{"id":17188,"date":"2015-11-12T13:40:01","date_gmt":"2015-11-12T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/11\/12\/skolmaten-blev-uppsving-for-brasilianska-smabonder\/"},"modified":"2015-11-12T13:40:01","modified_gmt":"2015-11-12T13:40:01","slug":"skolmaten-blev-uppsving-for-brasilianska-smabonder","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/11\/12\/skolmaten-blev-uppsving-for-brasilianska-smabonder\/","title":{"rendered":"Skolmaten blev uppsving f\u00f6r brasilianska sm\u00e5b\u00f6nder"},"content":{"rendered":"

Itabora\u00ed, 151112 (IPS) – F\u00f6r sju \u00e5r sedan inf\u00f6rdes en lag i Brasilien som sl\u00e5r fast att landets skolbespisningar ska k\u00f6pa in en del av sina r\u00e5varor fr\u00e5n lokala familjejordbruk. Nu har modellen kopierats i ett flertal andra l\u00e4nder.<\/p>\n

<\/p>\n

\u00c5r 2009 inf\u00f6rdes en lag som inneb\u00e4r att minst 30 procent av de pengar som landets kommuner f\u00e5r till skolmat ska anv\u00e4ndas f\u00f6r ink\u00f6p fr\u00e5n lokala familjejordbruk. Lagen inneb\u00e4r att m\u00e5nga sm\u00e5b\u00f6nder pl\u00f6tsligt f\u00e5tt tillg\u00e5ng till en ny och viktig marknad.<\/p>\n

-Men det inneb\u00e4r ocks\u00e5 att matens kvalit\u00e9 f\u00f6rb\u00e4ttrats, s\u00e4ger tv\u00e5barnsmamman Jaqueline Lameira.<\/p>\n

Hon \u00e4r med i ett r\u00e5d som granskar skolmaten i Itabora\u00ed. I denna kommun kommer mer \u00e4n 40 procent av de frukostar och luncher som serveras i skolorna fr\u00e5n lokala sm\u00e5b\u00f6nder, enligt Inai\u00e1 Figueiredo, som \u00e4r chef f\u00f6r n\u00e4ringsfr\u00e5gor vid den lokala jordbruksmyndigheten. Skillnaderna \u00e4r enligt henne stora j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare. Numera \u00e4r den mat som serveras i skolorna betydligt mer varierad – och mer gr\u00f6nsaksbaserad.<\/p>\n

-Efterr\u00e4tterna best\u00e5r av frukt, aldrig godis, och juicen \u00e4r s\u00f6tad med lokalt producerad honung i st\u00e4llet f\u00f6r socker, ber\u00e4ttar Inai\u00e1 Figueiredo.<\/p>\n

Penha Maria Flausina arbetar som skolkock vid Jo\u00e3o Baptista Caffaro-skolan som ligger i ett fattigt omr\u00e5de.<\/p>\n

-Barnen \u00e4ter allt och ber om p\u00e5backning, s\u00e4ger hon skrattade medan hon visar upp majs, okra, squash och f\u00e4rsk frukt som precis anl\u00e4nt till skolans skafferi.<\/p>\n

Lagen som klubbades igenom 2009 hade en l\u00e5ng f\u00f6rhistoria och inf\u00f6rdes trots h\u00e5rt motst\u00e5nd fr\u00e5n vissa starka grupper, ber\u00e4ttar ekonomen Francisco Menezes f\u00f6r IPS. Han var genom organisationen Consea med och drev fram f\u00f6r\u00e4ndringen.<\/p>\n

-Skolmatsindustrin \u00e4r enorm och omfattar i dag 45 miljoner elever. Tidigare dominerades den av f\u00f6retag som ibland hade kontrakt f\u00f6r alla skolor i vissa kommuner. Och n\u00e4r leverant\u00f6rer f\u00e5r monopol uppst\u00e5r ofta en kombination av l\u00e5g kvalitet och h\u00f6gre priser, s\u00e4ger Francisco Menezes.<\/p>\n

Numera f\u00e5r de f\u00f6retag som motsatte sig lagen n\u00f6ja sig med som mest 70 procent av marknaden. Fast Francisco Menezes p\u00e5pekar att lagen efterlevs olika mycket i olika delar av landet. -Vissa kommuner f\u00f6ljer lagen, andra inte. Sen finns det en del kommuner i s\u00f6dra Brasilien d\u00e4r hundra procent av r\u00e5varorna numera kommer fr\u00e5n familjejordbruk.<\/p>\n

Sm\u00e5odlaren Idevan Correa i Itabora\u00ed s\u00e4ger att lagen var efterl\u00e4ngtad.<\/p>\n

-Den borde ha funnits redan n\u00e4r slaveriet avskaffades, s\u00e4ger Idevan Correa, som \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r ett lokal bondef\u00f6rbund.<\/p>\n

Sj\u00e4lv kan han numera s\u00e4lja majs, b\u00f6nor, potatis och frukt till de lokala skolorna f\u00f6r sammanlagt motsvarande 45 000 kronor om \u00e5ret. Det \u00e4r den \u00f6vre gr\u00e4ns som \u00e4r till\u00e5ten f\u00f6r varje lokal odlare.<\/p>\n

-Det \u00e4r bra med en \u00f6vre gr\u00e4ns som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r fler odlare att s\u00e4lja, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Han p\u00e5pekar att de lokala skolorna k\u00f6per in maten till “butikspriser”, samt att myndigheterna bist\u00e5r med transporterna. Detta skiljer sig fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4ljningen p\u00e5 de vanliga marknaderna d\u00e5 en del av f\u00f6rtj\u00e4nsten f\u00f6rsvinner till mellanh\u00e4nder som betalar s\u00e4mre.<\/p>\n

Den brasilianska modellen att koppla samman familjejordbruk med satsningar p\u00e5 skolmatsprogram har sedan den inf\u00f6rdes kopierats i flera andra l\u00e4nder i Latinamerika och Afrika, d\u00e4ribland Bolivia, Mali, Mo\u00e7ambique och Senegal.<\/p>\n

*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dessa.<\/p>\n