Paris, 151209 (IPS) – Surinam f\u00f6rlorar mangroveskog i snabb takt. Forskare varnar f\u00f6r att alla mangrovetr\u00e4d l\u00e4ngs kusten kan vara borta om 30 \u00e5r om inte \u00e5tg\u00e4rder vidtas.<\/p>\n
<\/p>\n
Sieuwnath Naipal som \u00e4r professor i hydrologi vid Anton de Kom University of Suriname bedriver ett projekt d\u00e4r genomsl\u00e4ppliga dammar fungerar som v\u00e5gbrytare l\u00e4ngs kusten. Det \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att “h\u00e4rma naturen” och skapa nya m\u00f6jligheter f\u00f6r mangrovetr\u00e4d att v\u00e4xa och skydda kustlinjen mot ytterligare erosion.<\/p>\n
-Under de senaste tio \u00e5ren har kustlinjen f\u00f6rflyttats 600 meter p\u00e5 vissa platser, s\u00e4ger Sieuwnath Naipal som befinner sig p\u00e5 klimatm\u00f6tet i Paris f\u00f6r att presentera sitt projekt och s\u00f6ka internationellt st\u00f6d.<\/p>\n
Enligt honom \u00e4r kostnaden motsvarande 55 miljoner kronor f\u00f6r varje kilometer av de vallar och dammar som beh\u00f6vs f\u00f6r att skydda kusten i Surinam, ett land bel\u00e4get p\u00e5 Sydamerikas nordkust.<\/p>\n
I landet finns 100 000 hektar mangroveskog spridd \u00f6ver 86 kilometer.<\/p>\n
-Dessa mangroveskogar f\u00e5ngar upp sediment och f\u00f6rhindrar erosion. Omr\u00e5den d\u00e4r det inte finns mangroveskog \u00e4r utsatta f\u00f6r kraftig erosion, s\u00e4ger Sieuwnath Naipal.<\/p>\n
Allt fler m\u00e4nniskor flyttar till kusterna och mangroveskogar f\u00f6rst\u00f6rs f\u00f6r att ge plats f\u00f6r bebyggelse. Kusten \u00e4r t\u00e4tbefolkad – 90 procent av landets 500 000 inv\u00e5nare bor l\u00e4ngs d\u00e4r.<\/p>\n
-Milj\u00f6organisationen Conservation International Surinam st\u00f6djer oss f\u00f6r att kunna visa att det \u00e4r m\u00f6jligt att g\u00f6ra n\u00e5got. Regeringen kan komma att ta \u00f6ver projektet, s\u00e4ger Sieuwnath Naipal.<\/p>\n
Mangroveskogar ger skydd mot stormar, \u00f6versv\u00e4mningar och flodv\u00e5gor. Skogarna har ocks\u00e5 en rik biologisk m\u00e5ngfald. L\u00f6v och r\u00f6tter ger n\u00e4ring till plankton, fiskar och skaldjur. M\u00e5nga f\u00e5glar och d\u00e4ggdjur lever i skogarna.<\/p>\n
-Vi beh\u00f6ver hj\u00e4lp med finansiering. De stigande havsniv\u00e5erna p\u00e5verkar kustomr\u00e5den som inte \u00e4r skyddade. Vi har inte de pengar som kr\u00e4vs f\u00f6r att kunna bygga h\u00f6ga vallar och dammar, s\u00e4ger ambassad\u00f6r Albert Ramdin som \u00e4r r\u00e5dgivare till utrikesministern i Surinam.<\/p>\n
Han s\u00e4ger att regeringen \u00e5tagit sig att genomf\u00f6ra \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att anpassa samh\u00e4llen till den p\u00e5g\u00e5ende klimatf\u00f6r\u00e4ndringen.<\/p>\n
-Vi har liten avskogning – mindre \u00e4n en procent – s\u00e5 vi skyddar v\u00e5ra naturresurser ganska bra. Men det \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt eftersom vi p\u00e5verkas utifr\u00e5n, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n
Surinam \u00e4r t\u00e4ckt av regnskog och skyddet av dessa \u00e4r en nationell prioritet. Tack vare skogarna absorberas mer koldioxid i landet \u00e4n vad som sl\u00e4pps ut vid f\u00f6rbr\u00e4nning av fossila br\u00e4nslen.<\/p>\n
-V\u00e5ra skogar absorberar 8,8 miljoner ton koldioxid medan v\u00e5ra utsl\u00e4pp \u00e4r 7 miljoner ton. Medan m\u00e5nga l\u00e4nder str\u00e4var efter att bli koldioxidneutrala \u00e4r vi redan koldioxidnegativa, s\u00e4ger Rabin Parmessar, landets minister f\u00f6r offentlig f\u00f6rvaltning.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n