Kampala, 150824 (IPS) – Storleken p\u00e5 den fisk som miljontals m\u00e4nniskor i Uganda och i grannl\u00e4nderna \u00e4r beroende av har med tiden minskat. Orsaken \u00e4r de varmare vattentemperaturer som uppst\u00e5tt i klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas sp\u00e5r, och f\u00f6r lokalbefolkningen blir konsekvenserna stora.<\/p>\n
<\/p>\n
Studier visar att fiskarna i flera ugandiska sj\u00f6ar, d\u00e4ribland Victoriasj\u00f6n, har minskat i storlek p\u00e5 grund av stigande vattentemperaturer.<\/p>\n
-Vi har ser en f\u00f6r\u00e4ndring bland fiskbest\u00e5ndet. F\u00f6rr dominerades best\u00e5ndet av stora fiskar, men nu \u00e4r i st\u00e4llet de sm\u00e5 fiskarna som \u00e4r vanligast. Det \u00e4r dessa fiskar som har anpassat sig b\u00e4st till de f\u00f6r\u00e4ndrade f\u00f6rh\u00e5llandena, s\u00e4ger Jackson Efitre, som \u00e4r fiskeriexpert vid Makerere-universitetet i Uganda.<\/p>\n
Han p\u00e5pekar att de mindre fiskarna ocks\u00e5 \u00e4r mindre v\u00e4rdefulla. \u00d6ver en miljon m\u00e4nniskor arbetar inom Ugandas fiskeindustri, och fisken \u00e4r en mycket viktig proteink\u00e4lla f\u00f6r landets befolkning.<\/p>\n
Jackson Efitre har arbetat med en studie kring hur klimatet p\u00e5verkat fiskbest\u00e5ndet och m\u00e4nniskors f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter i flera ugandiska sj\u00f6ar. Studien sl\u00e5r fast att vattentemperaturerna alltid har varierat, men ocks\u00e5 att temperaturerna konstant har \u00f6kat med mellan 0,02 och 0,03 grader Celsius – varje \u00e5r sedan 1980-talet. Det har \u00e4ven slagits fast av FN:s klimatpanel IPCC i tv\u00e5 olika rapporter.<\/p>\n
Mark Olokotum, som arbetat tillsammans med Jackson Efitre med studien, understryker att utvecklingen drabbar de lokala fiskarna h\u00e5rt.<\/p>\n
-Dessa fiskare \u00e4r beroende av milj\u00f6n, och de tvingas nu arbeta l\u00e4ngre och tj\u00e4nar betydligt mindre, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n
F\u00f6r Clement Opedum och hans \u00e5tta s\u00f6ner, som l\u00e4nge levt p\u00e5 att fiska i sj\u00f6n Wamala, har arbetet blivit h\u00e5rdare. F\u00f6rr kunde familjen leva v\u00e4l p\u00e5 att f\u00e5nga tilapiafisk som sedan k\u00f6ptes in av kongolesiska uppk\u00f6pare. Men med tiden har sj\u00f6n minskat allt mer i storlek, och nu finns det en risk f\u00f6r att sj\u00f6n p\u00e5 sikt kommer att f\u00f6rsvinna helt.<\/p>\n
En annan lokal fiskare, Charles Lugambwa, har tvingats \u00f6verge fisket och lever numera i st\u00e4llet p\u00e5 att odla gr\u00f6nsaker p\u00e5 en \u00e5ker som tidigare var sj\u00f6botten. Han ber\u00e4ttar f\u00f6r IPS att tilapiafisken bara \u00e4r en av de fiskarter som det med tiden har blivit allt sv\u00e5rare att f\u00e5nga.<\/p>\n
-Vi brukade f\u00e5nga mycket stora tilapiafiskar, men numera \u00e4r de ganska sm\u00e5 \u00e4ven som fullvuxna, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Enligt forskarna beror den minskande sj\u00f6n p\u00e5 att vatten avdunstar, men \u00e4ven p\u00e5 att tr\u00e4d f\u00e4lls och v\u00e5tmarker f\u00f6rst\u00f6rs. Att tilapiafiskarna minskat i storlek h\u00e4nger dock samman med de stigande vattentemperaturerna.<\/p>\n
Richard Ogutu-Ohwayo, som arbetar vid Nationella fiskeforskningscentret, Naffiri, s\u00e4ger till IPS att insatserna f\u00f6r att hantera klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna hittills inte har tagit med fisket i ber\u00e4kningarna.<\/p>\n
-Det \u00e4r h\u00f6g tid att regeringen tar med vattnens ekosystem och fisket i sina planer f\u00f6r att bem\u00f6ta klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n
Liksom i fler andra \u00f6stafrikanska l\u00e4nder har fisket i Uganda sedan l\u00e4nge bedrivits med traditionella metoder. Experter p\u00e5pekar dock att dessa metoder inte l\u00e4ngre kommer att vara tillr\u00e4ckligt effektiva f\u00f6r att kunna m\u00f6ta de behov som finns f\u00f6r att producera mat \u00e5t befolkningen, och f\u00f6r export. Fiskfabrikerna runt Victoriasj\u00f6n g\u00e5r bara p\u00e5 halva sin kapacitet, och n\u00e5gra anl\u00e4ggningar har f\u00e5tt l\u00e4ggas ner.<\/p>\n
Justus Rutaisire, som \u00e4r expert p\u00e5 vattenfr\u00e5gor vid Ugandas organisation f\u00f6r jordbruksforskning, Naro, menar att det kommer att kr\u00e4vas \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att hj\u00e4lpa de befolkningar som \u00e4r beroende av fisket.<\/p>\n
-Vi m\u00e5ste erbjuda de befolkningar som \u00e4r beroende av sj\u00f6arna ett alternativ om de ska \u00f6verleva. Att inte komma med n\u00e5gra \u00e5tg\u00e4rder snabbt \u00e4r detsamma som att d\u00f6ma dessa befolkningar till d\u00f6den, varnar han.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n