{"id":17258,"date":"2016-01-15T13:40:01","date_gmt":"2016-01-15T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/01\/15\/motorvag-genom-amazonas-rustas-upp-for-sojaproducenter\/"},"modified":"2016-01-15T13:40:01","modified_gmt":"2016-01-15T13:40:01","slug":"motorvag-genom-amazonas-rustas-upp-for-sojaproducenter","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/01\/15\/motorvag-genom-amazonas-rustas-upp-for-sojaproducenter\/","title":{"rendered":"Motorv\u00e4g genom Amazonas rustas upp f\u00f6r sojaproducenter"},"content":{"rendered":"

Miritituba, Brasilien, 160115 (IPS) – “N\u00e4r vi kom hit f\u00f6r 30 \u00e5r sedan var allt detta djungel”, s\u00e4ger den brasilianska sm\u00e5bonden Rosineide Maciel medan hon tittar p\u00e5 en schaktmaskin som arbetar vid motorv\u00e4gen BR-163 utanf\u00f6r familjens enkla hus.<\/p>\n

<\/p>\n

V\u00e4gen genom Amazonas breddas och rustas nu upp f\u00f6r de jordbruksf\u00f6retag som vill minska transportkostnaderna f\u00f6r sojab\u00f6nor som f\u00f6rs till hamnst\u00e4der varifr\u00e5n de sedan g\u00e5r p\u00e5 export. Kritiker menar dock att moderniseringen av v\u00e4gen har f\u00f6rv\u00e4rrat problemen med avskogning och lett till nya sociala konflikter i sojaindustrins sp\u00e5r.<\/p>\n

Den 35 mil l\u00e5nga v\u00e4gstr\u00e4ckan mellan Miritituba och hamnstaden Santarem i den nordbrasilianska delstaten Par\u00e1 omges numera av sm\u00e5 lundar av tr\u00e4d. Det som dominerar landskapet \u00e4r \u00e4ndl\u00f6sa f\u00e4lt av sojaodlingar och betesmarker. Mycket lite p\u00e5minner om att v\u00e4gen faktiskt l\u00f6per genom Amazonas regnskogar, som erbjuder v\u00e4rldens rikaste ekologiska m\u00e5ngfald.<\/p>\n

Boskap \u00e4r de enda djur som syns. De s\u00f6ker skugga under de f\u00e5 \u00e5terst\u00e5ende tr\u00e4den, f\u00f6r att undkomma de h\u00f6ga temperaturer som f\u00f6rv\u00e4rrats av avskogningen.<\/p>\n

Sm\u00e5bonden Rosineide Maciel kom hit f\u00f6r 30 \u00e5r sedan, i samband med att den d\u00e5varande milit\u00e4rregimen i landet erbj\u00f6d nybyggare marker i Amazonas. F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan inleddes arbetet med att rusta upp v\u00e4gen, och tack vare det g\u00e5r det nu snabbare f\u00f6r hennes familj att transportera sina sk\u00f6rdar till staden Rur\u00f3polis, som ligger 20 mil bort.<\/p>\n

-F\u00f6rr fanns det s\u00e5 m\u00e5nga gropar i v\u00e4gen att det under regnperioden kunde ta oss tre dagar att ta oss till Rur\u00f3polis.<\/p>\n

V\u00e4gen, som anlades 1970, hade med tiden n\u00e4stan blivit obrukbar. Den l\u00f6per mellan delstaten Mato Grosso, d\u00e4r mest soja och majs i landet produceras, till hamnen i Santar\u00e9m. Hela v\u00e4gen \u00e4r 140 mil l\u00e5ng och h\u00e5rt trafikerad av lastbilar fyllda med soja och majs. \u00c4nnu \u00e4r 20 mil av v\u00e4gen fortfarande oasfalterad och en lika l\u00e5ng str\u00e4cka \u00e4r fortfarande full av gropar.<\/p>\n

BR-163 \u00e4r mycket olycksdrabbad, fr\u00e4mst beroende p\u00e5 det damm som virvlar runt under den torra s\u00e4songen och den lera som bildas under regnperioden. J\u00e4mf\u00f6rt med hur det var f\u00f6rr \u00e4r dock den upprustade v\u00e4gen rena dr\u00f6mmen f\u00f6r lastbilschauff\u00f6rerna.<\/p>\n

