Bajos de Haina, 151218 (IPS) – En majoritet av befolkningen i industristaden Bajos de Haina i Dominikanska republiken rapporteras lida av \u00e5kommor som astma, lung- eller magproblem. Trots att staden klassats som en av de mest f\u00f6rorenade i v\u00e4rlden forts\u00e4tter fler \u00e4n hundra fabriker att spy ut giftig r\u00f6k \u00f6ver inv\u00e5narna.<\/p>\n
<\/p>\n
Den viktiga hamn- och industristadens str\u00e4nder \u00e4r t\u00e4ckta med skr\u00e4p, sophanteringen fungerar inte som den ska och luften \u00e4r mycket f\u00f6rorenad.<\/p>\n
-Den enda g\u00e5ngen som vi n\u00e4mns i nyheterna \u00e4r i samband med att detta \u00e4r en av v\u00e4rldens mest f\u00f6rorenade platser, s\u00e4ger l\u00e4raren Adriana Vallejo fr\u00e5n Bajos de Haina till IPS.<\/p>\n
Hon h\u00e4nvisar till den lista \u00f6ver v\u00e4rldens tio mest f\u00f6rorenade platser som \u00e5terkommande presenteras av New York-baserade Blacksmith Institute. I institutets senaste rapport fr\u00e5n 2013 hamnade Bajos de Haina p\u00e5 tredje plats, efter Dzerzjinsk i Ryssland och Tjernobyl i Ukraina, staden som drabbades av en k\u00e4rnkraftskatastrof 1986.<\/p>\n
-De i toppen bryr sig inte om milj\u00f6problemen. Vi h\u00e4r l\u00e4ngre ner kan i praktiken inte g\u00f6ra n\u00e5gonting, s\u00e4ger Adriana Vallejo.<\/p>\n
Enligt en kartl\u00e4ggning som gjordes f\u00f6rra \u00e5ret i Dominikanska republiken s\u00e5 lever en tredjedel av de 159 000 inv\u00e5narna i denna f\u00f6rorenade stad i fattigdom.<\/p>\n
Adriana Vallejo ber\u00e4ttar att befolkningen anordnar protestmarscher n\u00e4r milj\u00f6situationen blir s\u00e4rskilt sv\u00e5r.<\/p>\n
-Folk tvingas ut p\u00e5 gatorna f\u00f6r att protestera mot allvarliga problem som n\u00e4r det startats br\u00e4nder p\u00e5 soptippen och r\u00f6ken l\u00e4gger sig \u00f6ver staden.<\/p>\n
Ett oljeraffinaderi och stadens industri, som tillverkar bland annat kemiska produkter, l\u00e4kemedel och metaller, sl\u00e4pper \u00e5rligen ut stora m\u00e4ngder av bland annat formaldehyd, bly, ammonium och svavelsyra. Sammanlagt har utsl\u00e4pp av 84 farliga \u00e4mnen identifieras, varav 65 klassas som s\u00e4rskilt farliga.<\/p>\n
\u00c4ven floder och kust f\u00f6rgiftas av utsl\u00e4ppen. Vetenskapliga studier har visar att en majoritet av lokalbefolkningen lider av olika \u00e5kommor, d\u00e4ribland diarr\u00e9, astma och luftv\u00e4gsinfektioner.<\/p>\n
P\u00e5 soptippen ligger enorma m\u00e4ngder hush\u00e5llsavfall i \u00f6ppen dager. Matematikl\u00e4raren Juan Ventura visar IPS platsen d\u00e4r soptippen ligger. Han ber\u00e4ttar att det l\u00e5g en skog h\u00e4r tidigare, d\u00e4r han brukade leka som barn.<\/p>\n
-H\u00e4r dumpas stadens sopor utan n\u00e5gra som helst kontroller. Det \u00e4r ynkligt att de lokala myndigheterna inte satsar p\u00e5 \u00e5tervinning. En del m\u00e4nniskor s\u00f6ker igenom soporna p\u00e5 egen hand, utan skyddsutrustning, s\u00e4ger Juan Ventura, samtidigt som han pekar mot ett dussintal m\u00e4n och kvinnor som letar igenom sopberget i jakt p\u00e5 material som kan s\u00e4ljas.<\/p>\n
En av dem som letar genom soporna \u00e4r en kvinna som \u00e4r inflyttad fr\u00e5n grannlandet Haiti. Hon ber\u00e4ttar att hon tj\u00e4nar r\u00e4tt bra p\u00e5 att leta upp plast som hon sedan kan s\u00e4lja till \u00e5tervinning.<\/p>\n
Milj\u00f6problemen i Bajos de Haina h\u00e4nger enligt de flesta samman med avsaknad av milj\u00f6lagstiftning under m\u00e5nga \u00e5r. I ett av stadens kvarter l\u00e5g det i 20 \u00e5rs tid en \u00e5tervinningsanl\u00e4ggning f\u00f6r batterier som skapade enorma problem. Anl\u00e4ggningen drevs n\u00e4stan helt utan kontroller och befolkningen i omr\u00e5det \u00e4r utsatta f\u00f6r extremt h\u00f6ga blyniv\u00e5er. I ett \u00e5rtionde protesterade lokalbefolkningen mot anl\u00e4ggningen innan landets myndigheter till sist beslutade att st\u00e4nga den 1999.<\/p>\n
F\u00f6r femton \u00e5r sedan inf\u00f6rdes en ny milj\u00f6lag, men enligt lokalinv\u00e5narna till\u00e4mpas den l\u00e5ngt ifr\u00e5n fullt ut.<\/p>\n
-Det finns ingen respekt f\u00f6r milj\u00f6n. Fabrikerna kontrolleras inte, de dumpar sitt avfall i floderna eller genom sina skorstenar. Situationen har bara blivit v\u00e4rre med \u00e5ren, s\u00e4ger r\u00f6rmokaren Mackenzie And\u00fajar, som lever i n\u00e4rheten av den f\u00f6rorenade stranden Gringo i stadens utkant.<\/p>\n
Floden \u00d1ag\u00e1, som har sitt utlopp vid stranden, \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6rorenad av sopor. Plastflaskor, f\u00f6rpackningar och gamla textilier ligger spridda l\u00e4ngs stranden, medan barn leker ute i vattnet. Utsikten best\u00e5r av r\u00f6kpelare fr\u00e5n den n\u00e4rliggande fabrikerna.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dessa.<\/p>\n
Bajos de Haina, 151218 (IPS) – En majoritet av befolkningen i industristaden Bajos de Haina i Dominikanska republiken rapporteras lida av \u00e5kommor som astma, lung- eller magproblem. Trots att staden klassats som en av de mest f\u00f6rorenade i v\u00e4rlden forts\u00e4tter… Continue Reading