{"id":17651,"date":"2016-12-08T13:40:01","date_gmt":"2016-12-08T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/12\/08\/unik-bank-full-av-bonor-viktig-for-miljontals\/"},"modified":"2016-12-08T13:40:01","modified_gmt":"2016-12-08T13:40:01","slug":"unik-bank-full-av-bonor-viktig-for-miljontals","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/12\/08\/unik-bank-full-av-bonor-viktig-for-miljontals\/","title":{"rendered":"Unik bank full av b\u00f6nor viktig f\u00f6r miljontals"},"content":{"rendered":"

Cali, Colombia, 161208 (IPS) – En fr\u00f6bank l\u00e5ngt ute p\u00e5 den colombianska landsbygden har den st\u00f6rsta samlingen av b\u00f6nor och kassava i v\u00e4rlden och lagrar viktiga gr\u00f6dor som kan avv\u00e4rja enorma hot. <\/p>\n

<\/p>\n

P\u00e5 Centro Internacional de Agricultura Tropical, CIAT, arbetar forskare fr\u00e5n hela v\u00e4rlden med att skydda den biologiska m\u00e5ngfalden.<\/p>\n

V\u00e4xter har en central plats i ekosystemen och ger oss kl\u00e4der p\u00e5 kroppen, mat att \u00e4ta, det syre vi andas och de l\u00e4kemedel som kan g\u00f6ra oss fria fr\u00e5n sjukdomar. Men en av fem v\u00e4xter riskerar utrotning enligt en rapport fr\u00e5n Royal Botanic Gardens Kew som presenterades i maj. Bland de st\u00f6rsta hoten f\u00f6r v\u00e4rldens v\u00e4xter \u00e4r jordbruk – bland annat produktion av palmolja, skogsbruk och den globala uppv\u00e4rmningen.<\/p>\n

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, ber\u00e4knar att 75 procent av den genetiska m\u00e5ngfalden bland gr\u00f6dor gick f\u00f6rlorad mellan \u00e5ren 1900 och 2000.<\/p>\n

-Vi vet inte ens vad vi har, och vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att f\u00f6rlora det vi har. Varf\u00f6r inte f\u00f6rs\u00f6ka r\u00e4tta till det lite grann?, s\u00e4ger Daniel Debouck som \u00e4r chef f\u00f6r CIAT:s fr\u00f6bank i Colombia.<\/p>\n

Endast 30 gr\u00f6dor st\u00e5r f\u00f6r 95 procent av energibehovet i m\u00e4nniskans kost enligt FAO. Att vara h\u00e4nvisad till ett f\u00e5tal gr\u00f6dor \u00f6kar riskerna n\u00e4r sk\u00f6rdar sl\u00e5r fel.<\/p>\n

Forskare har redan tagit till extrema \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att skydda de gr\u00f6dor som anses s\u00e4rskilt anv\u00e4ndbara. Det ber\u00e4knas finnas upp\u00e5t 7,4 miljoner fr\u00f6n skyddade i fr\u00f6banker \u00f6ver hela v\u00e4rlden, men det finns stora luckor.<\/p>\n

L\u00e5ngt norrut, 1 300 kilometer s\u00f6der om Nordpolen ligger Svalbards globala fr\u00f6bank, den s\u00e5 kallade domedagsbunkern, inb\u00e4ddad i den arktiska permafrosten. I dag rymmer lagret \u00f6ver 860 000 olika fr\u00f6er fr\u00e5n v\u00e4rldens alla h\u00f6rn.<\/p>\n

Omgivet av gr\u00f6na sockerr\u00f6rsodlingar strax utanf\u00f6r Cali, som \u00e4r Colombias tredje st\u00f6rsta stad, finns en fr\u00f6bank med den st\u00f6rsta samlingen b\u00f6nor i v\u00e4rlden inhyst i ett gammalt k\u00f6ttlaboratorium. H\u00e4r skyddas n\u00e5gra av m\u00e4nskligheten allra viktigaste basgr\u00f6dor. I fr\u00f6banken finns bland annat \u00f6ver 38 000 b\u00f6nprover. Forskare vid CIAT har tagit fram gr\u00f6dor som \u00e4r livsn\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r 30 miljoner m\u00e4nniskor i Afrika. Varje \u00e5r i september skickas kopior till lagret i Svalbard.<\/p>\n

