Mexico City, 160826 (IPS) – Latinamerika \u00e4r den region i v\u00e4rlden d\u00e4r den biologiska m\u00e5ngfalden \u00e4r som allra st\u00f6rst. Samtidigt uttrycker kritiker en stigande oro \u00f6ver att f\u00f6retag \u00e4r intresserade av att exploatera regionens genetiska resurser f\u00f6r kommersiella \u00e4ndam\u00e5l.<\/p>\n
<\/p>\n
I juli f\u00f6rra \u00e5ret fick det amerikanska f\u00f6retaget Bion2 Inc ett godk\u00e4nnande av den mexikanska staten om att f\u00e5 anv\u00e4nda sig av genetiska resurser som h\u00e4mtats in fr\u00e5n Mexiko. Innan avtalet ingicks hade den organisation eller individ som sitter p\u00e5 r\u00e4ttigheterna gett sitt medgivande. Men eftersom avtalet \u00e4r konfidentiellt g\u00e5r det inte att se vem det \u00e4r eller vilket genetiskt material det handlar om.<\/p>\n
H\u00e4ndelsen \u00e4r en av flera som sp\u00e4tt p\u00e5 oron i Latinamerika \u00f6ver hur reglerna i det s\u00e5 kallade Nagoyaprotokollet kommit att till\u00e4mpas. Protokollet reglerar tilltr\u00e4det till genetiska resurser och syftar till att bevaka en r\u00e4ttvis f\u00f6rdelning av de vinster de kan ge upphov till. Det undertecknades i den japanska staden Nagoya 2010 och tr\u00e4dde i kraft 2014. Sveriges regering beslutade i dagarna att man ska ratificera protokollet.<\/p>\n
Nagoyaprotokollet \u00e4r ett till\u00e4gg till Konventionen om biologisk m\u00e5ngfald som tr\u00e4dde i kraft 1993 och har i Latinamerika ratificerats av Kuba, Dominikanska republiken, Guatemala, Guyana, Honduras, Mexiko, Panama, Peru och Uruguay.<\/p>\n
Protokollet sl\u00e5r fast att lokalbefolkningar och ursprungsbefolkningar m\u00e5ste konsulteras och ge sitt godk\u00e4nnande innan deras kunskaper om olika genetiska resurser utnyttjas, samt kr\u00e4ver att det genomf\u00f6rs \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att s\u00e5 sker.<\/p>\n
Organisationer och ursprungsbefolkningar \u00e4r bland annat kritiska till protokollets h\u00e4nvisning till att “gemensamma \u00f6verenskommelser” ska styra hur de eventuella vinsterna ska f\u00f6rdelas. Kritikerna menar att detta inneb\u00e4r att urfolken hamnar i ett underl\u00e4ge gentemot resursstarka f\u00f6retag.<\/p>\n
I Guatemala har aktivister k\u00e4mpat mot landets anslutning till Nagoyaprotokollet, vilket undertecknades 2014. Rolando Lemus, ordf\u00f6rande f\u00f6r den guatemalanska paraplyorganisationen Nationella n\u00e4tverket f\u00f6r f\u00f6rsvaret av sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning av livsmedel, s\u00e4ger att beslutet att ansluta landet till protokollet togs utan konsultation av ursprungsbefolkningarna.<\/p>\n
Han menar att kunskaperna om hur den biologiska m\u00e5ngfalden kan utnyttjas utg\u00f6r en del av vardagen f\u00f6r ursprungsbefolkningar.<\/p>\n
-Men enligt deras v\u00e4rldsbild f\u00e5r man inte profitera p\u00e5 ned\u00e4rvda kunskaper, s\u00e4ger Rolando Lemus.<\/p>\n
Inom protokollet gjordes en regional studie som publicerades 2014 och som granskar de forskningsprojekt som lanserats i Latinamerika under de senaste tio \u00e5ren. Studien visar att man i Brasilien godk\u00e4nt minst ett tusen forskningsprojekt utan kommersiella syften sedan \u00e5r 2003, och ytterligare 90 f\u00f6r kommersiella syften.<\/p>\n
Mellan \u00e5ren 2000 och 2005 godk\u00e4ndes tio forskningsprojekt om genetiska resurser i Bolivia, fr\u00e4mst kring quinoa och andra gr\u00f6dor. Tv\u00e5 hade kommersiella intressen. Men \u00e5r 2010 inf\u00f6rdes en ny lag i Bolivia som sl\u00e5r fast att ekosystem och de processer som ing\u00e5r inte ska betraktas som varor och heller inte kan vara privat egendom.<\/p>\n
I flera andra latinamerikanska l\u00e4nder har dock kommersiellt inriktade forskningsprojekt godk\u00e4nts, d\u00e4ribland i Colombia, Peru och Ecuador. I Mexiko har \u00f6ver fyra tusen tillst\u00e5nd f\u00f6r insamlingar i forskningssyfte utf\u00e4rdats under de senaste 20 \u00e5ren, och bara en liten del av ans\u00f6kningarna har f\u00e5tt avslag.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n