{"id":16909,"date":"2015-03-13T13:40:01","date_gmt":"2015-03-13T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/03\/13\/rykande-spisar-stort-hot-mot-indiska-kvinnors-halsa\/"},"modified":"2015-03-13T13:40:01","modified_gmt":"2015-03-13T13:40:01","slug":"rykande-spisar-stort-hot-mot-indiska-kvinnors-halsa","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/03\/13\/rykande-spisar-stort-hot-mot-indiska-kvinnors-halsa\/","title":{"rendered":"Rykande spisar stort hot mot indiska kvinnors h\u00e4lsa"},"content":{"rendered":"<p>New Delhi, 150313 (IPS) &#8211; Enligt V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen d\u00f6r 4,3 miljoner m\u00e4nniskor i f\u00f6rtid varje \u00e5r p\u00e5 grund av luftf\u00f6roreningar inomhus, fr\u00e4mst i hem d\u00e4r maten lagas p\u00e5 spisar med kol, ved eller biomassa. I Indien inneb\u00e4r det att spisen utg\u00f6r en livsfara f\u00f6r de m\u00e5nga miljoner kvinnor som inte har r\u00e5d med en gasspis.  <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Kehmli Devi fr\u00e5n en by i den nordliga delstaten Uttarakhand \u00e4r en av m\u00e5nga miljoner indiska kvinnor som tvingas anv\u00e4nda vedspis eftersom familjen inte har r\u00e5d att k\u00f6pa gas. Den st\u00e4ndiga jakten p\u00e5 ved \u00e4r en jobbig syssla, men hon har inget att v\u00e4lja p\u00e5.<\/p>\n<p> -Det kan ta upp till sex timmar om dagen och vi m\u00e5ste g\u00e5 l\u00e5ngt in skogen f\u00f6r att hitta veden. Men den \u00e4r gratis, s\u00e4ger hon.<\/p>\n<p> Att k\u00f6pa en gastub \u00e4r inget alternativ f\u00f6r familjen, vars samlade m\u00e5nadsinkomst ligger p\u00e5 motsvarande 450 kronor i m\u00e5naden. De har inte r\u00e5d att l\u00e4gga ett \u00f6re extra p\u00e5 ett renare br\u00e4nsle.<\/p>\n<p> \u00d6ver hela Indien \u00e4r situationen densamma i m\u00e4ngder av hem.<\/p>\n<p> -Om min man tj\u00e4nade b\u00e4ttre skulle vi g\u00e5 \u00f6ver till gas, ber\u00e4ttar Zeba Begam, som bor i byn Rakh, i delstaten Kashmir.<\/p>\n<p> Men eftersom \u00e4ven hennes familj \u00e4r fattig s\u00e5 \u00e4r det eldning med ved som g\u00e4ller. Detta trots alla de h\u00e4lsoproblem som vedeldning anses orsaka.<\/p>\n<p> WHO ber\u00e4knar att tre miljarder m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden anv\u00e4nder sig av ved, kol eller biomassa f\u00f6r att v\u00e4rma sina bost\u00e4der och laga mat. Men n\u00e4r dessa material eldas i st\u00e4ngda utrymmen s\u00e5 uts\u00e4tts m\u00e4nniskor f\u00f6r kemiska substanser och mikroskopiskt sm\u00e5 partiklar som kan ta sig in i blod, lungor och celler. Uppskattningsvis 4,3 miljoner m\u00e4nniskor d\u00f6r varje \u00e5r i sjukdomar som dessa luftf\u00f6roreningar orsakar, i form av bland annat lunginflammationer och lungcancer.<\/p>\n<p> Andra studier visar samtidigt att luftf\u00f6roreningar inomhus har s\u00e4rskilt skadliga effekter p\u00e5 barn, som har l\u00e4ttare att drabbas av lungsjukdomar \u00e4n vuxna. \u00d6verlag \u00e4r det just barn och kvinnor som drabbas v\u00e4rst, eftersom de vanligtvis \u00e4r hemma fler timmar per dag \u00e4n m\u00e4nnen, och eftersom hush\u00e5llsarbetet vanligtvis sk\u00f6ts av kvinnorna.<\/p>\n<p> Problemen \u00e4r globala, men Asien \u00e4r en region d\u00e4r luftf\u00f6roreningar inomhus anses vara ett extra stort problem, och Indien \u00e4r ett land som \u00e4r s\u00e4rskilt utsatt. Officiell statistik fr\u00e5n 2011 visade att det finns n\u00e4rmare 142 miljoner hush\u00e5ll p\u00e5 den indiska landsbygden d\u00e4r familjerna \u00e4r beroende av ved eller biomassa f\u00f6r att driva sina spisar.<\/p>\n<p> Indiska regeringar har sedan l\u00e4nge uppmuntrat befolkningen att byta till gastuber genom att erbjuda subventioner &#8211; men trots detta har priserna blivit f\u00f6r h\u00f6ga f\u00f6r m\u00e5nga familjer.  Experter menar dock att det finns ett behov av nya insatser f\u00f6r att minska luftf\u00f6roreningarna i indiska hem &#8211; b\u00e5de f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra h\u00e4lsan f\u00f6r miljontals m\u00e4nniskor, men ocks\u00e5 som ett led i arbetet f\u00f6r att uppfylla de s\u00e5 kallade millenniem\u00e5len.<\/p>\n<p> WHO har p\u00e5pekat att problemen med de vedeldade spisarna har en direkt koppling till barnad\u00f6dligheten. Dessutom h\u00e4mmar kvinnornas st\u00e4ndiga arbete med att leta ved j\u00e4mst\u00e4lldheten, eftersom det tar en massa tid som annars skulle kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r studier eller l\u00f6nearbete.<\/p>\n<p> *IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n<p> <UL> <LI><A HREF=\"https:\/\/farm9.staticflickr.com\/8674\/16520381427_e2925c359a_o.jpg\" class=\"linkblue\" target=\"new\">Kehmli Devi fr\u00e5n delstaten Uttarakhand \u00e4r en av m\u00e5nga miljoner indiska kvinnor som tvingas anv\u00e4nda vedspis eftersom familjen inte har r\u00e5d med gas. Foto: Athar Parvaiz\/IPS<\/font><\/a><\/LI><\/UL><BR><BR><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>New Delhi, 150313 (IPS) &#8211; Enligt V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen d\u00f6r 4,3 miljoner m\u00e4nniskor i f\u00f6rtid varje \u00e5r p\u00e5 grund av luftf\u00f6roreningar inomhus, fr\u00e4mst i hem d\u00e4r maten lagas p\u00e5 spisar med kol, ved eller biomassa. I Indien inneb\u00e4r det att spisen utg\u00f6r&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2015\/03\/13\/rykande-spisar-stort-hot-mot-indiska-kvinnors-halsa\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1117,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,4,1,27,12,11],"tags":[],"class_list":["post-16909","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-halsa","category-headlines","category-jamstalldhet","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16909","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1117"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16909"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16909\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16909"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16909"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16909"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}