{"id":17538,"date":"2016-09-19T13:40:01","date_gmt":"2016-09-19T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/09\/19\/konflikten-runt-perus-storsta-gruva-fortsatter\/"},"modified":"2016-09-19T13:40:01","modified_gmt":"2016-09-19T13:40:01","slug":"konflikten-runt-perus-storsta-gruva-fortsatter","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/09\/19\/konflikten-runt-perus-storsta-gruva-fortsatter\/","title":{"rendered":"Konflikten runt Perus st\u00f6rsta gruva forts\u00e4tter"},"content":{"rendered":"

Lima\/Challhuahucho, 160919 (IPS) – Perus nya regering st\u00e5r inf\u00f6r m\u00e4ngder av ol\u00f6sta socioekonomiska konflikter som \u00e4r relaterade till utvinningsindustrin. En av de djupaste handlar om Las Bambas, det st\u00f6rsta gruvprojektet i landets historia, som kantats av protester.<\/p>\n

<\/p>\n

Den enorma koppargruvan Las Bambas i distriktet Challhuahuacho i s\u00f6dra Peru drivs av det kinesisk-australiska f\u00f6retaget MMG Limited, som kontrolleras av China Minmetals Corporation. F\u00f6retaget har investerat m\u00e5ngmiljardbelopp i projektet.<\/p>\n

Gruvdrift utg\u00f6r ryggraden i Perus ekonomi och landet \u00e4r v\u00e4rldens tredje st\u00f6rsta kopparproducent och den femte st\u00f6rsta n\u00e4r det g\u00e4ller utvinning av guld.<\/p>\n

Driften vid Las Bambas b\u00f6rjade i januari och m\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r att det ska g\u00e5 att utvinna 400 000 ton kopparkoncentrat \u00e5rligen vid gruvan.<\/p>\n

Men lokalbefolkningen har fortsatt att protestera mot projektet. Konflikten n\u00e5dde sin kulmen i september f\u00f6rra \u00e5ret d\u00e5 3 personer d\u00f6dades och 29 andra skadades i en sammanst\u00f6tning mellan lokalbefolkningen och polis. Efter det tillsatte den d\u00e5varande regeringen en arbetsgrupp i syfte att f\u00f6rhandla med lokalbefolkningen. Efter att den konservative presidenten Pedro Pablo Kuczynski \u00f6vertog makten i somras h\u00f6ll arbetsgruppen sitt f\u00f6rsta m\u00f6te i slutet av augusti.<\/p>\n

-Vi \u00e4r inte ute efter en konflikt. Men om vi ska ge bort gruvan s\u00e5 m\u00e5ste vi f\u00e5 best\u00e4mma villkoren, s\u00e4ger den lokale bonden Daniel Olivera till IPS.<\/p>\n

Liksom m\u00e5nga andra kritiker anser han att de m\u00e4nniskor som bor runt gruvan inte har f\u00e5tt sina krav tillgodosedda.<\/p>\n

Den nya arbetsgruppen som bildades i b\u00f6rjan av \u00e5ret har f\u00e5tt i uppdrag att hantera fr\u00e5gor kring lokalbefolkningens r\u00e4ttigheter, milj\u00f6skydd, h\u00e5llbarhetsfr\u00e5gor samt f\u00f6retagets ansvar. Men enligt den lokala befolkningen, som tillh\u00f6r folkgruppen quechua, har det enda resultatet hittills blivit att de anh\u00f6riga till de tre personer som d\u00f6dades vid fjol\u00e5rets sammanst\u00f6tning har f\u00e5tt kompensation.<\/p>\n

Rodolfo Abarca, ledare f\u00f6r en organisation som k\u00e4mpar f\u00f6r lokalbefolkningens r\u00e4ttigheter, s\u00e4ger till IPS att arbetsgruppen nu m\u00e5ste b\u00f6rja hantera de sv\u00e5ra fr\u00e5gorna. Hans organisation kr\u00e4ver bland annat att det genomf\u00f6rs en oberoende studie kring projektet och det faktum att landets myndigheter godk\u00e4nde en milj\u00f6konsekvensanalys utan att f\u00f6rst konsultera lokalbefolkningen. Detta trots att projektet kan f\u00e5 stora konsekvenser p\u00e5 vattenk\u00e4llor och milj\u00f6n.<\/p>\n

