Rio de Janeiro, 150930 (IPS) – F\u00f6retagsdonationer till politiska partier och enskilda kandidater st\u00e5r i strid med den brasilianska konstitutionen. Det meddelar landets h\u00f6gsta domstol.<\/p>\n
<\/p>\n
H\u00f6gsta domstolens beslut om att de vallagar som till\u00e5ter donationer fr\u00e5n f\u00f6retag st\u00e5r i strid med konstitutionen kom efter en anm\u00e4lan fr\u00e5n advokatsamfundet OAB. Advokatsamfundet menade att vallagen stod i strid med de demokratiska principerna i landets konstitution, som sl\u00e5r fast att alla m\u00e4nniskor \u00e4r politiskt j\u00e4mb\u00f6rdiga.<\/p>\n
I sitt utl\u00e5tande skriver H\u00f6gsta domstolen att f\u00f6retagsdonationer st\u00e5r i strid med konstitutionens f\u00f6rsta paragraf som s\u00e4ger att landets folkvalda m\u00e5ste verka f\u00f6r allm\u00e4nhetens b\u00e4sta, och att det m\u00e5ste r\u00e5da strikta skiljelinjer mellan offentliga och privata intressen.<\/p>\n
Advokatsamfundet skrev i sin anm\u00e4lan att donationer fr\u00e5n f\u00f6retag inneb\u00e4r att ekonomiska or\u00e4ttvisor till\u00e5ts r\u00e5da inom politiken, vilket drabbat demokratin. OAB menar dessutom att f\u00f6retag genom donationer kunnat skaffa sig en otillb\u00f6rlig makt \u00f6ver politiker, vilket kan p\u00e5verka den politik som bedrivs.<\/p>\n
Kampanjfinansiering har dessutom n\u00e4stan alltid varit en faktor n\u00e4r politiska korruptionsskandaler i landet har avsl\u00f6jats.<\/p>\n
H\u00f6gsta domstolens beslut kan h\u00e4nga samman med en p\u00e5g\u00e5ende stora korruptionsskandal inom det statliga oljebolaget Petrobras, d\u00e4r miljardbelopp g\u00e5tt f\u00f6rlorade. Fler \u00e4n 30 politiker har i h\u00e4rvan anklagats f\u00f6r att ha tagit emot mutor fr\u00e5n f\u00f6retag i utbyte mot undertecknade kontrakt, och en del av pengarna ska ha g\u00e5tt till att finansiera partier och kandidater i samband med valkampanjer.<\/p>\n
H\u00f6gsta domstolens beslut kan \u00e4ven komma att f\u00e5 en positiv inverkan p\u00e5 oj\u00e4mst\u00e4lldheten inom politiken, s\u00e4ger sociologen Clara Araujo vid Rio de Janeiros delstatsuniversitet, UERJ, till IPS. Hon har gjort en studie som visar att kvinnliga politiska kandidater f\u00e5r mindre kampanjst\u00f6d b\u00e5de fr\u00e5n sina partier och fr\u00e5n f\u00f6retag j\u00e4mf\u00f6rt med sina manliga kollegor. Detta \u00e4r ett av sk\u00e4len till att bara 10 procent av ledam\u00f6terna i landets underhus \u00e4r kvinnor, och att kvinnorna utg\u00f6r endast drygt 13 procent av ledam\u00f6terna i senaten.<\/p>\n
Fernando Lattman-Weltman, professor i statsvetenskap vid UERJ, menar att beslutet fr\u00e5n H\u00f6gsta domstolen kommer att leda till att b\u00e5de partier och politiska kandidater i framtiden kommer att f\u00e5 betydligt mindre pengar att r\u00f6ra sig med i samband med valkampanjer.<\/p>\n
-Men pengarna kommer samtidigt att hitta andra v\u00e4gar f\u00f6r att p\u00e5verka politiken. Den legala v\u00e4gen genom donationer har st\u00e4ngts, men man kommer att leta efter kryph\u00e5l i lagstiftningen, s\u00e4ger Fernando Lattman-Weltman till IPS.<\/p>\n
Han menar dock att uteblivna kampanjbidrag kommer att v\u00e4nda den utveckling som setts i Brasilien under de senast \u00e5rtiondena – d\u00e4r politikernas valpropaganda blivit allt mer sofistikerad och kostsam. Nu kommer m\u00e5nga politiker i st\u00e4llet att tvingas \u00e5terg\u00e5 till andra former av kampanjarbete – h\u00e5lla tal, anordna m\u00f6ten och engagera m\u00e5nga frivilliga valarbetare.<\/p>\n
N\u00e4sta \u00e5r h\u00e5lls borgm\u00e4star- och kommunalval i landets 5 570 kommuner. Det valet blir ett test f\u00f6r hur politikerna klarar sig utan kampanjbidrag fr\u00e5n f\u00f6retag.<\/p>\n
Sociologen Clara Araujo p\u00e5pekar att statistik fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ende val visat p\u00e5 ett starkt samband mellan hur stora resurser partier och kandidater haft, och de framg\u00e5ngar de haft i valen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Rio de Janeiro, 150930 (IPS) – F\u00f6retagsdonationer till politiska partier och enskilda kandidater st\u00e5r i strid med den brasilianska konstitutionen. Det meddelar landets h\u00f6gsta domstol.<\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,15,10,7],"tags":[],"class_list":["post-17127","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-latinamerika","category-manskliga-rattigheter","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17127","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17127"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17127\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17127"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17127"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17127"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}