Mamna, 160318 (IPS) – P\u00e5 senare tid har m\u00e5nga av inv\u00e5narna l\u00e4mnat den indiska byn Mamna p\u00e5 grund av sv\u00e5r torka. \u00c4ldre kvinnor och sm\u00e5 barn finns dock kvar i byn och de f\u00e5r hantera vattenkrisen p\u00e5 egen hand.<\/p>\n
<\/p>\n
Prema Bai, 58, f\u00e5r arbeta h\u00e5rt med sin rullstol l\u00e4ngs gatan i byn Mamna. Orten k\u00e4nns \u00f6vergiven trots att det bor \u00f6ver 740 familjer i byn, som \u00e4r bel\u00e4gen i Indiens mest t\u00e4tbefolkade delstat, Uttar Pradesh. M\u00e5nga yngre m\u00e4n och kvinnor har p\u00e5 senare tid l\u00e4mnat platsen p\u00e5 grund av den sv\u00e5ra torkan.<\/p>\n
-De betraktar oss som en b\u00f6rda i dessa sv\u00e5ra tider, eftersom vi \u00e4ter utan att bidra med n\u00e5gonting, s\u00e4ger Prema Bai, vars tv\u00e5 s\u00f6ner har rest till staden Agra 25 mil bort i jakt p\u00e5 arbeten.<\/p>\n
Men Prema Bai har inte gett upp, och har mycket att ge, trots att hon \u00e4r f\u00f6rlamad fr\u00e5n midjan och ner\u00e5t. Tillsammans med andra kvinnor i byn arbetar hon h\u00e5rt f\u00f6r att hantera vattenkrisen. Kvinnorna kallar sig gemensamt f\u00f6r “Jal Saheli”, som betyder “vattenv\u00e4nner” p\u00e5 hindi.<\/p>\n
Enligt den indiska f\u00f6rfattningen \u00e4r all diskriminering p\u00e5 grund av kast eller religion f\u00f6rbjuden. Men precis som i m\u00e5nga andra delar av Indien lever kastv\u00e4sendet kvar i Mamna. De byinv\u00e5nare som tillh\u00f6r h\u00f6gre kaster har fler r\u00e4ttigheter och mer makt \u00e4n de l\u00e5gkastiga eller daliterna, de som st\u00e5r l\u00e4gst i rang i den sociala hierarkin.<\/p>\n
Det g\u00e4ller \u00e4ven tillg\u00e5ngen p\u00e5 vatten. Dalitkvinnor m\u00e5ste v\u00e4nta p\u00e5 att de fr\u00e5n h\u00f6gre kaster f\u00f6rst har fyllt alla sina k\u00e4rl. Inte s\u00e4llan h\u00e4mtar dessutom h\u00f6gkastiga m\u00e4n vatten fr\u00e5n de gemensamma tillg\u00e5ngarna f\u00f6r att anv\u00e4nda till bevattning, eller f\u00f6r att tv\u00e4tta boskap – utan att n\u00e5gon h\u00e4nsyn tas till de kvinnor som st\u00e5r och v\u00e4ntar p\u00e5 att f\u00e5 h\u00e4mta vatten till sina familjer.<\/p>\n
F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan kr\u00e4vde dalitkvinnor och minoritetsgrupper i 110 byar i regionen ett slut p\u00e5 diskrimineringen. Det skedde inom ett EU-finansierat projekt som riktades mot tre distrikt – Hamirpur, Lalitpur och Jalaun.<\/p>\n
-Byarna ligger i en region som kallas Bundelkhand d\u00e4r kvinnor f\u00e5r \u00e4gna flera timmar om dagen \u00e5t att h\u00e4mta vatten, eftersom det anses vara kvinnors ansvar. Endast en r\u00f6relse ledd av kvinnor kunde l\u00e4tta p\u00e5 denna enorma b\u00f6rda, ber\u00e4ttar Satish Chandra.<\/p>\n
Hon \u00e4r engagerad i den lokala organisationen Parmarth Seva Sevi Sansthan, som arbetar f\u00f6r marginaliserade gruppers r\u00e4ttigheter och som ing\u00e5r i det EU-st\u00f6ttade projektet.<\/p>\n
Kunti Devi \u00e4r en annan av de “Jal Saheli” som bor i Mamna. Hon ber\u00e4ttar att det f\u00f6rsta kvinnorna i byn gjorde var att skapa ett “vattenr\u00e5d”. R\u00e5det ritade upp en karta som i detalj visade alla vattentillg\u00e5ngar i byn – d\u00e4ribland bevattningskanaler, brunnar, dammar, k\u00e4rr, samt vattenm\u00e4ngden i alla dessa. Sedan r\u00e4knade r\u00e5dets medlemmar ut vilka vattenbehov alla byns familjer hade. Slutligen lade kvinnorna fram en plan f\u00f6r hur vattentillg\u00e5ngarna skulle kunna anv\u00e4ndas p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt.<\/p>\n
-Vi kallar det f\u00f6r v\u00e5r vattens\u00e4kerhetsplan. Den inneh\u00e5ller detaljer om hur vattentillg\u00e5ngarna ska skyddas och \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att \u00f6vervinna hinder, s\u00e4ger Kunti Devi.<\/p>\n
Trots allt arbete \u00e4r det en st\u00e4ndig kamp om vattenresurserna f\u00f6r byarna som ing\u00e5r i projektet. Hittills har 34 byar en s\u00e4ker tillg\u00e5ng p\u00e5 vatten, s\u00e4ger Manvendra Singh vid Parmarth Seva Sevi Sansthan.<\/p>\n
Den st\u00f6rsta utmaningen \u00e4r de \u00e5terkommande torkor som har drabbat regionen. I november f\u00f6rra \u00e5ret meddelade delstatsregeringen i Uttar Pradesh att alla distrikt i Bundelkhand var drabbade av torka.<\/p>\n
Ett tilltagande problem \u00e4r dessutom att grundvattenniv\u00e5erna snabbt har sjunkit.<\/p>\n
I ett f\u00e5tal byar i regionen har befolkningen efter h\u00e5rt kampanjarbete f\u00e5tt tillg\u00e5ng till kranvatten. I de flesta byar \u00e4r dock inv\u00e5narna fortfarande beroende av handpumpat vatten eftersom alla andra vattent\u00e4kter har torkat ut. Dessa pumpar g\u00e5r dock s\u00f6nder ibland, och med tiden har de engagerade kvinnorna l\u00e4rt sig att laga pumparna sj\u00e4lva.<\/p>\n
-Nu l\u00f6ser vi dessa problem p\u00e5 egen hand. Det \u00e4r bara n\u00e4r vattenniv\u00e5erna sjunker som vi beh\u00f6ver hj\u00e4lp fr\u00e5n myndigheterna att gr\u00e4va djupare brunnar, ber\u00e4ttar Kamlesh Kumari, i byn Dharaupur.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n