{"id":17657,"date":"2016-12-14T13:40:01","date_gmt":"2016-12-14T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/12\/14\/ursprungsbefolkningar-kraver-tillgang-till-skyddade-hav\/"},"modified":"2016-12-14T13:40:01","modified_gmt":"2016-12-14T13:40:01","slug":"ursprungsbefolkningar-kraver-tillgang-till-skyddade-hav","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/12\/14\/ursprungsbefolkningar-kraver-tillgang-till-skyddade-hav\/","title":{"rendered":"Ursprungsbefolkningar kr\u00e4ver tillg\u00e5ng till skyddade hav"},"content":{"rendered":"<p>Cancun, Mexiko, 161214 (IPS) &#8211; F\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r v\u00e4rldens l\u00e4nder befinner sig i Cancun f\u00f6r att diskutera FN:s konvention om biologisk m\u00e5ngfald. P\u00e5 plats finns \u00e4ven representanter f\u00f6r ursprungsbefolkningar som menar att de blivit ber\u00f6vade r\u00e4tten att utnyttja sina traditionella marker och vatten.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>-Vi har inte tillg\u00e5ng till marina omr\u00e5den, eftersom de flesta \u00e4r skyddade eller finns i privata h\u00e4nder. Som rrsprungsfolk har vi f\u00f6rlorat tillg\u00e5ngen till v\u00e5ra territorier, eftersom besluten numera tas av staten, s\u00e4ger Donald Rojas, som tillh\u00f6r brunka-folket i Costa Rica.<\/p>\n<p> Donald Rojas \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r Costa Ricas nationella r\u00e5d f\u00f6r urfolk och kritiken handlar om att brunka- och huetar-folken blivit av med flera traditionella omr\u00e5den p\u00e5 land och hav, efter att de utlysts som skyddade omr\u00e5den.<\/p>\n<p> Dessa marker och hav, som ligger inom det som kallas Costa Ricas exklusiva ekonomiska zon, EEZ, anv\u00e4ndes tidigare av ursprungsfolk f\u00f6r fiske och f\u00f6r att samla mat.<\/p>\n<p> Flera ledare f\u00f6r olika ursprungsbefolkningar deltar vid det p\u00e5g\u00e5ende m\u00f6tet, som samlat n\u00e4rmare 6 500 forskare, och f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r l\u00e4nder, organisationer och civilsamh\u00e4llet.<\/p>\n<p> Konflikten i Costa Rica \u00e4r en del av en v\u00e4xande trend d\u00e4r l\u00e4nder utnyttjar sina exklusiva ekonomiska zoner, samtidigt som de har ett krav p\u00e5 sig att ut\u00f6ka sina skyddade havsomr\u00e5den. Ofta \u00e4r det de lokala befolkningar som drabbas.<\/p>\n<p> Partsm\u00f6tet i den mexikanska kuststaden Cancun \u00e4r det 13:e som g\u00e4ller FN:s konvention om biologisk m\u00e5ngfald och kommer att p\u00e5g\u00e5 fram till den 17 december. Ett av de problem som diskuteras \u00e4r att havsomr\u00e5den i allt h\u00f6gre grad utnyttjas f\u00f6r fiske eller andra kommersiella verksamheter.<\/p>\n<p> Sammanlagt \u00e4r numera drygt fyra procent av v\u00e4rldshaven skyddade, vilket \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n m\u00e5ls\u00e4ttningen p\u00e5 tio procent. Samtidigt har FN:s milj\u00f6program Unep vid m\u00f6tet i Cancun p\u00e5pekat att utvecklingen g\u00e5tt fram\u00e5t de senaste \u00e5ren.<\/p>\n<p> N\u00e4r det g\u00e4ller de kuster och marina omr\u00e5den som faller under nationell jurisdiktion \u00e4r dock m\u00e5ls\u00e4ttningen om att tio procent ska skyddas redan uppn\u00e5dd, enligt Unep. D\u00e4remot \u00e4r bara en kvarts procent av v\u00e4rldens fria hav skyddade.<\/p>\n<p> M\u00e5let om att tio procent av v\u00e4rldens hav ska vara skyddade till \u00e5r 2020 antogs 2010 av de l\u00e4nder som ing\u00e5r i FN-konventionen om biologisk m\u00e5ngfald. Ett \u00f6kat skydd av v\u00e4rldens hav ing\u00e5r ocks\u00e5 i de h\u00e5llbara utvecklingsm\u00e5l som v\u00e4rldens l\u00e4nder kommit \u00f6verens om att uppfylla till \u00e5r 2030.<\/p>\n<p> -Det \u00e4r en stor utmaning, s\u00e4ger Christian Neumann, vid den Norgebaserade organisationen Grid-Arendal, som samarbetar med Unep.<\/p>\n<p> Han s\u00e4ger till IPS att det st\u00f6rsta problemet \u00e4r den \u00f6verexploatering som p\u00e5g\u00e5r.<\/p>\n<p> -Men det finns en v\u00e4xande f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r att det kommer att kr\u00e4vas friska hav om en h\u00e5llbar utveckling ska kunna uppn\u00e5s.<\/p>\n<p> Det finns en mots\u00e4gelsefullhet kring hur l\u00e4nder v\u00e4ljer att exploatera sina exklusiva ekonomiska zoner, samtidigt som de ska arbeta f\u00f6r att skydda haven och respektera kustn\u00e4ra lokalbefolkningars r\u00e4ttigheter.<\/p>\n<p> Ett liknande exempel handlar om utbyggnaden av hamnen i Veracruz i Mexiko. Det \u00e4r ett projekt som inletts trots att det inneb\u00e4r ett hot mot ett skyddat marint omr\u00e5de med korallrev och mangrovetr\u00e4d. Omr\u00e5det blev en marin nationalpark 1992.<\/p>\n<p> *IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dem.<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/c1.staticflickr.com\/1\/730\/31126349020_038227991f_o.jpg\" class=\"linkblue\" target=\"new\">Kvinnor fr\u00e5n ursprungsbefolkningen fr\u00e5n Ecuador finns p\u00e5 plats vid FN-m\u00f6tet i Cancun, med krav p\u00e5 ett \u00f6kat skydd f\u00f6r en lokal majssort. Foto: Emilio Godoy\/IPS<\/a>\n<li><a href=\"https:\/\/c1.staticflickr.com\/1\/587\/31497323635_387e65c4b0_o.jpg\"class=\"linkblue\" target=\"new\">Representanter f\u00f6r en rad ursprungsbefolkningar fr\u00e5n olika delar av v\u00e4rlden deltar vid den konferens om FN:s konvention om biologisk m\u00e5ngfald som p\u00e5g\u00e5r 2-17 december i Mexiko. Foto: Emilio Godoy\/IPS<\/a><\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Cancun, Mexiko, 161214 (IPS) &#8211; F\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r v\u00e4rldens l\u00e4nder befinner sig i Cancun f\u00f6r att diskutera FN:s konvention om biologisk m\u00e5ngfald. P\u00e5 plats finns \u00e4ven representanter f\u00f6r ursprungsbefolkningar som menar att de blivit ber\u00f6vade r\u00e4tten att utnyttja sina traditionella marker&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/12\/14\/ursprungsbefolkningar-kraver-tillgang-till-skyddade-hav\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1647,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,15,10,3,12,7,11],"tags":[],"class_list":["post-17657","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-latinamerika","category-manskliga-rattigheter","category-migration-och-minoriteter","category-miljo","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17657","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1647"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17657"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17657\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17657"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17657"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17657"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}