Canberra, 160323 (IPS) – De stora regnskogar som finns i Papua Nya Guinea och Salomon\u00f6arna \u00e4r av stor betydelse f\u00f6r milj\u00f6n, ursprungsfolkens \u00f6verlevnad och det vidare m\u00e5let att hejda klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Trots det forts\u00e4tter skogarna att sk\u00f6vlas av en fr\u00e4mst illegal timmerindustri.<\/p>\n
<\/p>\n
P\u00e5 m\u00e5ndagen uppm\u00e4rksammades FN:s internationella skogsdag. Papua Nya Guinea \u00e4r numera v\u00e4rldens fr\u00e4msta export\u00f6r av tropiskt timmer och exporten ber\u00e4knades uppg\u00e5 till 3,8 miljoner kubikmeter under 2014. Men enligt FN:s kontor f\u00f6r bek\u00e4mpning av narkotika och kriminalitet kommer n\u00e4rmare 90 procent av handeln med tr\u00e4produkter fr\u00e5n landet fr\u00e5n illegalt f\u00e4llda tr\u00e4d. I Salomon\u00f6arna uppges siffran ligga p\u00e5 85 procent.<\/p>\n
N\u00e4rmare 80 procent av det timmer som exporteras fr\u00e5n Papua Nya Guinea g\u00e5r till Kina, som \u00e4r v\u00e4rldens fr\u00e4msta destination f\u00f6r illegalt f\u00e4lld timmer.<\/p>\n
Samson Kupale vid den lokala milj\u00f6organisationen PNG Eco-Forestry Forum i Papua Nya Guineas huvudstad Port Moresby s\u00e4ger att den illegala timmerindustrin och den bristande till\u00e4mpningen av de lagar som finns \u00e4r ett mycket stort problem.<\/p>\n
-Tr\u00e4d huggs ner p\u00e5 skyddade platser och inom bevakade omr\u00e5den, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Papua Nya Guinea har en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta regnskogar d\u00e4r runt 29 miljoner hektar skog t\u00e4cker n\u00e4rmare tre fj\u00e4rdedelar av landmassan. Grannlandet Salomon\u00f6arna har ytterligare 2,2 miljoner hektar regnskogar vilka enligt FN-organet Unesco utg\u00f6r en av v\u00e4rldens fr\u00e4msta biologiska m\u00e5ngfaldsmilj\u00f6er. I b\u00e5da l\u00e4nderna bor mer \u00e4n 80 procent av befolkningarna p\u00e5 landsbygden d\u00e4r skogen utg\u00f6r en viktig mycket naturresurs.<\/p>\n
Men den industriella timmerf\u00e4llningen har med tiden \u00f6kat i takt med en \u00f6kad efterfr\u00e5gan p\u00e5 r\u00e5material fr\u00e5n snabbv\u00e4xande asiatiska ekonomier. Dessutom r\u00f6js skogsmark f\u00f6r att bereda plats f\u00f6r nya jordbruk och plantager, vilket ytterligare \u00f6kat exporten av timmer.<\/p>\n
Att \u00f6vervaka timmerf\u00e4llning som genomf\u00f6rs p\u00e5 avl\u00e4gsna platser utg\u00f6r en sv\u00e5r utmaning f\u00f6r skogsmyndigheterna i utvecklingsl\u00e4nder.<\/p>\n
-Skogsmyndigheterna agerar inte mot de som bryter mot reglerna p\u00e5 grund av brist p\u00e5 personal och andra resurser, s\u00e4ger professor Simon Saulei vid Papua Nya Guineas Skogsforskningsinstitut.<\/p>\n
