Goroka, Papua New Guinea, 151116 (IPS) – N\u00e4rmare en tredjedel av befolkningen i Papua New Guinea lider brist p\u00e5 mat och vatten p\u00e5 grund av den sv\u00e5ra torka som drabbat landet. Samtidigt varnas f\u00f6r att torkans effekter kan bli mycket l\u00e5ngvariga.<\/p>\n
<\/p>\n
Experter h\u00e4vdar att torkan i Papua Nya Guinea, som \u00e4r den v\u00e4rsta p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r, h\u00e4nger samman med v\u00e4derfenomenet El Ni\u00f1o och att dess effekter kan komma att best\u00e5 \u00e4nda fram till i mars n\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n
Dickson Guina, ordf\u00f6rande f\u00f6r landets nationella katastrofenhet, s\u00e4ger till IPS att 2,4 miljoner m\u00e4nniskor i olika delar av landet har brist p\u00e5 mat och vatten. Det har \u00e4ven kommit rapporter om att m\u00e5nga skolor och sjukhus tvingats st\u00e4nga p\u00e5 grund av brist p\u00e5 vatten.<\/p>\n
-Bristen p\u00e5 vatten \u00e4r v\u00e5rt stora problem, vi har ingen flod i n\u00e4rheten s\u00e5 vi \u00e4r beroende av nederb\u00f6rd f\u00f6r att f\u00e5 tag p\u00e5 dricksvatten, s\u00e4ger Mangab Selau, som bor i kustbyn Siar i provinsen Madang.<\/p>\n
\u00c5tta av tio av landets 7,3 miljoner inv\u00e5nare bor p\u00e5 landsbygden och lever p\u00e5 sina egna odlingar. Men sedan den torra s\u00e4songen inleddes i maj har floder och vattendrag torkat ut, liksom odlingar av basvaror som s\u00f6tpotatis och rotfrukten taro.<\/p>\n
Landets regering har nu avsatt sammanlagt motsvarande n\u00e4rmare 500 miljoner kronor som ska anv\u00e4ndas f\u00f6r att motverka torkans effekter i landets alla distrikt. Den senaste extrema torkan i Papua Nya Guinea intr\u00e4ffade mellan 1997 och 1998, och drabbade d\u00e5 en femtedel av befolkningen.<\/p>\n
L\u00e4karen Scott Dooley vid Kudjip Nazarene-sjukhuset i Mt Hagen, menar att det finns en \u00f6kad risk f\u00f6r att vattenburna sjukdomar ska spridas.<\/p>\n
-M\u00e5nga mindre floder \u00e4r uttorkade och m\u00e4ngder av m\u00e4nniskor samlas vid de stora floderna. Dessa vattenk\u00e4llor blir mer kontaminerade och detta leder till fler fall av magsjukdomar, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n
Enligt V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen WHO var diarr\u00e9sjukdomar redan innan torkan en vanlig orsak till d\u00f6dsfall bland barn som \u00e4nnu inte hunnit fylla fem \u00e5r.<\/p>\n
Scott Dooley ber\u00e4ttar att de tv\u00e5 sjukhus som finns i grannprovinsen Simbu periodvis tvingats st\u00e4nga p\u00e5 grund av bristen p\u00e5 rent vatten.<\/p>\n
Papua Nya Guinea \u00e4r normalt ett av de l\u00e4nder i v\u00e4rlden som upplever mest nederb\u00f6rd. Den torra s\u00e4songen mellan maj och oktober kan dock f\u00f6rv\u00e4rras n\u00e4r klimatfenomenet El Ni\u00f1o blir s\u00e4rskilt p\u00e5tagligt. Detta intr\u00e4ffar normalt mellan vart tredje och sjunde \u00e5r, men effekten har blivit extra k\u00e4nnbar i \u00e5r. \u00c4ven andra \u00f6nationer som Fiji, Tonga och Salomon\u00f6arna har drabbats.<\/p>\n
I orten Avaninofi i Papua Nya Guinea har de 6 700 inv\u00e5narna drabbats av sv\u00e5r missv\u00e4xt och bristen p\u00e5 mat kommer att f\u00f6rbli sv\u00e5r den n\u00e4rmaste tiden. Byns kvinnor, som ansvarar f\u00f6r odlingarna, tvingas nu arbeta h\u00e5rt f\u00f6r att hitta alternativ mat till sina familjer.<\/p>\n
-Jorden \u00e4r mycket h\u00e5rd och vi har f\u00f6rs\u00f6kt bevattna den med flodvatten, men det har inte hj\u00e4lpt. Nu lever vi p\u00e5 bananer, jag g\u00f6r mat p\u00e5 tv\u00e5, tre bananer till barnen innan de ska iv\u00e4g till skolan, s\u00e4ger jordbrukaren Lisa Ovifa i Avaninofi till IPS.<\/p>\n
F\u00f6rhoppningsvis kommer n\u00e4sta nederb\u00f6rd snart.<\/p>\n
-Men n\u00e4r regnen v\u00e4l kommer s\u00e5 kommer det att dr\u00f6ja l\u00e4nge innan odlingarna har \u00e5terh\u00e4mtat sig. Jag vet inte hur vi ska \u00f6verleva, s\u00e4ger Lisa Ovifa.<\/p>\n
N\u00e4r v\u00e4l regnet \u00e5terkommer kommer det att dr\u00f6ja tre m\u00e5nader innan det g\u00e5r att sk\u00f6rda kassava och s\u00f6tpotatis och fem m\u00e5nader innan odlingarna av taro \u00e4r f\u00e4rdiga.<\/p>\n
P\u00e5 sikt hotar dessutom klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna att ytterligare f\u00f6rs\u00e4mra sm\u00e5b\u00f6ndernas m\u00f6jligheter att f\u00f6rs\u00f6rja sina familjer.<\/p>\n
-Jag har m\u00e4rkt att det \u00e4r betydligt varmare b\u00e5de natt och dag j\u00e4mf\u00f6rt med hur det var f\u00f6r flera \u00e5r sedan. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna har gjort v\u00e5ra liv som odlare mycket sv\u00e5rare. Det \u00e4r tyngre att arbeta i hettan och v\u00e5ra gr\u00f6dor vissnar och torkar snabbare, s\u00e4ger Mangab Selau i byn Siar.<\/p>\n
FN-organet UNOCHA har samtidigt varnat f\u00f6r att effekterna av den nuvarande torkan riskerar att f\u00f6rv\u00e4rras fram till det f\u00f6rsta kvartalet n\u00e4sta \u00e5r, och att 4,7 miljoner m\u00e4nniskor i elva olika l\u00e4nder i s\u00f6dra Stilla Havet l\u00f6per risk att drabbas h\u00e5rt.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Goroka, Papua New Guinea, 151116 (IPS) – N\u00e4rmare en tredjedel av befolkningen i Papua New Guinea lider brist p\u00e5 mat och vatten p\u00e5 grund av den sv\u00e5ra torka som drabbat landet. Samtidigt varnas f\u00f6r att torkans effekter kan bli mycket… Continue Reading