Bulawayo, 160525 (IPS) – Om naturresurser i Afrika skulle hanteras p\u00e5 ett b\u00e4ttre s\u00e4tt skulle det generera summor motsvarande flera hundra miljarder kronor enligt en expert vid FN:s milj\u00f6organ UNEP.<\/p>\n
<\/p>\n
Skadade ekosystem ber\u00e4knas kosta Afrika motsvarande \u00f6ver 560 miljarder kronor \u00e5rligen. F\u00f6rlorade sk\u00f6rdar motsvarar \u00f6ver 33 miljarder kronor i f\u00f6rluster per \u00e5r f\u00f6r den afrikanska jordbrukssektorn. L\u00e4nder i Afrika g\u00e5r dessutom miste om motsvarande 416 miljarder kronor varje \u00e5r till f\u00f6ljd av olagliga finansiella fl\u00f6den. Det kostar Afrika motsvarande 167 miljarder \u00e5rligen att bek\u00e4mpa naturresursbrott som g\u00e4ller djurliv, skogsavverkning, fiske och gruvdrift.<\/p>\n
Att \u00e5terf\u00f6ra dessa summor tillbaka till ekonomin skulle motsvara att n\u00e4ra 1 200 miljarder kronor \u00e5rligen skulle kunna anv\u00e4ndas till satsningar som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r en h\u00e5llbar utveckling, f\u00f6rklarar Richard Munang, expert p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och utvecklingspolitik vid FN:s milj\u00f6organ UNEP.<\/p>\n
Han s\u00e4ger att f\u00f6r att kunna uppfylla FN:s nya h\u00e5llbara utvecklingsm\u00e5l m\u00e5ste den afrikanska kontinenten investera motsvarande 480 miljarder kronor i h\u00e4lsov\u00e5rd och utbildning samt \u00f6ver 770 miljarder kronor f\u00f6r infrastruktur.<\/p>\n
Ett h\u00e5llbart utnyttjande av naturresurserna i Afrika inneb\u00e4r bland annat en milj\u00f6m\u00e4ssigt h\u00e5llbar anv\u00e4ndning av resurser, minskade f\u00f6rluster av livsmedel, ett stopp f\u00f6r olagliga finansiella fl\u00f6den och bek\u00e4mpning av naturresursbrott menar Richard Munang.<\/p>\n
Den 23 till 27 maj h\u00e5ller FN:s milj\u00f6f\u00f6rsamling UNEA-2 ett m\u00f6te i Nairobi. UNEA \u00e4r det beslutande organ p\u00e5 milj\u00f6omr\u00e5det som har st\u00f6rst makt. Vartannat \u00e5r samlas \u00f6ver 1 700 delegater fr\u00e5n 155 l\u00e4nder vid FN:s milj\u00f6organ UNEP:s huvudkontor i Nairobi f\u00f6r att besluta om konkreta internationella \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att hantera viktiga milj\u00f6problem.<\/p>\n
Under m\u00f6tet h\u00e5lls \u00f6verl\u00e4ggningar om genomf\u00f6randet av klimatavtalet som sl\u00f6ts i Paris f\u00f6rra \u00e5ret samt kring hanteringen av naturresurser.<\/p>\n
Den afrikanska ministerkonferensen om milj\u00f6n, AMCEN, har i en deklaration presenterat krav p\u00e5 politiska \u00e5tg\u00e4rder och samarbete p\u00e5 nationell, regional och global niv\u00e5 f\u00f6r att stoppa f\u00f6rluster av naturresurser.<\/p>\n
I maj 2012 antogs Gaboronedeklarationen f\u00f6r en h\u00e5llbar utveckling i Afrika. Afrikanska statschefer och representanter f\u00f6r den offentliga och privata sektorn har genom den \u00e5tagit sig att fr\u00e4mja en h\u00e5llbar utveckling. Deklarationen st\u00f6ds ocks\u00e5 av AMCEN och betraktas som ett medel f\u00f6r att fr\u00e4mja en gr\u00f6n utveckling och kommer att diskuteras under veckans m\u00f6te i Nairobi.<\/p>\n
Botswanas milj\u00f6minister Tshekedi Khama sade nyligen i ett uttalande inf\u00f6r m\u00f6tet att om naturresurserna i Afrika f\u00f6rvaltas p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt kan de bidra till social och ekonomisk omvandling.<\/p>\n
-Men att enbart utvinna dessa resurser \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att skapa varaktiga f\u00f6r\u00e4ndringar. Om befolkningsutvecklingen och konsumtionen forts\u00e4tter p\u00e5 samma s\u00e4tt kommer m\u00e4nskligheten att beh\u00f6va tv\u00e5 jordklot 2030, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Botswanas regering har tillsammans med Zimbabwe och Kongo-Kinshasa utformat ett f\u00f6rslag p\u00e5 en resolution som kommer att presenteras i veckan. L\u00e4nderna kr\u00e4ver en tydlig plan f\u00f6r hur det internationella samfundet ska anv\u00e4nda naturresurser p\u00e5 ett s\u00e4tt som fr\u00e4mjar en h\u00e5llbar utveckling och utrotar fattigdom.<\/p>\n
-Det \u00e4r viktigt att v\u00e4rlden gemensamt tar itu med det h\u00e4r och antar resolutionen s\u00e5 att v\u00e5ra ekonomier kan v\u00e4xa och vi kan skapa syssels\u00e4ttning, uppn\u00e5 en tryggad livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning, \u00f6ka produktiviteten i v\u00e5ra ekosystem och skapa mer inkluderande samh\u00e4llen, s\u00e4ger Tshekedi Khama.<\/p>\n
Det finns tydliga ekonomiska incitament f\u00f6r Afrika att b\u00e4ttre hantera sina naturresurser menar Tshekedi Khama och h\u00e4nvisar till att det skulle kunna generera ytterligare motsvarande 858 miljarder kronor som kontinenten skulle kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r att finansiera utvecklingsprogram.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n