New Delhi, 150508 (IPS) – Den indiska ekonomin har vuxit snabbt p\u00e5 senare \u00e5r, men vissa saker tycks inte f\u00f6r\u00e4ndras. Miljontals indiska daliter f\u00f6ds fortfarande in i en social och ekonomisk marginalisering, uteslutna av ett system och samh\u00e4lle som v\u00e4grar betrakta dem som likv\u00e4rdiga. <\/p>\n
<\/p>\n
P\u00e5 sanskrit betyder ordet dalit undertryckt, krossad eller bruten i bitar. Av Indiens 1,2 miljarder inv\u00e5nare utg\u00f6r de l\u00e5gkastiga, eller “kastl\u00f6sa”, ungef\u00e4r 16 procent av befolkningen – en stor grupp som \u00e4r utsatt f\u00f6r omfattande diskriminering.<\/p>\n
I \u00e5r har det g\u00e5tt 67 \u00e5r sedan Indien vann sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, och landets konstitution fr\u00e5n 1950 sl\u00e5r tydligt fast att inga m\u00e4nniskor ska diskrimineras p\u00e5 grund av sin religion, etnicitet, k\u00f6n, f\u00f6delseort – eller p\u00e5 grund av sin kast. En senare lag sl\u00e5r dessutom fast att den som diskriminerar n\u00e5gon riskerar att d\u00f6mas till f\u00e4ngelse i upp till ett \u00e5r.<\/p>\n
Trots detta formella skydd lever kastv\u00e4sendet kvar i Indien, som brukar kallas f\u00f6r v\u00e4rldens st\u00f6rsta demokrati. Det handlar om ett komplext system av sociala hierarkier som landets tidigare premi\u00e4rminister Manmohan Singh beskrev som ett “kast-apartheid”.<\/p>\n
L\u00e4ngst ned i rangordningen finns daliterna, eller “de ober\u00f6rbara”, en grupp som diskrimineras av alla – s\u00e5v\u00e4l samh\u00e4lle i stort, som av myndigheter.<\/p>\n
Diskrimineringen tar sig en m\u00e4ngd olika uttryck. I vissa byar v\u00e4grar skolelever som tillh\u00f6r h\u00f6gre kaster att \u00e4ta mat som tillretts av daliter. I Madhya Pradesh, en av de delstater i landet d\u00e4r kastsystemet \u00e4r som starkast, f\u00f6rekommer det fortfarande att daliters barn tvingas sitta p\u00e5 separata platser i skolorna.<\/p>\n
En studie gjord av den statliga utbildningssatsningen Sarva Shiksha Abhiyan, har visat att daliter uts\u00e4tts f\u00f6r diskriminering fr\u00e5n tre h\u00e5ll inom skolorna – dels fr\u00e5n l\u00e4rare och skolkamrater, men ocks\u00e5 av hela skolv\u00e4sendet. Vid sidan av att daliter tvingas sitta p\u00e5 separata platser uts\u00e4tts de enligt rapporten ofta f\u00f6r “or\u00e4ttvist h\u00e5rda tillr\u00e4ttavisningar”, de f\u00e5r inte delta vid vissa skolaktiviteter och blir ofta utsatta f\u00f6r “kr\u00e4nkande omd\u00f6men om sin beg\u00e5vning”.<\/p>\n
\u00c4ven i arbetslivet \u00e4r diskrimineringen omfattande. Daliterna h\u00e4nvisas ofta till de minst eftertraktade arbetsuppgifterna – som att sk\u00f6ta sophantering, t\u00f6mma latriner, sopa gator eller hantera d\u00f6da djur eller m\u00e4nniskor.<\/p>\n
Uppgifter fr\u00e5n 2011 visade att n\u00e4rmare 800 000 daliter arbetar med att t\u00f6mma latriner. Trots att det redan 1993 blev f\u00f6rbjudet att anst\u00e4lla n\u00e5gon f\u00f6r den typen av arbete forts\u00e4tter m\u00e5nga hundratusentals daliter att arbeta med att t\u00f6mma latriner och reng\u00f6ra avlopp med sina bara h\u00e4nder.<\/p>\n
Och trots lagstiftningen har det visat sig att \u00e4ven flera indiska myndigheter har fortsatt att anst\u00e4lla daliter f\u00f6r att utf\u00f6ra denna syssla. De flesta som arbetar med latrint\u00f6mningar \u00e4r kvinnor, som tvingas b\u00e4ra avf\u00f6ringen i korgar p\u00e5 sina huvuden till dumpningsplatser som ofta ligger i utkanten av st\u00e4der eller byar.<\/p>\n