De 300 anst\u00e4llda vid CIAT bedriver forskning och lagrar gr\u00f6dor, samt distribuerar b\u00f6nor och kassava p\u00e5 uppdrag av FN. Gr\u00f6dorna som skyddas av det internationella centret f\u00f6r tropiskt jordbruk utg\u00f6r basvaror f\u00f6r 900 miljoner m\u00e4nniskor runt om i v\u00e4rlden. Efter kriget i Rwanda hade CIAT exempelvis en viktig uppgift i att distribuera fr\u00f6n som g\u00e5tt f\u00f6rlorade.<\/p>\n

-Gr\u00f6dorna fr\u00e5n Nord- och Sydamerika \u00e4r helt avg\u00f6rande f\u00f6r en tryggad livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning i Afrika. Utan kassava och b\u00f6nor skulle folk inte klara sig, s\u00e4ger Daniel Debouck till IPS.<\/p>\n

Forskare vid CIAT har samlat in gr\u00f6dor fr\u00e5n hela v\u00e4rlden till fr\u00f6banken. Daniel Debouck har gett sig ut p\u00e5 riskfyllda uppdrag och lyckades precis undkomma att tillf\u00e5ngatas av en gerillagrupp under ett uppdrag i Peru p\u00e5 1980- talet.<\/p>\n

-Men vi kom tillbaka med 300 varianter av en b\u00f6na och ut\u00f6kade samlingen betydligt, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Fr\u00f6banken lagrar ocks\u00e5 b\u00f6nor som kan erbjuda klimatv\u00e4nliga alternativ f\u00f6r jordbrukare som k\u00e4mpar mot stigande temperaturer. En ny sorts b\u00f6nor har tagits fram med konventionella metoder genom korsning mellan en modern typ och teparyb\u00f6nan som \u00e4r en motst\u00e5ndskraftig sort som odlats sedan f\u00f6rcolumbiansk tid. Den nya sorten som tagits fram av forskare vid CIAT kan bli n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r m\u00e4nniskors \u00f6verlevnad i m\u00e5nga regioner.<\/p>\n

-De nya sorterna kan klara det v\u00e4rsta scenariot med en temperatur\u00f6kning p\u00e5 fyra grader Celsius. Norra Uganda, syd\u00f6stra Kongo, Malawi och \u00f6stra Kenya producerar inte b\u00f6nor nu p\u00e5 grund av det varma klimatet d\u00e4r, men de b\u00f6nsorter vi har tagit fram kan odlas d\u00e4r, s\u00e4ger Steve Beebe, forskare vid CIAT, till IPS.<\/p>\n

De nya uppt\u00e4ckterna hade inte varit m\u00f6jliga utan CIAT:s fr\u00f6bank som lagrar b\u00e5de vilda och vanliga arter.<\/p>\n

Daniel Debouck s\u00e4ger att det finns mycket kunskapsbrist kring livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjningen.<\/p>\n

-Vi tror att vi har en tryggad livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning, men vi \u00e4r oerh\u00f6rt s\u00e5rbara. Om USA skulle drabbas av torka och Europa av v\u00e5ldsam nederb\u00f6rd skulle vi alla vara i knipa, s\u00e4ger Daniel Debouck.<\/p>\n

Agronomer var f\u00f6rr l\u00e4nken mellan forskare och jordbrukare men har f\u00f6rsvunnit under de senaste 20 \u00e5ren. I dag \u00e4r det fr\u00e4mst vinstdrivande f\u00f6retag inom lantbruksn\u00e4ringen som har kontakt med lokala odlare, enligt Daniel Debouck. Dessa f\u00f6retag \u00e4r ofta intresserade av att s\u00e4lja jordbrukskemikalier, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Steve Beebe po\u00e4ngterar att b\u00f6nor och andra baljv\u00e4xter \u00e4r sj\u00e4lvpollinerande, s\u00e5 det r\u00e4cker att fr\u00f6erna s\u00e4ljs en g\u00e5ng.<\/p>\n

-Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r branschen inte \u00e4r s\u00e5 intresserade av att marknadsf\u00f6ra dem, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dem.<\/p>\n