Enligt London-baserade tankesmedjan Chatham House har bristen p\u00e5 insatser mot den illegala timmerf\u00e4llningen ytterligare underminerat landets lagar mot skogssk\u00f6vling. USA-baserade Oakland Institute har i en ny rapport slagit fast att Papua Nya Guinea dessutom kan g\u00e5 miste om mycket stora belopp i skatteint\u00e4kter. Trots den stora efterfr\u00e5gan p\u00e5 timmer h\u00e4vdar m\u00e5nga bolag inom branschen att de inte g\u00e5r med vinst, vilket g\u00f6r att de kan undg\u00e5 skatt, enligt rapporten.<\/p>\n
-I alla branscher g\u00e4ller att om du inte kan g\u00f6ra n\u00e5gon vinst s\u00e5 \u00e4r det lika bra att st\u00e4nga verksamheten. I detta fall kan man bara fr\u00e5ga sig var de f\u00e5r pengar till att kunna forts\u00e4tta sin verksamhet, s\u00e4ger Simon Saulei.<\/p>\n
P\u00e5 Salomon\u00f6arna har flera decennier av timmerf\u00e4llning lett till en kritisk situation. I perioder har avskogningen skett i en takt som \u00e4r sju g\u00e5nger snabbare \u00e4n tillv\u00e4xttakten. H\u00e4lften av skogarna p\u00e5 \u00f6n Kolombangara \u00e4r nu borta samtidigt som lokala mark\u00e4gare i flera \u00e5r har drivit processer mot illegala timmerf\u00e4llare.<\/p>\n
Illegal export av timmer \u00e4r beroende av en kedja av myndighetsut\u00f6vare, d\u00e4r mutor ofta ing\u00e5r. Starka kopplingar mellan timmerf\u00f6retag och medlemmar av den politiska eliten anses vara ett avg\u00f6rande problem i kampen f\u00f6r att g\u00e4llande lagar ska f\u00f6ljas.<\/p>\n
-Det finns ministrar i regeringen och p\u00e5 provinsniv\u00e5 som fungerar som agenter till dessa timmerbolag och anv\u00e4nder sin makt till att driva igenom tillst\u00e5nd, s\u00e4ger Ruth Liloqula, som \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r organisationen Transparency Internationals avdelning p\u00e5 Salomon\u00f6arna.<\/p>\n
Hon p\u00e5pekar att skogsomr\u00e5den p\u00e5 Salomon\u00f6arna ibland s\u00e4ljs av mellanh\u00e4nder, eller personer inom lokalbefolkningen, som egentligen inte har r\u00e4tt till det, i utbyte mot mutor.<\/p>\n
Samtidigt har lokalbefolkningar \u00e4ven lyckats att uppn\u00e5 r\u00e4ttvisa i vissa fall. \u00c5r 2012 fick lokala mark\u00e4gare i en v\u00e4stlig provins av Papua Nya Guinea uppr\u00e4ttelse efter att de st\u00e4mt det malaysiska timmerbolaget Concord Pacific. Detta efter att en domstol slagit fast att bolaget olovligen hade sk\u00f6vlat enorma skogsomr\u00e5den vid sidan av ett p\u00e5g\u00e5ende v\u00e4gbygge, och bolaget d\u00f6mdes att betala b\u00f6ter p\u00e5 motsvarande mer \u00e4n 700 miljoner kronor.<\/p>\n
-Det var en viktig h\u00e4ndelse f\u00f6r milj\u00f6r\u00f6relserna i Papua Nya Guinea och s\u00e4nde ut ett tydligt budskap om att sk\u00f6vling av skog inte kan accepteras, s\u00e4ger Samson Kupale vid milj\u00f6organisationen PNG Eco-Forestry Forum.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Canberra, 160323 (IPS) – De stora regnskogar som finns i Papua Nya Guinea och Salomon\u00f6arna \u00e4r av stor betydelse f\u00f6r milj\u00f6n, ursprungsfolkens \u00f6verlevnad och det vidare m\u00e5let att hejda klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Trots det forts\u00e4tter skogarna att sk\u00f6vlas av en fr\u00e4mst illegal… Continue Reading