Belterra, 151210 (IPS) – I den nordbrasilianska delstaten Par\u00e1 i Amazonas har storskaliga sojaodlingar tr\u00e4ngt undan m\u00e5nga sm\u00e5b\u00f6nder och deras odlingar. M\u00e5nga \u00e4r mycket kritiska till den monokultur som tagit \u00f6ver i sojaexportens sp\u00e5r.<\/p>\n
<\/p>\n
Den tio mil l\u00e5nga motorv\u00e4gen fr\u00e5n Santar\u00e9m till Belterra l\u00f6per mellan \u00e4ndl\u00f6sa rader av pl\u00f6jda f\u00e4lt. Bara p\u00e5 enstaka platser \u00e5terst\u00e5r fickor av den regnskog som tidigare t\u00e4ckte hela regionen.<\/p>\n
P\u00e5 f\u00e4lten arbetar moderna traktorer med att pl\u00f6ja markerna f\u00f6r att g\u00f6ra plats f\u00f6r nya planteringar av sojab\u00f6nor. Den moderna tekniken st\u00e5r i stark kontrast till de betydligt enklare redskap som anv\u00e4nds av de lokala jordbrukarna.<\/p>\n
Sm\u00e5bonden Jos\u00e9 de Souza, som bor p\u00e5 landsbygden i kommunen Belterra, suckar n\u00e4r sojaodlingarna kommer p\u00e5 tal.<\/p>\n
-Storproducenterna tj\u00e4nar bra p\u00e5 sojaodlingarna, men de skadar sm\u00e5b\u00f6nderna eftersom avskogningen har lett till fler torkor, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n
Dessutom menar han att v\u00e4rmen f\u00f6rv\u00e4rrats med tiden, n\u00e5got som syns p\u00e5 Jos\u00e9 de Souzas banantr\u00e4d, som \u00e4r svedda av den heta solen. Liksom m\u00e5nga andra sm\u00e5b\u00f6nder menar han att utbredningen av sojaf\u00e4lt tr\u00e4ngt undan de lokala odlingarna.<\/p>\n
Enligt myndigheterna upptar sojaodlingarna nu 60 000 hektar av den odlingsbara arealen p\u00e5 740 000 hektar i regionen Santar\u00e9m. Men Raimunda Nogueira, vid Par\u00e1s federala universitet, menar att sojaodlingarnas utbredning i verkligheten \u00e4r n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 stor.<\/p>\n
Den storskaliga produktionen har \u00e4ven medf\u00f6rt en \u00f6kad anv\u00e4ndning av bek\u00e4mpningsmedel. Lokala sm\u00e5b\u00f6nder menar att v\u00e4xtgifterna har skadat b\u00e5de jordar och boskap.<\/p>\n
-Gr\u00f6dorna d\u00f6r och jorden blir obrukbar, och l\u00f6sningen d\u00e5 blir att s\u00e4lja jorden, s\u00e4ger Jefferson Correa, som f\u00f6retr\u00e4der den lokala ickestatliga organisationen Fase Amazonia, till IPS.<\/p>\n
Bland lokalbefolkningen \u00e4r det dessutom en vanlig uppfattning att allt fler m\u00e4nniskor har drabbats av lungsjukdomar och hudproblem, \u00e4ven om det saknas vetenskapliga bevis.<\/p>\n
Enligt Selma da Costa som \u00e4r engagerad i en lokal fackf\u00f6rening f\u00f6r b\u00f6nder i Belterra har n\u00e4rmare 65 procent av sm\u00e5b\u00f6nderna valt att flytta.<\/p>\n
-De flyttar eftersom ingen st\u00e5r ut med stanken fr\u00e5n bek\u00e4mpningsmedlen. Folk blir sjuka. Gravida kvinnor insjuknar och ingen f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n
Selma da Costa s\u00e4ger att m\u00e5nga v\u00e4ljer att s\u00e4lja sina jordar till kraftiga underpriser.<\/p>\n
-De ger i praktiken bort sina jordar till de stora producenterna med f\u00f6rhoppningen att deras liv ska bli b\u00e4ttre. Men sedan kan de inte f\u00f6rs\u00f6rja sig eftersom de inte har n\u00e5gon jord att bruka.<\/p>\n
Jefferson Correa p\u00e5pekar att jordarna h\u00e4r var mycket billiga f\u00f6r 15 \u00e5r sedan. Men m\u00e5nga av dem som s\u00e5lde sina marker f\u00f6r sm\u00e5pengar d\u00e5 har sedan \u00e5ngrat sig.<\/p>\n
