00e5nga som dukade under var barn.<\/p>\n

\u00c5r 1999 bildades n\u00e4tverket ASA av ett stort antal lokala organisationer i regionen, med syftet att f\u00f6rb\u00e4ttra livet f\u00f6r dem som drabbas allra h\u00e5rdast av torkor; sm\u00e5b\u00f6nderna i landets nord\u00f6stra delar. En av de f\u00f6rsta \u00e5tg\u00e4rder som genomf\u00f6rdes var distributionen av vattentankar, som anv\u00e4nds f\u00f6r att samla in och lagra regnvatten som sedan kommer till anv\u00e4ndning under de torra perioderna.<\/p>\n

Sedan starten har sammanlagt en miljon s\u00e5dana vattentankar installerats. En stor andel har installerats hos familjer av ASA, som satsar p\u00e5 att distribuera tankar med en kapacitet p\u00e5 16 000 liter vatten. Familjerna f\u00e5r sj\u00e4lva delta i arbetet, och familjemedlemmarna f\u00e5r samtidigt l\u00e4ra sig mer om hur vattenresurserna b\u00e4st kan utnyttjas.<\/p>\n

ASA satsar p\u00e5 att ta till vara p\u00e5 de lokala b\u00f6ndernas egna kunskaper och erfarenheter, vilket enligt n\u00e4tverket gett betydligt b\u00e4ttre resultat \u00e4n tidigare satsningar. Filosofin \u00e4r att utg\u00e5 fr\u00e5n lokala f\u00f6rh\u00e5llanden och att se till att vare sig vatten eller andra resurser f\u00f6rsl\u00f6sas.<\/p>\n

Manoel Pereira Barros s\u00e4ger att det \u00e4r dessa satsningar som gjort att situationen \u00e4r s\u00e5 annorlunda i dag j\u00e4mf\u00f6rt med under tidigare l\u00e5nga torrperioder.<\/p>\n

Nytt \u00e4r ocks\u00e5 de statliga bidrag och pensioner som blivit tillg\u00e4ngliga f\u00f6r fattiga familjer, inkomster som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r sm\u00e5b\u00f6nder att \u00f6verleva \u00e4ven n\u00e4r sk\u00f6rdarna sl\u00e5r fel.<\/p>\n

Efter \u00e4nnu en sv\u00e5r torka 1993 best\u00e4mde sig Manoel Pereira Barros f\u00f6r att l\u00e4mna hemregionen och han f\u00f6rs\u00f6rjde sig i st\u00e4llet som plantagearbetare 20 mil s\u00f6derut.<\/p>\n

-I 15 \u00e5rs tid var jag borta fr\u00e5n min familj och arbetade med giftiga bek\u00e4mpningsmedel och det \u00e4r sk\u00e4let till att jag ser \u00e4ldre ut \u00e4n jag \u00e4r. H\u00e4r hemma \u00e4ter jag dock bara ekologiska gr\u00f6nsaker, ber\u00e4ttar han.<\/p>\n

Efter att ha \u00e5terv\u00e4nt till hemregionen har livet blivit betydligt b\u00e4ttre.<\/p>\n

-Jag dr\u00f6mde om att ha en vattentank, n\u00e5got som tidigare inte fanns. Nu har jag tre stycken och i en av dem finns det fortfarande vatten lagrat fr\u00e5n de regn som f\u00f6ll i januari. Det vattnet anv\u00e4nds bara som dricksvatten och r\u00e4cker i mer \u00e4n ett \u00e5r f\u00f6r fem personer. F\u00f6rr sl\u00f6sades mycket vatten bort, nu \u00e4r vi mycket noga med att inte sl\u00f6sa p\u00e5 vattnet.<\/p>\n

En annan teknik som b\u00f6rjat anv\u00e4ndas \u00e4r ett system som g\u00f6r det m\u00f6jligt att filtrera vatten som anv\u00e4nts i hush\u00e5llet, f\u00f6r att sedan kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r att bevattna tr\u00e4dg\u00e5rdsodlingar och frukttr\u00e4d.<\/p>\n

Men trots \u00e5tg\u00e4rderna har torkan lett till att landets myndigheter tvingats transportera vatten till befolkningen i nord\u00f6stra Brasilien med hj\u00e4lp av allt fler tankbilar.<\/p>\n

*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dem.<\/p>\n