{"id":17434,"date":"2016-05-27T13:40:01","date_gmt":"2016-05-27T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/05\/27\/standig-kamp-om-vattnet-for-befolkningen-i-burma\/"},"modified":"2016-05-27T13:40:01","modified_gmt":"2016-05-27T13:40:01","slug":"standig-kamp-om-vattnet-for-befolkningen-i-burma","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/05\/27\/standig-kamp-om-vattnet-for-befolkningen-i-burma\/","title":{"rendered":"St\u00e4ndig kamp om vattnet f\u00f6r befolkningen i Burma"},"content":{"rendered":"<p>Htita, 160527 (IPS) &#8211; F\u00f6r tv\u00e5 veckor sedan fick befolkningen i den lilla burmesiska byn Htita f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen tillg\u00e5ng till en ordentlig vattenbrunn. Men f\u00f6r m\u00e5nga miljoner andra burmeser \u00e4r det fortfarande en daglig kamp att f\u00e5 tag p\u00e5 rent vatten.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Htita ligger i ett torrt omr\u00e5de och byns bambuhus omges av snustorra jordar och uttorkade vattent\u00e4kter. Lei Lei Win \u00e4r en ung kvinna i byn som nu kan g\u00e5 med sina tv\u00e5 gula 20-liters-beh\u00e5llare f\u00f6r att fylla p\u00e5 vatten vid brunnen. Sedan den nya brunnen kom p\u00e5 plats tar det bara ett par minuter f\u00f6r henne att h\u00e4mta det vatten som familjen beh\u00f6ver f\u00f6r att dricka, tv\u00e4tta sig och g\u00f6ra mat. Vattenbeh\u00e5llarna b\u00e4r hon med hj\u00e4lp av en st\u00e5ng \u00f6ver axlarna och vanligtvis g\u00e5r hon till brunnen tv\u00e5 g\u00e5nger om dagen.<\/p>\n<p> -Jag sparar massor av tid. Tidigare var jag tvungen att g\u00e5 mycket l\u00e4ngre f\u00f6r att h\u00e4mta vatten, s\u00e4ger Lei Lei Win.<\/p>\n<p> Det \u00e4r dock inte landets myndigheter som ligger bakom den n\u00e4stan tv\u00e5 hundra meter djupa brunnen. Finansieringen stod en aff\u00e4rsman som \u00e4r b\u00f6rdig fr\u00e5n byn f\u00f6r, tillsammans med en resebyr\u00e5 som \u00e4gs av en holl\u00e4ndare som donerar pengar f\u00f6r brunnsborrningar i landets torraste omr\u00e5den.<\/p>\n<p> Htita ligger ett par timmar med bil fr\u00e5n Burmas st\u00f6rsta stad Rangoon. Mellan Rangoon och Htita ligger byn Kawa, en ort d\u00e4r m\u00e5nga bybor har det lite b\u00e4ttre. Men bara ett f\u00e5tal boende i Kawa har r\u00e5d att betala de motsvarande dryga 200 kronor i m\u00e5naden det kostar att f\u00e5 vatten fr\u00e5n en n\u00e4rliggande vattent\u00e4kt pumpat till en vattentank vid deras hem.<\/p>\n<p> Enligt en folkr\u00e4kning som gjordes i Burma f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan var en tredjedel av hush\u00e5llen i landet fortfarande beroende av vatten fr\u00e5n &#8220;icke-utvecklade&#8221; vattenk\u00e4llor. M\u00e5nga av landets 51,5 miljoner inv\u00e5nare saknar samtidigt tillg\u00e5ng till spolbara toaletter medan bara en knapp tredjedel av hush\u00e5llen har tillg\u00e5ng till elektrisk belysning.<\/p>\n<p> Samma unders\u00f6kning visade att den f\u00f6rv\u00e4ntade medellivsl\u00e4ngden i Burma \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n i m\u00e5nga andra l\u00e4nder i regionen. En av anledningarna \u00e4r bristen p\u00e5 rent dricksvatten och mat &#8211; och \u00e5terkommande torkor eller skyfall.<\/p>\n<p> Burmas centrala delar \u00e4r omgivna av berg och h\u00e4r finns en torr zon som \u00e4r hem f\u00f6r en befolkning p\u00e5 n\u00e4rmare tio miljoner inv\u00e5nare. H\u00e4r finns \u00e4ven m\u00e5nga av de utmaningar landet st\u00e5r inf\u00f6r n\u00e4r det g\u00e4ller tillg\u00e5ngen p\u00e5 vatten &#8211; en op\u00e5litlig nederb\u00f6rd som bara f\u00f6rv\u00e4rras och brist p\u00e5 strategier f\u00f6r hur man ska kunna hantera vattenresurserna och extrema v\u00e4derfenomen.<\/p>\n<p> -Det finns gott om vatten i Burma, men brist p\u00e5 infrastruktur och elektricitet. Det \u00e4r av det sk\u00e4let som bristen uppst\u00e5r \u00e5r efter \u00e5r, s\u00e4ger Andrew Kirkwood, vid fonden Livelihoods and Food Security Trust Fund, Lift, som arbetar f\u00f6r de fattiga p\u00e5 Burmas landsbygd.<\/p>\n<p> N\u00e4rmare 90 procent av den \u00e5rliga nederb\u00f6rden i Burma kommer under regnperioden som infaller mellan juni och oktober.