-De reste till staden och gjorde av med sina pengar. Men sedan hade de inget val utan tvingades att komma tillbaka till landsbygden och b\u00f6rja arbeta som jordbruksarbetare \u00e5t dem som k\u00f6pt deras jordar, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Utvecklingen inleddes f\u00f6r 15 \u00e5r sedan n\u00e4r den USA-baserade matj\u00e4tten Cargill byggde en hamn vid en flod i staden Santar\u00e9m. D\u00e4rifr\u00e5n kunde soja och andra gr\u00f6dor sedan skeppas vidare ut mot Atlantkusten.<\/p>\n
Brasilien \u00e4r v\u00e4rldens n\u00e4st st\u00f6rsta producent av och fr\u00e4msta export\u00f6r av soja, till Kina, Europa och andra marknader.<\/p>\n
Den nya hamnen minskade transportstr\u00e4ckorna betydligt och lockade till sig m\u00e4ngder av sojaproducenter. Men i takt med att sojaf\u00e4lten bredde ut sig sk\u00f6vlades stora arealer av skogar, ber\u00e4ttar C\u00e1ndido Cunha vid det statliga jordreformsinstitutet Incra.<\/p>\n
Nelio Aguiar, som arbetar f\u00f6r myndigheterna i Santar\u00e9m, menar samtidigt att sojaf\u00e4lten drivit p\u00e5 utvecklingen i regionen, till modernare former av jordbruk.<\/p>\n
-I dag har vi mer storskaliga jordbruk, och varje sk\u00f6rd skapar stora f\u00f6rtj\u00e4nster, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n
Kritiska r\u00f6ster menar dock att en tryggad livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning \u00e4r hotad.<\/p>\n
-Nu m\u00e5ste allt k\u00f6pas p\u00e5 marknaden, till och med ris och b\u00f6nor, s\u00e5nt vi inte beh\u00f6vde betala f\u00f6r tidigare eftersom vi odlade det sj\u00e4lva, s\u00e4ger Jos\u00e9 de Souza.<\/p>\n
Selma da Costa fyller i: -Varf\u00f6r tvingas vi k\u00f6pa? F\u00f6r att vi inte har n\u00e5gra jordar l\u00e4ngre. Och det som vi odlar blir f\u00f6rgiftat.<\/p>\n
Jefferson Correa, vid organisationen Fase Amazonia, menar att de statliga st\u00f6dprogrammen f\u00f6r familjejordbruk m\u00e5ste ut\u00f6kas.<\/p>\n
En annan l\u00f6sning \u00e4r att sm\u00e5b\u00f6nderna g\u00e5r samman i f\u00f6rbund eller kooperationer. Jos\u00e9 de Souza \u00e4r medlem i kooperationen S\u00e3o Raimundo do Fe em Deus. N\u00e4r IPS bes\u00f6ker gruppen sitter ett antal av kooperationens medlemmar och skalar och f\u00f6rbereder en stor sats kassava som ska malas till det mj\u00f6l som utg\u00f6r en bas i brasiliansk mat.<\/p>\n
-Vi m\u00e5ste hj\u00e4lpa varandra eftersom sm\u00e5b\u00f6nderna st\u00e5r inf\u00f6r en s\u00e5 sv\u00e5r situation i dag, s\u00e4ger Jos\u00e9 de Souza.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Belterra, 151210 (IPS) – I den nordbrasilianska delstaten Par\u00e1 i Amazonas har storskaliga sojaodlingar tr\u00e4ngt undan m\u00e5nga sm\u00e5b\u00f6nder och deras odlingar. M\u00e5nga \u00e4r mycket kritiska till den monokultur som tagit \u00f6ver i sojaexportens sp\u00e5r.<\/p>\n","protected":false},"author":1514,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,6,1,15,12,11],"tags":[],"class_list":["post-17225","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","category-ekonomi","category-headlines","category-latinamerika","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17225","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1514"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17225"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17225\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17225"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17225"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17225"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}