{"id":17420,"date":"2016-05-18T13:40:01","date_gmt":"2016-05-18T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/05\/18\/bangladesh-forstarker-skyddsmurar-mot-havet\/"},"modified":"2016-05-18T13:40:01","modified_gmt":"2016-05-18T13:40:01","slug":"bangladesh-forstarker-skyddsmurar-mot-havet","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/05\/18\/bangladesh-forstarker-skyddsmurar-mot-havet\/","title":{"rendered":"Bangladesh f\u00f6rst\u00e4rker skyddsmurar mot havet"},"content":{"rendered":"<p>Dhaka, 160518 (IPS) &#8211; Miljontals bangladeshier kan p\u00e5 sikt tvingas bort fr\u00e5n sina hem p\u00e5 grund av tilltagande stormar och stigande havsniv\u00e5er i klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas sp\u00e5r. Nu har landets myndigheter inlett en satsning f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka och bygga ut skyddsvallar vid havskusten.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Vattenmyndigheten BWDB har gett en kinesisk firma i uppdrag att f\u00f6rst\u00e4rka de gamla skyddsvallarna i flera av landets kustdistrikt. Vid kustregionen mot Bengaliska viken finns ett stort antal floder vars vattenniv\u00e5er l\u00e5ngt in i landet p\u00e5verkas av tidsvattnet p\u00e5 grund av det flacka landskapet. Och effekterna av detta har \u00f6kat p\u00e5 senare \u00e5r, p\u00e5 grund av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n<p> -Vi kommer att reparera alla 139 skyddsvallar p\u00e5 grund av de f\u00f6r\u00e4ndringar som klimatet f\u00f6rv\u00e4ntas ge upphov till fram till \u00e5r 2050. Detta f\u00f6r att skydda kustbefolkningarna fr\u00e5n klimatrelaterade katastrofer som cykloner och stormv\u00e5gor, s\u00e4ger vattenminister Anisul Islam Mahmud till IPS.<\/p>\n<p> Enligt honom har man nu i en f\u00f6rsta fas inlett arbetet med att \u00e5teruppbygga 17 skyddsvallar, sedan ska arbetet g\u00e5 vidare gradvis. De n\u00e4rmare 20 mil l\u00e5nga f\u00f6rd\u00e4mningarna som ing\u00e5r i den f\u00f6rsta delen av arbetet ska h\u00f6jas med mellan en och tv\u00e5 meter.<\/p>\n<p> Bangladesh byggde p\u00e5 1960-talet ett stort antal skyddsvallar l\u00e4ngs landets kust till skydd mot havsvatten. F\u00f6rd\u00e4mningarna syftade d\u00e5 i f\u00f6rsta hand till att skydda jordbruksmarker fr\u00e5n h\u00f6ga vattenfl\u00f6den och f\u00f6rsaltning.<\/p>\n<p> Nu hotas dessa gamla f\u00f6rd\u00e4mningar i st\u00e4llet av \u00e5terkommande stormar och cykloner. I samband med de b\u00e5da stora cyklonerna Sidr 2007 och Aila 2009 f\u00f6rst\u00f6rdes m\u00e5nga f\u00f6rd\u00e4mningar &#8211; vilket \u00f6kat hotet mot m\u00e5nga m\u00e4nniskor som bor i n\u00e4rheten av landets kuster.<\/p>\n<p> Lipi Akhter i distriktet Satkhira drabbades h\u00e5rt av Aila, en cyklon som kostade n\u00e4rmare 200 m\u00e4nniskor livet i Bangladesh.<\/p>\n<p> -Aila f\u00f6rst\u00f6rde de flesta av v\u00e5ra s\u00f6tvattenresurser, vilket f\u00f6rsv\u00e5rade v\u00e5ra liv ytterligare. Om en liknande cyklon skulle sl\u00e5 till igen r\u00e5der det ingen tvekan om att de gamla f\u00f6rd\u00e4mningarna skulle ge vika och att kustmarker skulle l\u00e4ggas under vatten, s\u00e4ger Lipi Akhter till IPS.<\/p>\n<p> Professor Ainun Nishat \u00e4r expert p\u00e5 vattenfr\u00e5gor vid universitetet Brac i Bangladesh och understryker att de extrema v\u00e4derfenomenen blivit betydligt vanligare \u00e4n de var f\u00f6rr. Detta g\u00f6r att de gamla f\u00f6rd\u00e4mningarna blivit allt mer s\u00e5rbara, samtidigt som havsniv\u00e5erna dessutom b\u00f6rjat stiga. De gamla skyddsvallarna klarar enligt honom inte att st\u00e5 emot de kraftigare stormar och cykloner som uppst\u00e5r i dag, och han menar att landet inte har n\u00e5got val, utan m\u00e5ste bygga nya skyddsvallar f\u00f6r att skydda landets kustregioner.<\/p>\n<p> Atiq Rahman, ordf\u00f6rande f\u00f6r tankesmedjan Bangladesh Centre for Advanced Studies, p\u00e5pekar att f\u00f6rst\u00e4rkningen av skyddsvallarna l\u00e4ngs landets kuster kommer att bli en mycket stor utmaning f\u00f6r landet i dess arbete f\u00f6r att f\u00f6rebygga de faror som klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna f\u00f6r med sig.<\/p>\n<p> Fram till \u00e5r 2100 kan havsniv\u00e5erna runt Bangladesh komma att stiga med mellan 26 och upp till 98 centimeter, beroende p\u00e5 de framtida globala utsl\u00e4ppsniv\u00e5erna. FN:s klimatpanel IPCC har slagit fast att detta utg\u00f6r ett stort hot mot enorma omr\u00e5den av landets \u00e5kermarker.<\/p>\n<p> Enligt en tidigare studie gjord av den lokala organisationen Unnyan Onneshan skulle en havsniv\u00e5\u00f6kning p\u00e5 en meter inneb\u00e4ra att drygt 17 procent av landmassan skulle g\u00e5 f\u00f6rlorad, samtidigt som 31,5 miljoner m\u00e4nniskor skulle tvingas bort fr\u00e5n sina hem.<\/p>\n<p> *IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n<p> <UL> <LI><A HREF=\"https:\/\/c2.staticflickr.com\/8\/7535\/26363577803_3d4a275584_o.jpg\" class=\"linkblue\" target=\"new\">Flickor passerar \u00f6ver vattenf\u00f6rd\u00e4mningar i distriktet Satkhira i Bangladesh. F\u00f6r att skydda kustbefolkningen och deras jordar fr\u00e5n stormar och cykloner ska nu de gamla vallarna ers\u00e4ttas av nya och h\u00f6gre f\u00f6rd\u00e4mningar. Foto: Rafiqul Islam\/IPS<\/font><\/a><\/LI><\/UL><BR><BR><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Dhaka, 160518 (IPS) &#8211; Miljontals bangladeshier kan p\u00e5 sikt tvingas bort fr\u00e5n sina hem p\u00e5 grund av tilltagande stormar och stigande havsniv\u00e5er i klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas sp\u00e5r. Nu har landets myndigheter inlett en satsning f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka och bygga ut skyddsvallar vid&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/05\/18\/bangladesh-forstarker-skyddsmurar-mot-havet\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1680,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,12],"tags":[],"class_list":["post-17420","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17420","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1680"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17420"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17420\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17420"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17420"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17420"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}