{"id":17386,"date":"2016-04-21T13:40:01","date_gmt":"2016-04-21T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/04\/21\/latinamerikas-kvinnor-tvingas-bruka-mannens-jordar\/"},"modified":"2016-04-21T13:40:01","modified_gmt":"2016-04-21T13:40:01","slug":"latinamerikas-kvinnor-tvingas-bruka-mannens-jordar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/04\/21\/latinamerikas-kvinnor-tvingas-bruka-mannens-jordar\/","title":{"rendered":"Latinamerikas kvinnor tvingas bruka m\u00e4nnens jordar"},"content":{"rendered":"

Santiago, 160421 (IPS) – Trots att kvinnorna p\u00e5 Latinamerikas landsbygd st\u00e5r bakom ungef\u00e4r h\u00e4lften av den mat som produceras till kontinentens 600 miljoner inv\u00e5nare \u00e4r det n\u00e4stan alltid m\u00e4nnen som \u00e4ger jordbruksmarkerna.<\/p>\n

<\/p>\n

-Kvinnorna \u00e4r den mest s\u00e5rbara gruppen n\u00e4r det g\u00e4ller jordr\u00e4ttigheter, de \u00e4r alltid i underl\u00e4ge, s\u00e4ger Soledad Parada, som arbetar med j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gor vid FN:s livsmedelsorganisation, FAO, i Chiles huvudstad Santiago.<\/p>\n

Hon menar att de insatser som gjorts f\u00f6r att utj\u00e4mna or\u00e4ttvisor i fr\u00e5gor kring jordr\u00e4ttigheter vanligtvis inte har tagit h\u00e4nsyn till kvinnors situation.<\/p>\n

Som i flera andra utvecklingsregioner \u00e4r det familjejordbruken som producerar den mesta maten som konsumeras i Latinamerika, och kvinnor har en mycket viktig roll i arbetet f\u00f6r en tryggad livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n

-Men den absoluta majoriteten av jordbruksmarkerna \u00e4gs av m\u00e4n, s\u00e4ger Soledad Parada till IPS.<\/p>\n

Chile \u00e4r det land i regionen d\u00e4r h\u00f6gst andel marker \u00e4gs av kvinnor, runt 30 procent. Snedast \u00e4r f\u00f6rdelning i Belize, d\u00e4r bara \u00e5tta procent av jordarna kontrolleras av kvinnor, och siffrorna \u00e4r bara n\u00e5got h\u00f6gre i l\u00e4nder som Dominikanska republiken, El Salvador och Argentina.<\/p>\n

Dessutom visar forskning fr\u00e5n FAO att de jordbruk som \u00e4gs av kvinnor ligger i omr\u00e5den med s\u00e4mre jordm\u00e5n och dessa jordbruk har dessutom en s\u00e4mre tillg\u00e5ng till krediter, teknisk hj\u00e4lp och utbildningssatsningar.<\/p>\n

-Bland dem som arbetar med att bist\u00e5 med teknisk hj\u00e4lp t\u00e4nker 98 procent inte ens tanken att de ska \u00e5ka iv\u00e4g och bes\u00f6ka en kvinna, s\u00e4ger Sergio G\u00f3mez, expert p\u00e5 jordr\u00e4ttigheter och FAO-konsult.<\/p>\n

Att kvinnor s\u00e5 s\u00e4llan \u00e4ger de marker de brukar h\u00e4nger samman med att m\u00e4nnen fortfarande prioriteras i samband med arv, men ocks\u00e5 med att m\u00e4nnen generellt har en h\u00f6gre social st\u00e4llning.<\/p>\n

Men or\u00e4ttvisorna finns \u00e4ven inom arbetet. Kvinnor p\u00e5 Mexikos landsbygd arbetar exempelvis i genomsnitt 89 timmar i veckan, medan m\u00e4nnens arbetsb\u00f6rda stannar vid 58 timmar i veckan. Liknande skillnader har \u00e4ven noterats i m\u00e5nga andra av regionens l\u00e4nder.<\/p>\n

Trots allt detta arbete har n\u00e4stan 40 procent av regionens landbygdskvinnor inga egna inkomster, medan endast 14 procent av m\u00e4nnen \u00e4r i samma situation.<\/p>\n

Utvecklingen g\u00e5r dock fram\u00e5t p\u00e5 vissa platser. Soledad Parada n\u00e4mner Nicaragua som ett av de l\u00e4nder d\u00e4r lagarna har \u00e4ndrats f\u00f6r att \u00f6ka andelen jordbruksmarker som \u00e4gs av kvinnor.<\/p>\n

Samtidigt \u00e5terst\u00e5r fortfarande mycket att g\u00f6ra, inte minst i fr\u00e5ga om att p\u00e5verka attityder.<\/p>\n

-Att marker fr\u00e4mst st\u00e5r p\u00e5 m\u00e4nnen, i synnerhet n\u00e4r det g\u00e4ller sm\u00e5skaliga familjejordbruk, blir ett j\u00e4ttelikt hinder f\u00f6r kvinnor att f\u00e5 tillg\u00e5ng till olika typer av andra f\u00f6rm\u00e5ner, s\u00e4ger Soledad Parada.<\/p>\n

Alicia Mu\u00f1oz, ordf\u00f6rande f\u00f6r kvinnoorganisationen Anamuri i Chile, s\u00e4ger att kampen f\u00f6r kvinnors markr\u00e4ttigheter p\u00e5g\u00e5tt l\u00e4nge och \u00e4r en av de allra viktigaste fr\u00e5gorna.<\/p>\n

-Vi k\u00e4mpar f\u00f6r att kvinnors arbete ska f\u00e5 ett erk\u00e4nnande. Det \u00e4r kvinnorna som \u00e4r ledarna p\u00e5 landsbygden i det sm\u00e5skaliga familjejordbruket. Egna markr\u00e4ttigheter har alltid varit ett krav fr\u00e5n dessa kvinnor, s\u00e4ger Alicia Mu\u00f1oz.<\/p>\n

Hon menar att b\u00e5de regionens regeringar och FN-organ som FAO m\u00e5ste arbeta f\u00f6r att se till att kvinnors st\u00e4llning st\u00e4rks.<\/p>\n

-Annars kommer inget att f\u00f6r\u00e4ndras, s\u00e4ger Alicia Mu\u00f1oz.<\/p>\n

Hon menar att sm\u00e5jordbruken \u00e4r helt beroende av kvinnornas insatser.<\/p>\n

-Det \u00e4r kvinnorna som kan allt om familjejordbruk, som b\u00e4r jordbruken p\u00e5 sina axlar. Det \u00e4r dags att vi f\u00e5r v\u00e5rt erk\u00e4nnande, sl\u00e5r Alicia Mu\u00f1oz fast.<\/p>\n

*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n