\u00c5r 2013 genomf\u00f6rde Perus d\u00e5varande regering en f\u00f6renkling av de processer som m\u00e5ste genomf\u00f6ras vid gruvprojekt, i syfte att \u00f6ka de privata investeringarna i sektorn. En av f\u00f6r\u00e4ndringarna var att lokalbefolkningar inte l\u00e4ngre m\u00e5ste konsulteras i samband med att milj\u00f6konsekvensanalyser \u00e4ndras.<\/p>\n

I Las Bambas var planen fr\u00e5n b\u00f6rjan att transporter fr\u00e5n gruvan skulle sk\u00f6tas med hj\u00e4lp av r\u00f6rledningar. Men s\u00e5 blev det inte, utan nu sker transporterna i st\u00e4llet med hj\u00e4lp av lastbilar, n\u00e5got som ytterligare retat upp lokalbefolkningen. Beslutet att inte bygga r\u00f6rledningar var dessutom ett h\u00e5rt slag mot befolkningen i de omr\u00e5den d\u00e4r dessa r\u00f6rledningar var t\u00e4nkta att g\u00e5. Detta eftersom de hade hoppats p\u00e5 att kunna leasa ut eller s\u00e4lja mark f\u00f6r att g\u00f6ra plats f\u00f6r r\u00f6rledningarna.<\/p>\n

-Beslutet kom som en kalldusch. Det \u00e4r mycket sorgligt, s\u00e4ger Daniel Olivera.<\/p>\n

Journalister vid sajten Convoca, som bedriver unders\u00f6kande journalistik, har l\u00e5tit en grupp milj\u00f6experter granska gruvprojektet. Enligt dessa experter borde beslutet att l\u00e5ta lastbilar sk\u00f6ta transporterna fr\u00e5n gruvan ha f\u00f6reg\u00e5tts av en milj\u00f6konsekvensanalys. Milj\u00f6experterna menar ocks\u00e5 att en analys av de m\u00f6jliga h\u00e4lsofarorna borde ha gjorts eftersom \u00e4ven molybden utvinns i gruvan, ett \u00e4mne som \u00e4r skadligt f\u00f6r m\u00e4nniskor.<\/p>\n

I sitt installationstal som landets nye president sade Pedro Pablo Kuczynski att han skulle verka f\u00f6r att alla milj\u00f6regler f\u00f6ljs och att lokalbefolkningarnas \u00e5sikter respekteras. Men Jos\u00e9 de Echave, tidigare minister med ansvar f\u00f6r milj\u00f6skydd, p\u00e5pekar f\u00f6r IPS att det inte finns n\u00e5gra regler som ger allm\u00e4nheten r\u00e4tt att tycka till i dessa fr\u00e5gor.<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det 150 ol\u00f6sta konflikter i Peru som involverar utvinning av naturtillg\u00e5ngar. Jos\u00e9 de Echave menar att regeringen borde agera f\u00f6r att l\u00f6sa dessa konflikter med hj\u00e4lp av dialog.<\/p>\n

En annan k\u00e4lla till konflikt i Las Bambas handlar om markr\u00e4ttigheter. I byn Taquiruta bor 16 familjer alldeles i n\u00e4rheten av gruvan. De v\u00e4grar att l\u00e4mna sina hem och marker, eftersom de menar att den kompensation de erbjudits \u00e4r alldeles f\u00f6r l\u00e5g. De \u00e4r de sista som \u00e4nnu inte har gett efter. Under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren har fler \u00e4n 400 familjer tvingats flytta till en ny ort en halvtimme bort, kallad Nueva Fuerabamba.<\/p>\n

*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dessa.<\/p>\n