V\u00e4gen tar slut vid infarten till den hamnterminal i Santar\u00e9m som byggts upp av den amerikanska livsmedelsj\u00e4tten Cargill. D\u00e4rifr\u00e5n skickar f\u00f6retaget soja och andra gr\u00f6dor vidare nedf\u00f6r Amazonfloden f\u00f6r vidare transport via Atlanten till de stora marknaderna i bland annat Kina och Europa.<\/p>\n

Hamnen i Santar\u00e9m, liksom andra hamnar byggda av andra f\u00f6retag, syftar till att minska transporttiderna och d\u00e4rmed ocks\u00e5 kostnaderna.<\/p>\n

Jos\u00e9 de Lima, stadsplanerare i staden Santar\u00e9m, s\u00e4ger att den f\u00f6rb\u00e4ttrade v\u00e4gen har \u00f6kat konkurrenskraften .<\/p>\n

-BR-163 \u00e4r en viktig exportkorridor som b\u00e5de landet och regionen verkligen beh\u00f6vde, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

Men det finns ocks\u00e5 m\u00e5nga kritiker till det exportinriktade jordbruket. I takt med att antalet sojaodlingar i delstaten Par\u00e1 har \u00f6kat kraftigt har markpriserna snabbt stigit.<\/p>\n

-Asfalteringen av BR-163 har lett till en upphettning av markpriserna, s\u00e4ger Mauricio Torres, vid universitetet Ufopa i Par\u00e1. Han p\u00e5pekar att detta skett i en region d\u00e4r m\u00e5nga m\u00e4nniskor brukar marker d\u00e4r de saknar formell \u00e4gander\u00e4tt.<\/p>\n

-Detta skapar en rad sociala och milj\u00f6m\u00e4ssiga konflikter, s\u00e4ger Mauricio Torres.<\/p>\n

Han menar att det ocks\u00e5 ytterligare har drivit p\u00e5 avskogningen.<\/p>\n

-Skogar huggs ner f\u00f6r att ge plats f\u00f6r \u00e5kermark. Ett vanligt p\u00e5st\u00e5ende i omr\u00e5det l\u00e4ngs BR-163 \u00e4r att “den som hugger ner skogen ocks\u00e5 \u00e4r \u00e4gare till marken”. Det betyder allts\u00e5 att avskogning har f\u00f6rvandlats till en metod f\u00f6r att ta \u00f6ver offentlig mark, s\u00e4ger Mauricio Torres.<\/p>\n

Raimunda Nogueira, som ocks\u00e5 \u00e4r verksam vid Ufopa, p\u00e5pekar att m\u00e5nga sm\u00e5b\u00f6nder i n\u00e4rheten av BR-163 v\u00e4ljer att s\u00e4lja sina marker – och att storskaliga \u00e4gare blir allt vanligare. Avskogningen av Amazonas b\u00f6rjade \u00f6ka redan under 1960-talet. Men enligt Raimunda Nogueira s\u00e5g sm\u00e5odlarna d\u00e5 till att \u00e5tminstone delar av skogarna blev kvar.<\/p>\n

-N\u00e4r de stora jordbruksf\u00f6retagen kom in b\u00f6rjade omr\u00e5den att renskrapas, s\u00e4ger Raimunda Nogueira, som ber\u00e4knat att n\u00e4rmare 120 000 hektar skog har sk\u00f6vlats f\u00f6r att ge plats f\u00f6r sojaodlingar.<\/p>\n

Mauricio Torres s\u00e4ger att de sociala problemen i m\u00e5nga orter i Par\u00e1 dessutom har f\u00f6rv\u00e4rrats. Att fler lastbilschauff\u00f6rer reser l\u00e4ngs v\u00e4gen har lett till en \u00f6kad prostitution.<\/p>\n

-Det \u00e4r viktigt att understryka att upprustningen av BR-163 inte handlar om att st\u00e4rka den lokala infrastrukturen, utan fr\u00e4mst tj\u00e4nar de stora sojaproducenterna i Mato Grosso. Par\u00e1 fungerar bara som en transportkorridor f\u00f6r sojaexport\u00f6rerna, Mauricio Torres.<\/p>\n

*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dessa.<\/p>\n