Vid sidan av den diskriminering som g\u00f6r att daliter inte f\u00e5r tillg\u00e5ng till markr\u00e4ttigheter, utbildning eller ordentliga arbeten, s\u00e5 uts\u00e4tts \u00e4ven m\u00e5nga f\u00f6r sexuella, fysiska och verbala \u00f6vergrepp av s\u00e5v\u00e4l privatpersoner som av poliser och r\u00e4ttsv\u00e4sende. Att f\u00e5 uppr\u00e4ttelse \u00e4r i m\u00e5nga fall om\u00f6jligt f\u00f6r daliter.<\/p>\n
Beena J Pallical \u00e4r aktiv inom Nationella kampanjen f\u00f6r daliters m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, en paraplyorganisation som best\u00e5r av en rad dalitgrupper. Hon understryker att daliterna har f\u00f6rblivit den mest s\u00e5rbara, marginaliserade och v\u00e5ldsutsatta gruppen i landet.<\/p>\n
-Det p\u00e5g\u00e5r en systematisk exkludering av denna grupp, och detta fr\u00e4mst p\u00e5 grund av att det saknas en politisk vilja att f\u00f6r\u00e4ndra situationen, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Indiska regeringar har sedan l\u00e4nge avsatt pengar f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra daliternas situation, men landets myndigheter v\u00e4ljer trots det ofta att g\u00f6ra andra prioriteringar. Enligt dalit-aktivisten Paul Divakar s\u00e5 visar flera analyser att detta g\u00f6rs n\u00e4stan rutinm\u00e4ssigt.<\/p>\n
-Det bevisar tydligt att denna demografiska grupps ekonomiska utveckling inte \u00e4r en prioriterad fr\u00e5ga, s\u00e4ger Paul Divakar till IPS.<\/p>\n
Han menar att de uteblivna satsningarna st\u00e5r i strid med landets lagar.<\/p>\n
-En majoritet av daliterna tvingas fortfarande leva i extrem fattigdom p\u00e5 grund av deras sociala identitet och deras brist p\u00e5 resurser. Det kr\u00e4vs en omfattande statlig satsning f\u00f6r att p\u00e5skynda utvecklingen, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Vid sidan av all annan diskriminering utnyttjas dessutom m\u00e5nga r\u00e4ttsl\u00f6sa dalitflickor som “tempelslavar”. Detta i enlighet med en tradition med djupa r\u00f6tter i s\u00f6dra Indien, som inneb\u00e4r att flickor, ibland s\u00e5 unga som fem \u00e5r, utses att tj\u00e4na en hinduisk gudomlighet i ett tempel. De blir d\u00e4rmed bundna vid templet och tvingas som vuxna tj\u00e4na som prostituerade. Traditionen lever vidare, trots att den f\u00f6rbj\u00f6ds 1989.<\/p>\n
Annamma \u00e4r en 27-\u00e5rig kvinna som \u00e4nda fram tills nyligen tvingades leva som tempelslav i delstaten Tamil Nadu. Nu har hon lyckats fly till ett kvinnoh\u00e4rb\u00e4rge i New Delhi. Under flera \u00e5rs tid blev hon utsatt f\u00f6r \u00e5terkommande v\u00e5ldt\u00e4kter av olika m\u00e4n, d\u00e4ribland pr\u00e4ster.<\/p>\n
-Jag behandlades inte som en m\u00e4nsklig varelse. M\u00e4n kom och gick till mitt rum under n\u00e4tterna, som om jag inte hade n\u00e5gon r\u00e4tt till min kropp. Det br\u00f6t ned mig fullst\u00e4ndigt, ber\u00e4ttar hon f\u00f6r IPS.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
New Delhi, 150508 (IPS) – Den indiska ekonomin har vuxit snabbt p\u00e5 senare \u00e5r, men vissa saker tycks inte f\u00f6r\u00e4ndras. Miljontals indiska daliter f\u00f6ds fortfarande in i en social och ekonomisk marginalisering, uteslutna av ett system och samh\u00e4lle som v\u00e4grar… Continue Reading