Rio de Janeiro, 160802 (IPS) – I sin OS-ans\u00f6kan lovade Rio de Janeiro att bygga reningsverk och avloppssystem f\u00f6r att rensa den en g\u00e5ng s\u00e5 vackra och natursk\u00f6na Guanabarabukten och dess laguner. M\u00e5nga anser sig lurade p\u00e5 alla milj\u00f6satsningar som politikerna utlovat inf\u00f6r de olympiska spelen som invigs den 5 augusti.<\/p>\n
<\/p>\n
I OS-ans\u00f6kan var m\u00e5ls\u00e4ttningen att rena 80 procent av det orenade avloppsvattnet som n\u00e5r bukten. Brasiliens sportminister Leonardo Picciani meddelade vid en presskonferens den 7 juli att 55 procent av utsl\u00e4ppen nu renas.<\/p>\n
-Jag tror bara p\u00e5 vad jag ser. Av 55 floder i vattenomr\u00e5det har 49 f\u00f6rblivit livl\u00f6sa avlopp, s\u00e4ger Mario Moscatelli, en k\u00e4nd biolog och aktivist i Rio de Janeiro som \u00e4r skeptisk till uppgifterna.<\/p>\n
Sanitetsfr\u00e5gor har l\u00e4nge varit l\u00e5gt prioriterade av regeringen. Endast halva Brasiliens befolkning har tillg\u00e5ng till kranvatten och endast en liten del av vattnet som transporteras i vattenledningssystemen renas.<\/p>\n
-Milj\u00f6n betalar ingen skatt och r\u00f6star inte och uppm\u00e4rksammas d\u00e4rf\u00f6r inte av v\u00e5ra politiska ledare eller samh\u00e4llet som helhet, s\u00e4ger Mario Moscatelli.<\/p>\n
Den olympiska parken i Rio de Janeiro har uppf\u00f6rts p\u00e5 v\u00e4stra sidan om staden l\u00e4ngs Jacarepagu\u00e1-lagunens strand, men inte ens h\u00e4r har lagunen rensats upp.<\/p>\n
-Smutsigt vatten fr\u00e5n floder och vattendrag str\u00f6mmar in hela tiden, s\u00e4ger Mario Moscatelli till IPS.<\/p>\n
OS-deltagare och OS-bes\u00f6kare kommer att landa p\u00e5 Rio de Janeiros internationella flygplats Antonio Carlos Jobim i utkanten av de mest f\u00f6rorenade delarna av Guanabarabukten. Flygplatsen ligger p\u00e5 den v\u00e4stra spetsen av \u00f6n Ilha do Governador som har en befolkning p\u00e5 \u00f6ver 212 000 personer enligt folkr\u00e4kningen 2010. I n\u00e4rheten finns kanaler d\u00e4r obehandlat avloppsvatten blandas med sopor fr\u00e5n miljontals m\u00e4nniskor som lever p\u00e5 fastlandet.<\/p>\n
Kanalen Fund\u00e3o, som man kan skymta fr\u00e5n en av motorv\u00e4garna mot stadens centrum, \u00e4r full av orenat avloppsvatten trots den senaste muddringen eftersom den fortfarande \u00e4r ansluten till Cunha-kanalen som har f\u00f6rorenat vatten.<\/p>\n
Fem floder str\u00e5lar samman i Cunha-kanalen efter att ha passerat t\u00e4tbefolkade omr\u00e5den, bland annat flera favelor och industriomr\u00e5den.<\/p>\n
Norr om den internationella flygplatsen ligger fiskebyn Tubiacanga och d\u00e4r \u00e4r konsekvenserna av milj\u00f6katastrofen i Guanabarabukten tydliga. Avfall, flodsediment och sopdumpning har lett till att djupet minskat i viken.<\/p>\n
-I Tubiacanga samlas smutsigt vatten fr\u00e5n flera kanaler och floder vid stigande tidvatten. Sediment och sopor tornar upp sig framf\u00f6r v\u00e5r by, s\u00e4ger den 66-\u00e5rige fiskaren Sergio Souza dos Santos som bott i Tubiacanga i \u00f6ver 40 \u00e5r.<\/p>\n
Den vita sandstranden har f\u00f6rvandlats till ett tr\u00e4sk och en soptipp under de senaste decennierna. Oljeutsl\u00e4pp i omr\u00e5det har f\u00f6rv\u00e4rrat situationen i Guanabarabukten. L\u00e4ngs lagunens str\u00e4nder i staden Duque de Caxias i delstaten Rio de Janeiro finns m\u00e5nga oljeraffinaderier och petrokemiska anl\u00e4ggningar.<\/p>\n
Guanabarabukten mottar dagligen 90 ton sopor fr\u00e4mst genom de 55 floder och kanaler som mynnar ut i viken, f\u00f6rklarar Sergio Ricardo de Lima som \u00e4r ekolog och som har grundat r\u00f6relsen Bahia Viva (Levande bukt).<\/p>\n
Vid invigningen den 20 juli av en “eko-barri\u00e4r” i floden Merit\u00ed, som \u00e4r ett av de f\u00f6rorenade vattendragen, medgav delstatens milj\u00f6minister Andr\u00e9 Correa att m\u00e5ls\u00e4ttningen att rena 80 procent av det orenade avloppsvattnet som n\u00e5r Guanabarabukten inte var realistisk. En fullst\u00e4ndig sanering skulle ta 25 till 30 \u00e5r och kr\u00e4va investeringar p\u00e5 motsvarande 6 miljarder dollar, uppgav han.<\/p>\n
De flytande barri\u00e4rerna \u00e4r en n\u00f6d\u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r att idrottare ska kunna t\u00e4vla i vissa delar av viken under OS i Rio de Janeiro. Fartyg ska skyffla upp det flytande skr\u00e4pet som ska skickas till \u00e5tervinning. Sjutton “eko-barri\u00e4rer” ska placeras ut, men det kommer vara helt otillr\u00e4ckligt, menar Sergio Ricardo de Lima.<\/p>\n
-Dessutom borde de placeras ut d\u00e4r problemen med flytande skr\u00e4p \u00e4r som st\u00f6rst, som i Tubiacanga, s\u00e4ger han.<\/p>\n
F\u00f6r att finna en verklig l\u00f6sning p\u00e5 problemet m\u00e5ste man fr\u00e4mja sopsortering i hush\u00e5ll, butiker och industrier och \u00e5tervinna s\u00e5 mycket avfall som m\u00f6jligt, p\u00e5pekar Sergio Ricardo de Lima.<\/p>\n
-F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e5tervinns endast en procent av soporna som produceras i Rio de Janeiros storstadsregion, som har en folkm\u00e4ngd p\u00e5 \u00f6ver 12 miljoner.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dessa.<\/p>\n
Rio de Janeiro, 160802 (IPS) – I sin OS-ans\u00f6kan lovade Rio de Janeiro att bygga reningsverk och avloppssystem f\u00f6r att rensa den en g\u00e5ng s\u00e5 vackra och natursk\u00f6na Guanabarabukten och dess laguner. M\u00e5nga anser sig lurade p\u00e5 alla milj\u00f6satsningar som… Continue Reading