Shamva, Zimbabwe, 151029 (IPS) – Skadedjur och svampangrepp f\u00f6rst\u00f6r sk\u00f6rdar och utg\u00f6r ett hot mot h\u00e4lsan och en tryggad livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning. I Zimbabwe unders\u00f6ks nya s\u00e4tt att undvika f\u00f6rluster som uppst\u00e5r n\u00e4r man lagrar gr\u00f6dor. <\/p>\n
<\/p>\n
F\u00f6rra \u00e5ret f\u00f6rlorade Mollene Kachambwa fem ton majs som familjen hade sk\u00f6rdat p\u00e5 grund av svampangrepp och skadedjur. Nu anv\u00e4nder hon inte l\u00e4ngre polyetens\u00e4ckar utan lagrar sk\u00f6rdar i luftt\u00e4ta galvaniserade metallsilos som st\u00e5r emot angreppen.<\/p>\n
Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, drabbas en fj\u00e4rdedel av v\u00e4rldens gr\u00f6dor av m\u00f6geltoxiner. Aflatoxin \u00e4r ett m\u00f6gelgift, en f\u00f6rorening som produceras av svampar och som kan angripa majs p\u00e5 f\u00e4ltet och som finns kvar n\u00e4r majsen lagras. I Zimbabwe har man funnit h\u00f6ga halter av toxinerna i majsodlingar, men \u00e4ven i odlingar av baljv\u00e4xter.<\/p>\n
M\u00f6geltoxiner har kopplats samman med ett f\u00f6rsvagat immunf\u00f6rsvar, en \u00f6kad cancerrisk och h\u00e4mmad tillv\u00e4xt bland barn. Sp\u00e4dbarn kan f\u00e5 i sig m\u00f6geltoxiner via modersmj\u00f6lken.<\/p>\n
USA:s nationella folkh\u00e4lsomyndighet ber\u00e4knar att fler \u00e4n 4,5 miljarder m\u00e4nniskor i utvecklingsl\u00e4nder exponeras f\u00f6r aflatoxiner. Varje \u00e5r d\u00f6r 26 000 m\u00e4nniskor i Afrika s\u00f6der om Sahara i levercancer som kan kopplas till aflatoxiner uppger livsmedelsinstitutet IFPRI i Washington.<\/p>\n
Mollene Kachambwa har sina odlingar i byn Kachambwa 75 kilometer norr om Zimbabwes huvudstad Harare. Tidigare lade hon flera hundra kronor per s\u00e4song p\u00e5 bek\u00e4mpningsmedel mot skadedjur som vivlar som f\u00f6rst\u00f6r majsen. Men medlet kunde inte skydda mot svampangrepp.<\/p>\n
-Jag \u00e4r f\u00f6rvissad om att min majs nu \u00e4r s\u00e4ker. Jag har f\u00e5tt l\u00e4ra mig att torka majsen ordentligt innan f\u00f6rvaring och anv\u00e4nda en luftt\u00e4t f\u00f6rsegling. Jag kan ocks\u00e5 kontrollera att fukthalten inte \u00e4r f\u00f6r h\u00f6g, s\u00e4ger Mollene Kachambwa.<\/p>\n
Forskare i Zimbabwe unders\u00f6ker f\u00f6r n\u00e4rvarande hur m\u00f6gelgifter kan minska inom jordbruket. Projektet i tolv distrikt i Zimbabwe kommer att p\u00e5g\u00e5 i \u00f6ver tv\u00e5 \u00e5r och genomf\u00f6rs i samarbete med den franska hj\u00e4lporganisationen Action Contre la Faim, University of Zimbabwe i Harare och landets regering. Luftt\u00e4ta spannm\u00e5lssilon och s\u00e4ckar med hermetisk f\u00f6rslutning anv\u00e4nds f\u00f6r att minska f\u00f6rekomsten av aflatoxin.<\/p>\n
-Vi vill f\u00f6rst\u00e5 omfattningen av problemet. Om aflatoxinhalten \u00e4r h\u00f6g i majsen som produceras i Zimbabwe inneb\u00e4r det en risk f\u00f6r m\u00e4nniskors h\u00e4lsa och kan p\u00e5verka handeln med majs, s\u00e4ger Charlene Ambali projektkoordinator vid organisationen Action Contre la Faim.<\/p>\n
Alice Mhonda i byn Mushowani sk\u00f6rdade tv\u00e5 ton majs f\u00f6rra s\u00e4songen och har lagrat majsen i s\u00e4ckar med hermetisk f\u00f6rslutning.<\/p>\n
-Jag ska \u00f6ppna s\u00e4ckarna i februari f\u00f6r att se om metoden fungerat. Jag \u00e4r glad f\u00f6r att jag inte har beh\u00f6vt k\u00f6pa bek\u00e4mpningsmedel. F\u00f6rra s\u00e4songen k\u00f6pte jag sju burkar bek\u00e4mpningsmedel men fem s\u00e4ckar majs gick \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rlorade p\u00e5 grund av vivlar och svampangrepp, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n
Jordbrukshush\u00e5ll som konsumerar sin egen majs under mer \u00e4n halva \u00e5ret har valts ut f\u00f6r att delta i unders\u00f6kningen i Zimbabwe. Ut\u00f6ver spannm\u00e5lsprover som analyseras i laboratorier unders\u00f6ks halterna av aflatoxin i blod, urin och br\u00f6stmj\u00f6lk hos odlare.<\/p>\n
-Odlarna \u00e4r entusiastiska \u00f6ver att vara en del av forskningen som kan bidra till att minska f\u00f6rlusterna av sk\u00f6rdar som lagras, s\u00e4ger Loveness Nyanga, ansvarig forskare och lektor vid University of Zimbabwe.<\/p>\n
Allt h\u00f6gre temperaturer och torka kopplad till klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00f6kar risken f\u00f6r m\u00f6gelgifter. D\u00e5liga metoder f\u00f6r torkning och lagring av sk\u00f6rdar bidrar ocks\u00e5 till en \u00f6kad f\u00f6rekomst av gifter, f\u00f6rklarar Ozwell Chitono, som arbetar med att ge st\u00f6d till jordbrukare i distriktet Shamva i Zimbabwe.<\/p>\n
-M\u00e5nga odlare har inte varit medvetna om f\u00f6rekomsten av aflatoxiner och har gett f\u00f6rorenad spannm\u00e5l till h\u00f6ns och getter, s\u00e4ger Ozwell Chitono till IPS.<\/p>\n
Cathrine Chidewe, n\u00e4ringsbiokemist vid University of Zimbabwe, menar att f\u00f6rekomsten av aflatoxiner \u00e4r en fr\u00e5ga som inte tas p\u00e5 allvar i Zimbabwe till f\u00f6ljd av okunskap och brist p\u00e5 forskning. Hennes f\u00f6rhoppning \u00e4r att det p\u00e5g\u00e5ende projektet ska leda till b\u00e4ttre kontroll och f\u00f6rb\u00e4ttrade nationella modeller f\u00f6r lagring av sk\u00f6rdar.<\/p>\n
Problem med livsmedelskvaliteten och livsmedelss\u00e4kerheten till f\u00f6ljd av aflatoxiner utg\u00f6r ett allvarligt hinder i arbetet med att f\u00f6rb\u00e4ttra livsmedel, \u00f6ka jordbruksproduktionen och l\u00e4nka samman sm\u00e5odlare med marknader, uppger stiftelsen African Agricultural Technology Foundation.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n