<\/p>\n<p> I \u00e5r har vattenbristen i landets torra zon f\u00f6rv\u00e4rrats p\u00e5 grund av att det regnade mindre \u00e4n vanligt under f\u00f6rra \u00e5ret, vilket ledde till att mindre vatten blev lagrat. Dessutom har v\u00e4derfenomenet El Ni\u00f1o lett till h\u00f6gre temperaturer i \u00e5r, vilket gjort att mer vatten \u00e4n vanligt har avdunstat.<\/p>\n<p> I andra delar av landet har vattenbristen ofta berott p\u00e5 motsatsen &#8211; f\u00f6r h\u00e5rd nederb\u00f6rd som resulterat i \u00f6versv\u00e4mningar.  Efter den sv\u00e5ra cyklonen Nargis 2008 drabbades landet av en ny katastrof f\u00f6rra \u00e5ret d\u00e5 stora omr\u00e5den i Burma drabbades av kraftiga och ih\u00e5llande regn som resulterade i dussintals d\u00f6dsfall och att n\u00e4rmare tv\u00e5 miljoner hektar risf\u00e4lt f\u00f6rst\u00f6rdes eller skadades.<\/p>\n<p> B\u00e5da fenomenen &#8211; torkor och \u00f6versv\u00e4mningar &#8211; sl\u00e5r h\u00e5rt mot jordbruket och leder till att fler drabbas av undern\u00e4ring. Enligt en studie som Lift gjorde 2013 led n\u00e4stan en femtedel av befolkningen i Burmas torra zon av undern\u00e4ring, och siffrorna var \u00e4nnu h\u00f6gre bland barnen.<\/p>\n<p> Samtidigt sl\u00e5r b\u00e5de organisationer och internationella organ fast att det stora problemet i Burma \u00e4r den bristande planeringen av landets vattenresurser. FN-siffror tyder p\u00e5 att endast fem procent av Burmas vattenresurser utnyttjas, samtidigt som en \u00f6kad urbanisering och landets \u00e5terintr\u00e4de i den globala ekonomin efter flera decennier av diktatur driver upp efterfr\u00e5gan.<\/p>\n<p> Landets nya civila regering under dess faktiska ledare Aung San Suu Kyi st\u00e5r d\u00e4rmed inf\u00f6r stora utmaningar, om man ska lyckas f\u00e5 ytterligare fart p\u00e5 tillv\u00e4xten.<\/p>\n<p> Trots den bristande tillg\u00e5ngen p\u00e5 vatten st\u00e5r jordbrukarna i landets torra zon bakom det mesta av produktionen av bland annat baljv\u00e4xter. Om denna resurs skulle kunna f\u00f6rb\u00e4ttras ytterligare skulle regionen f\u00e5 en \u00e4n st\u00f6rre ekonomisk betydelse.<\/p>\n<p> *IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/c2.staticflickr.com\/8\/7533\/27172129465_f15aeac986_o.jpg\" class=\"linkblue\" target=\"new\">\u00d6ver hela Burma anv\u00e4nder sig befolkningen av egna tankar och k\u00e4rl f\u00f6r att lagra vatten. Foto: Sara Perria\/IPS<\/a><br \/> \n<li><a href=\"https:\/\/c2.staticflickr.com\/8\/7385\/26565960804_08b97e2f35_o.jpg\" class=\"linkblue\" target=\"new\">Den mycket torra byn Htita i regionen Bago i Burma. \u00c4ven de konstgjorda dammar som byns befolkning traditionellt anv\u00e4nt sig av f\u00f6r att lagra vatten \u00e4r uttorkade. Foto: Sara Perria\/IPS<\/a><br \/> \n<li><a href=\"https:\/\/c2.staticflickr.com\/8\/7488\/26881168410_3d0668eb92_o.jpg\" class=\"linkblue\" target=\"new\">Bybor i Htita samlas f\u00f6r att h\u00e4mta vatten i den n\u00e4stan tv\u00e5 hundra meter djupa brun som finansierats av privata donationer. Foto: Sara Perria\/IPS<\/a><br \/>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Htita, 160527 (IPS) &#8211; F\u00f6r tv\u00e5 veckor sedan fick befolkningen i den lilla burmesiska byn Htita f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen tillg\u00e5ng till en ordentlig vattenbrunn. Men f\u00f6r m\u00e5nga miljoner andra burmeser \u00e4r det fortfarande en daglig kamp att f\u00e5 tag p\u00e5&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/05\/27\/standig-kamp-om-vattnet-for-befolkningen-i-burma\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1684,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,12,11],"tags":[],"class_list":["post-17434","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17434","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1684"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17434"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17434\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17434"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17434"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17434"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}